Regeringen vill avskaffa ”elefantkyrkogården”
Avgångsvillkoren för myndighetschefer ska ses över i en ny utredning. Regeringen vill bland annat avskaffa ordningen att en person vars anställning som myndighetschef upphör i förtid normalt får en ny anställning som generaldirektör i Regeringskansliet. ”Vi begraver elefantkyrkogården”, säger civilminister Erik Slottner.
Dagens ordning innebär att en myndighetschef som är anställd av regeringen på bestämd tid under vissa förutsättningar kan förflyttas till en annan statlig anställning, vanligtvis som generaldirektör i Regeringskansliet. Den nya anställningen löper normalt under återstoden av den ursprungliga anställningstiden, med bibehållen lön. Detta brukar kallas ”elefantkyrkogården”.
– Det fungerar inte särskilt bra, sade bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa, M, på en presskonferens där regeringen presenterade utredningsdirektiven för den utredning som nu ska se över denna ordning.
Civilminister Erik Slottner, KD, som också deltog på presskonferensen, framhöll att en myndighetschef som lämnar sitt uppdrag i förtid i teorin skulle kunna få lön från Regeringskansliet i exempelvis fem år och därefter avgångsvederlag i ytterligare två år.
– Det är väldigt ovanligt. Men det är inga andra anställda i staten som har liknande villkor. Vi vill ha ett system där generaldirektörer får villkor som liknar vad motsvarande anställda på den övriga arbetsmarknaden har, sade han på presskonferensen.
Enligt Erik Slottner hamnar en handfull myndighetschefer på elefantkyrkogården varje år. Just nu är åtta tidigare myndighetschefer anställda på Regeringskansliet. Deras sammanlagda lönesumma är omkring 13 miljoner kronor per år.
– Det har utvecklats till ett ohållbart och förlegat system, framhöll Benjamin Dousa.
Regeringen har utsett Maria Larsson, tidigare riksdagsledamot för Kristdemokraterna och äldreomsorgsminister, till särskild utredare. Hon ska kartlägga avgångsvillkoren för motsvarande befattningar i andra sektorer och föreslå mer ändamålsenliga avgångsvillkor. Betänkandet ska lämnas senast 5 april 2027.
– Det handlar om att avskaffa en fyrtioårig särlösning, sade Maria Larsson på presskonferensen.
Enligt Erik Slottner är direktiven tydliga. Utredaren ska föreslå regler som innebär att den så kallade förflyttningsskyldigheten inte längre ska gälla när det av hänsyn till myndighetens bästa är nödvändigt att en anställning som myndighetschef upphör i förtid. Utredaren ska också ta ställning till om skyldigheten ska slopas när en anställning behöver upphöra i förtid av organisatoriska skäl.
Utredaren ska också lämna förslag som innebär att det nuvarande systemet med inkomstgaranti respektive avgångsvederlag ersätts av ett avgångsvederlag som kan betalas i högst två år. I dag kan en myndighetschef som har fyllt 61 år ha rätt till inkomstgaranti, medan den som är yngre än 61 år kan ha rätt till avgångsvederlag i högst 24 månader.
– Det längre arbetslivet bör gälla även myndighetschefer. Vi har ju ändrat så man kan jobba till 69 år, sade Erik Slottner.
På presskonferensen togs frågan om myndighetschefernas oberoende upp. De särskilda reglerna om förflyttning har bland annat motiverats med behovet av att värna myndigheternas och deras chefers självständighet.
Erik Slottner medgav att oberoendet är ett av de argument som anförts för dagens system.
– Jag är dock inte orolig för det. Jag är övertygad om och vet att de som söker de här uppdragen som generaldirektör är mycket måna om sin yrkesstolthet, sin professionalitet och sitt oberoende. Att vara generaldirektör för en myndighet, i det uppdraget ingår att vara oberoende.
Civilministern tillade att ett avgångsvederlag på upp till två år ändå fick ses som en slags garanti och ventil om en sådan situation skulle uppstå.
Enligt regeringens pressmeddelande ska redan fattade anställningsbeslut inte påverkas av de nya reglerna. På frågan om när de nya villkoren kan införas svarade Erik Slottner att det möjligen kan ske 2028 eller rentav tidigare, men att utredningen får ge svar på det.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.