Så vill partierna förändra staten

Inför valet 13 september har Publikt frågat de åtta riksdagspartierna hur de vill förändra statsförvaltningen på en rad olika områden om de får makten under den kommande mandatperioden. Partiernas svar visar att deras planer för myndigheterna skiljer sig åt.

På ett övergripande plan lyfter Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna alla fram att de vill effektivisera statsförvaltningen och ser möjligheter att sänka anslag och lägga ned myndigheter. För några veckor sedan presenterade dessa tre partier tillsammans med Liberalerna också en ”slöserikommission” som ska föreslå besparingar och effektiviseringar på myndigheter.

Kristdemokraterna är det parti som går längst och har mest konkreta planer för statsförvaltningen. Partiet vill avveckla ett trettiotal myndigheter, bland dem Arbetsförmedlingen, Jämställdhetsmyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten.

– Vi har länge velat minska antalet myndigheter. Blir det för många myndigheter riskerar det att leda till fragmentisering, stuprörstänkande, dubbelarbete och otydlighet, säger civilminister Erik Slottner, KD, till Publikt.

Vad kan man förvänta sig som statsanställd om Kristdemokraterna behåller regeringsmakten?

– Det är inte meningen att vi ska se någon uppsägningsvåg. Staten kommer fortsatt att vara en jätteviktig arbetsgivare. Trots vår vilja att göra staten mer effektiv har den också vuxit under mandatperioden, inte minst på grund av satsningar på rättsväsende, kriminalvård och försvar. Men det är skattepengar vi handskas med, och då är det viktigt att vi får ut så mycket verksamhet som möjligt för pengarna.

Kristdemokraterna föreslår även förändringar av den svenska förvaltningsmodellen som partiet kallar för ”Oxenstierna 2.0”. Partiet vill att Regeringskansliet ska få ett tydligare ansvar för strategiska insatser, policyutveckling och samhällsövergripande prioriteringar, medan myndigheter ska fokusera på genomförande och självständig handläggning av enskilda ärenden. Regeringskansliets kapacitet ska förstärkas och en översyn göras av de beslut som delegerats till myndigheterna.

– Vi tycker att staten är för ineffektiv i dag, och det tar för lång tid att gå från idé till verklighet. Vi ser också exempel där myndigheter överklagar varandra, där staten inte talar med en röst utan har olika budskap. Det är inte bra och skadar förtroendet för den svenska förvaltningsmodellen, säger Erik Slottner.

Både Centerpartiet och Liberalerna är uttalat negativa till Kristdemokraternas förslag om att se över ansvarsfördelningen mellan Regeringskansliet och enskilda myndigheter. Moderaterna svarar att partiet ännu inte tagit ställning till en förändrad ansvarsfördelning, men att det är rimligt och bra att se över och anpassa förvaltningen i takt med att samhället utvecklas. Socialdemokraterna svarar endast kortfattat att partiet i dagsläget inte har några förslag om en sådan förändring. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är tydliga med att de inte vill se en förändrad ansvarsfördelning eller överflyttning av expertkunskap till Regeringskansliet.

”Det finns en risk att en sådan utveckling leder till ökad politisk detaljstyrning och att den långsiktiga kompetensen i statsförvaltningen försvagas”, skriver Vänsterpartiet.

Sverigedemokraterna anser däremot att Kristdemokraternas förslag är intressant. Enligt partiet förekommer det att tjänstemän ”tar självständiga politiska beslut som förefaller ligga utanför deras opolitiska mandat”, vilket Sverigedemokraterna menar att det är nödvändigt att komma till rätta med.

Sverigedemokraterna vill också, i likhet med Kristdemokraterna, effektivisera statsförvaltningen. Partiet vill lägga ned myndigheter ”vars verksamhet huvudsakligen består av opinionsbildning” eller ”bidragsfördelning utan tydligt kärnuppdrag” samt myndigheter vars uppgifter kan utföras inom andra myndigheter.

Publikt har sökt Sverigedemokraterna för en intervju, men partiet har avböjt att utveckla sina svar ytterligare.

Moderaterna har inga konkreta förslag om att lägga ned myndigheter, däremot vill partiet inrätta en ny viltförvaltningsmyndighet med ansvar för viltförvaltning, jakt och vapen.

Samtidigt flaggar Moderaterna för omfattande effektiviseringar av den statliga förvaltningen, och räknar med att det är möjligt att spara totalt 40 miljarder kronor. 10 miljarder av den summan ska komma från generella besparingar på myndigheter. Undantag ska dock göras för bland annat försvar, rättsväsende, välfärd och investeringar i infrastruktur.

