Svenska platschefen i Tartu nöjd med arbetsmiljön
En månad efter att de första intagna anlände är det fortfarande bara femton svenska klienter på plats i de hyrda fängelseplatserna i estländska Tartu. Vi känner oss välkomna här och har en del att lära, Estland ligger långt fram när det gäller digitalisering, säger den svenska platschefen Stefan Solhjort till Publikt.
Som mest ska 600 svenska intagna kunna avtjäna en del av sin fängelsetid på den stora anstalten i Tartu på andra sidan Östersjön, men Estland har ställt mycket precisa krav på dem de godkänner.
Enligt Expressen sade Estland nej till 20 av de 37 första dömda som Sverige ville skicka.
Fortfarande är det bara femton intagna på plats, berättar Stefan Solhjort som under ett halvår är platschef för den svenska verksamheten i Tartu.
Enligt det avtal som tecknats mellan länderna tar Estland inte emot ungdomar, ålderspensionärer, kvinnor, dömda för gängrelaterad brottslighet eller radikaliserade personer.
– Det är Estland som slutligen bestämmer vem som kan placeras här.
Någon absolut regel om att barn och familj är ett hinder finns inte, men hänsyn ska tas till barnperspektivet.
De intagna kan inte heller vara dömda till korta fängelsestraff, eftersom strafftiden alltid inleds och avslutas i Sverige, det sist nämnda innan det är dags för villkorlig frigivning eller permissioner.
– Absolut senast när de har en månad kvar ska de vara tillbaka i Sverige, så det krävs något längre varaktighet än på en normal klass 2-anstalt i Sverige, säger Stefan Solhjort.
Han och tre handläggare från Sverige kontrollerar att avtalet följs, stöttar ledningen med expertis om svensk kriminalvård, och står för dialog mellan Estland och Sverige. Eventuell misskötsamhet hos de intagna hanteras av Estland, men svensk personal för in dokumentationen i det svenska kriminalvårdssystemet.
I oktober kommer två pedagogiska handledare som ska stötta de intagna vid studier, eftersom lärarna finns digitalt på distans.
Svensk personal går på så kallat URA-avtal, precis som andra med statliga utlandskontrakt. Det ger en grundlön som är lite högre än i Sverige, fri bostad och tre fria hemresor per år.
Till vardags arbetar Stefan Solhjort som kriminalvårdsinspektör för säkerhet vid Kriminalvården i Kalmar.
– Jag kommer själv från en anstalt från 1852, Sveriges äldsta, så i det perspektivet är den här från 2002 väldigt ny. Alla bostadsrum har toalett, det har de inte i Kalmar.
Som vid alla andra placeringar kan de intagna överklaga beslutet. Det har skett några gånger vad gäller Tartu, men överklaganden har inte ändrat placeringsbesluten.
Den svenska personalen är nöjd, enligt Stefan Solhjort.
– Det fungerar jättebra. Arbetsmiljön är god, vi har samma kriminalvårdsnät som vi har i Sverige och vi känner oss välkomna här. Dessutom ligger Estland mycket längre fram i digitalisering, så det finns mycket vi kan lära.
Anstalten har i nuläget 213 anställda, uppger den estländska kriminalvården. Elva arbetar med öppenvård av estländska klienter. Resten hör till det stängda fängelset där de femton svenska intagna finns.
Den svenska Kriminalvårdens utbildningsenhet är på plats och utbildar nyanställd personal. Arbetsspråket är engelska, både för personal och klienter.
– Vid behov finns det handburna översättningsmaskiner, men ska viktiga dokument översättas, som domar och annat, tas det in professionella översättare.
I övrigt är mycket som i Sverige.
– Med tillgång till promenader, sporthall, gymutrustning, är det ingen större skillnad mot svenska anstalter.
Vad skiljer i arbetssätt?
– Det vi framför allt utbildar i är det vi kallar klientkompetensarbete. Hur man jobbar klientnära, hur man pratar med klienter och hittar ett gemensamt sätt att kommunicera. Den biten väger väldigt tungt.
Placeringen i Estland har tagits emot olika av de intagna.
– Vissa klienter är inte så nöjda, andra tycker det är okej. De ser att det bara gäller en viss period tills de återvänder till Sverige.
Rökning är sedan 2017 förbjudet på fängelser. Brunt snus får inte säljas i Estland. Det enda nikotinhaltiga som finns i kiosken är vitt snus.
Men de viktigaste klagomålen rör vare sig land, språk eller nikotin.
– Det är maten. Där har vi lite olika kultur. Det är en viktig fråga för våra klienter även i svenska fängelser så där har det varit långa diskussioner.
Diskussionen gäller inte allergier, vegomat eller att avstå vissa livsmedel av religiösa skäl.
– Nej, där kan man välja precis som hemma. Men Sverige är ett såsland och vi äter mycket rött kött. Här serveras mer kål, rödkål, vit sås och röror.
Själv har Stefan Solhjort kontrakt till slutet av januari. Men trots att det finns starkt politiskt motstånd i Estland och att det i vår är val där flera partier lovat att häva avtalet med tolv månaders varsel, så har inte den politiska turbulensen märkts i hans vardag.
– Nej, det är ingenting vi har känt av. Snarare har vi mött tacksamhet för att det skapas arbetstillfällen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
