Trycket på länsstyrelsen består – men nya resurser har uteblivit
För två år sedan var arbetsbelastningen på Länsstyrelsen i Norrbottens län hög till följd av de många prövningsärendena. I dag har inte mycket förändrats. Några utökade resurser för att hantera det höga trycket har myndigheten inte fått.
Då
Den så kallade gröna omställningen har lockat enorma investeringar till Norrbotten. Men medan regeringen hoppats på stora ekonomiska och klimatmässiga vinster har pressen varit hård på länsstyrelsen. I oktober 2024 berättade såväl chefer som fackligt förtroendevalda på Länsstyrelsen i Norrbottens län för Publikt om hur arbetsbelastningen hade ökat som en följd av de många nya tillståndsprövningsärendena – utan att resurserna gjort det.
Nu
Den gröna omställningen upphörde inte efter Publikts besök på Länsstyrelsen i Norrbottens län 2024. Det gjorde inte heller pressen på myndigheten.
– Trycket är fortsatt hårt och högt, säger Susanne Nilsson, avdelningschef för verksamhetsstöd på länsstyrelsen.
I april i år arbetade myndigheten med 20 större prövningar.
– Vi har haft tre prövningar i domstol under våren. Det låter kanske inte så mycket, men det är ärenden som kräver förberedelser och sedan heltidsarbete i mellan tre och åtta veckor i domstolen och involverar allt från miljöskyddsingenjörer till jurister och chefer. Det är otroligt resurskrävande mål, säger Susanne Nilsson.
De kommande 15 åren kan mer än 1 000 miljarder kronor komma att investeras i innovativa industrier i Norrbotten, enligt en uppskattning. Bland de bolag vars tillstånd länsstyrelsen nu prövar finns LKAB, SSAB och Boliden.
Har länsstyrelsen fått mer resurser för att hantera detta?
– Nej, vi har ju inte det, säger Susanne Nilsson.
I det senaste budgetunderlaget som lämnades till regeringen, för perioden 2027 till 2029, äskade länsstyrelsen 11 miljoner kronor extra för hanteringen av industrietableringar och stadsflytten av Kiruna. Dessutom bad myndigheten om ytterligare medel till annat som följer i kölvattnet av den gröna omställningen. Enligt Susanne Nilsson motsvarar budgetäskandet en utökning av personalstyrkan med minst tio årsarbetskrafter.
I brist på ekonomiskt tillskott har myndigheten omfördelat resurser internt, motsvarande ett par årsarbetskrafter, till de högst belastade verksamheterna, uppger hon.
Kristine Lejonklou, sektionsordförande för ST inom Länsstyrelsen i Norrbottens län, konstaterar att de flesta anställda på myndigheten sannolikt upplever arbetsbelastningen som hög. Hon hänvisar till den senaste medarbetarundersökningen, där arbetsbelastningen och möjligheten till återhämtning hörde till de områden som fick lägre resultat.
”Jag kan inte säga med någon större säkerhet hur arbetsbördan har förändrats de två senaste åren men har ingen anledning att tro att det har skett några dramatiska förändringar”, skriver hon i ett mejl till Publikt.
Och trycket lär bestå, menar Susanne Nilsson.
– Regeringen har ju sin strategi för Västerbotten och Norrbotten, där utvecklingen är påtaglig. Så vi ser inte framför oss att det kommer att bli lugnare, säger hon.