Annons:

”Jag är ändå glad att vi försökte”

ARBETSRÄTT2026-09-18

Marie är mycket besviken över att Arbetsdomstolen inte tar upp STs överklagande i målet mot Energimyndigheten, som avslutade hennes anställning på grund av hennes engagemang i Rebellmammorna. Men hon ångrar inte att hon och ST drev frågan vidare. ”Jag känner att vi lyckats lyfta en viktig fråga”, säger hon.

Förra veckan kom beskedet att Arbetsdomstolen, AD, inte inte meddelar prövningstillstånd i målet mot Energimyndigheten. Därmed står Stockholms tingsrätts dom fast.

Enligt tingsrätten hade Energimyndigheten rätt att underkänna Marie i en förnyad säkerhetsprövning på grund av hennes engagemang i klimatgruppen Rebellmammorna – som enligt myndigheten innebar en säkerhetsrisk – och avsluta hennes provanställning.

Maries fackförbund, ST, ansåg att myndighetens agerande utgjorde otillåtna repressalier för att hon använt sin yttrande- och demonstrationsfrihet på sin fritid, och krävde därför att staten skulle betala skadestånd till henne för kränkning av hennes grundläggande fri- och rättigheter.

Marie blev mycket besviken över beskedet att AD inte tar upp målet.

– AD ger ingen direkt förklaring till varför. Jag tycker det är väldigt märkligt. Vi uppfyllde verkligen de tre kraven som fanns för att överklaga: Det var en luddigt skriven dom från tingsrätten, det är ett nytt läge som inte prövats tidigare i svensk lagstiftning, och det finns många som tycker att tingsrättens dom var direkt felaktig.

Även STs förbundsjurist Joakim Lindqvist blev besviken och förvånad över att AD inte tar upp målet..

– Jag tyckte att kriterierna var uppfyllda, särskilt det som säger att det behövs vägledning i sådana här fall. Även om AD hade fastställt tingsrättens domslut hade det gett vägledning framåt, säger han.

Joakim Lindqvist påpekar att tingsrättsdomen inte är prejudicerande, även om den nu står fast. Han bedömer att det därför kan komma fler liknande fall där statligt anställdas fri- och rättigheter ställs mot arbetsgivarens krav på säkerhet.

– Rättsläget är ganska oklart, vilket i sig talar för att det kanske kommer upp fler fall i domstol framöver. Det finns en öppning för andra tolkningar, tingsrättens dom är inte ett vägledande avgörande för andra kommande fall, säger Joakim Lindqvist.

Han efterfrågar tydligare lagstiftning inom området och hoppas att den statliga utredning som ser över regelverket för säkerhetsprövningar ska leda till ett sådant förslag.

– Osäkerheten hos människor som arbetar i säkerhetsklassade tjänster inom staten kvarstår, säger Joakim Lindqvist.

Det finns en möjlighet att ansöka om att få Maries sak prövad av Europadomstolen. ST har dock gjort bedömningen att chansen att nå framgång där är liten och kommer därför inte att driva frågan vidare.

– Det yttrandefrihetsskydd som finns i vår grundlag är starkare. Europarätten är mer ett golv, och Europadomstolen har lämnat ganska stort bedömningsutrymme åt medlemsstaterna att göra en egen avvägning mellan säkerhet och rättigheter, säger Joakim Lindqvist.

Därmed har Maries mål nått vägs ände. Men trots att beskedet från AD inte var det hon hoppades på ångrar hon inte beslutet att driva ärendet vidare.

– Jag är ändå glad att vi försökte. Även om vi inte kom så långt som vi hoppats känner jag att vi lyckats lyfta en viktig fråga.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.