Riksdagen röstade för sänkt straffbarhetsålder
Riksdagen röstade för regeringens förslag om skärpta straff för unga brottslingar. Det innebär bland annat att 14-åringar kommer att kunna placeras i fängelse från och med september.
I en omröstning under torsdagen godkände riksdagen regeringens förslag om straffskärpningar för unga. I det ingick bland annat det omdebatterade initiativet till att sänka straffbarhetsåldern till 14 år för allvarliga brott.
Förslaget har omgärdats av stark kritik, från såväl remissinstanser som politiska motståndare, och så sent som i juni valde regeringen att dra tillbaka sitt dåvarande förslag om att även 13-åringar skulle kunna sättas i fängelse. Anledningen var att regeringen uppfattade att förslaget inte skulle få riksdagens godkännande. Gårdagens beslut kunde fattas sedan Socialdemokraterna meddelat att partiet skulle ställa sig bakom beslutet om en 14-årsgräns.
Den sänkta straffbarhetsåldern är tidsbegränsad och gäller i fem år.
Utöver åldersgränsen beslutade riksdagen även att straffrabatten – det vill säga den praxis som gör att straffet kan sänkas – för personer under 18 år minskas. Den tas också bort helt för myndiga förbrytare. Även maxstraffet för den som begått brott innan 18-årsålder höjs, från 14 års fängelse till 18 år, liksom att skärpningar inom övervakning och påföljder för misskötsel införs.
Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september.
Under torsdagen beslutade riksdagen även att dagens system för mängdrabatt ska avskaffas. I stället ska straffet beräknas utifrån det sammanlagda värdet, om personen döms för flera kriminella handlingar. Även systemet där andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand tas bort, och ersätts med en ny modell för villkorligt fängelse.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.