Riksdagen röstade för sänkt straffbarhetsålder
Riksdagen har röstat för regeringens förslag om skärpta straff för unga som begår brott. Det innebär bland annat att 14-åringar kommer att kunna dömas till fängelse från och med september.
I en omröstning under torsdagen antog riksdagen regeringens förslag om straffskärpningar för unga. Det omfattar bland annat den omdebatterade sänkningen av straffbarhetsåldern till 14 år för allvarliga brott.
Planerna på att sänka straffbarhetsåldern har mött stark kritik från såväl remissinstanser som politiska motståndare. I juni valde regeringen att dra tillbaka sitt tidigare förslag om att även 13-åringar skulle kunna dömas till fängelsestraff. Skälet var att regeringen bedömde att förslaget inte skulle få stöd i riksdagen. Torsdagens beslut kunde fattas sedan Socialdemokraterna ställt sig bakom en 14-årsgräns.
Den sänkta straffbarhetsåldern är tidsbegränsad och gäller i fem år.
Riksdagen beslutade även att straffreduktionen för personer under 18 år ska begränsas. Den tas samtidigt bort helt för personer som fyllt 18 år. Maxstraffet för den som begått brott före 18 års ålder höjs från 14 till 18 års fängelse. Dessutom skärps reglerna om övervakning och påföljder vid misskötsamhet.
Lagändringarna börjar i huvudsak gälla 10 september.
Under torsdagen beslutade riksdagen även att dagens system för så kallad mängdrabatt ska avskaffas. I stället ska straffet beräknas utifrån det sammanlagda straffvärdet, om en person döms för flera brott. Även principen om att i första hand välja andra påföljder än fängelse avskaffas, och en ny påföljd, villkorligt fängelse, införs.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.