Partiet räknar också med att den nyinrättade slöserikommissionen ska ge besparingar på 10 miljarder kronor och effektivare upphandlingar ytterligare 20 miljarder kronor.

– Det handlar bland annat om att förbättra upphandlingar, men även om ökad digitalisering och minskad byråkrati. Så att vi i stället kan investera pengarna i fler som arbetar i sjukvården, fler poliser eller kriminalvårdare, säger Ida Drougge, M, ledamot i riksdagens finansutskott.

Hon vill också att slöserikommissionen ska lämna förslag på hur myndigheternas uppdrag kan renodlas. 

– Många myndigheter har extremt många och breda arbetsuppgifter och ansvarsområden. Mycket av det som står i regleringsbrevet har man inte ens möjlighet att göra, och då sker en prioritering i myndigheten i stället. Vi menar att det är dags att börja plocka bort uppgifter i stället för att hela tiden lägga till mer, säger Ida Drougge.

Liberalerna lyfter inga konkreta förslag om besparingar på myndigheternas förvaltningsanslag. Men partiet vill se en fortsättning på arbetet med myndighetssammanslagningar, där mindre myndigheters verksamhet överförs till större.

Liberalerna vill också att mindre högskolor ska kunna gå upp i större lärosäten, som när Högskolan på Gotland blev en del av Uppsala universitet.

– Om en sammanslagning innebär bättre kvalitet och mer lärarledd undervisning är det positivt. Men vi anser samtidigt att det inte är politikens roll att driva på för specifika sammanslagningar. Vi vill att universitet och högskolor ska vara mer självständiga och fatta egna beslut, säger Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Joar Forssell.

Till skillnad från Kristdemokraterna vill Liberalerna inte att Jämställdhetsmyndigheten ska avvecklas. Även Institutet för mänskliga rättigheter, Forum för levande historia och Svenska institutet försvaras av partiet.

”Vi har stått upp för samtliga när andra partier velat avveckla dem, och den hållningen ligger fast”, skriver Liberalerna i sitt enkätsvar.

Centerpartiet vill göra besparingar på de statliga myndigheterna genom att minska den årliga uppräkningen av förvaltningsanslagen. I statsbudgeten görs varje år en pris- och löneomräkning, som bygger på ett antal kostnadsindex. Eftersom myndigheterna förutsätts kunna effektivisera sin verksamhet löpande görs ett så kallat produktivitetsavdrag, som beräknas utifrån produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn.

Med undantag för polis, försvar samt universitet och högskolor vill Centerpartiet minska pris- och löneomräkningen med 25 procent.

– Pris- och löneomräkningen har släpat efter produktivitetsutvecklingen i resten av samhället. Inte bara i näringslivet, utan även i offentlig verksamhet, när det gäller till exempel administration. Så det finns förutsättningar för det, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Martin Ådahl.

Centerpartiet vill inrätta flera nya myndigheter: en för viltförvaltning, i likhet med Moderaterna, men även en antikorruptionsmyndighet och en regelförenklingsmyndighet med uppdraget att minska regelbördan för företagen.

– Vi vill inte skapa nya myndigheter bara för sakens skull, utan för att förenkla och förbättra. Man måste vara försiktig och noggrann när man jobbar med svenska myndigheter, därför är jag förvånad över de här slöserikommissionerna som lovar många miljarder i besparingar utan att det är tydligt och konkret hur det ska gå till, säger Martin Ådahl.

Till skillnad från övriga partier, som betonar vikten av effektiviseringar, ser Vänsterpartiet och Miljöpartiet snarare behov av förstärkningar av myndigheternas anslag.

Vänsterpartiet anser att många myndigheter under lång tid fått allt större ansvar, men att resurserna inte följt med. Partiet bedömer att myndigheternas förutsättningar behöver stärkas på flera områden.

– Vi vill ha en långsiktig och tydlig styrning. Tyvärr har vi sett att många myndigheter har varit hårt belastade av väldigt specifika uppdrag, och det tror inte vi är bra. Även finansieringen behöver vara långsiktig och tillräcklig för uppdraget, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet vill också att modellen för pris- och löneomräkning ses över.

– Förutsättningarna för att klara en årlig effektivisering skiljer sig åt i olika verksamheter. Den här modellen skapar en otrolig press på arbetsförhållanden och riskerar att undergräva kvalitet och professionalitet i statlig förvaltning, säger Ciczie Weidby.

Inte heller Miljöpartiet anser att produktivitetsavdraget fungerar och partiet vill slopa avdraget på lärosätenas anslag. Men en förändring kan bli aktuell även på andra områden framöver, menar Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson.

– Vi tror inte på det här sättet att arbeta. En osthyvlingsmetod skapar inte förutsättningar för utveckling utan leder bara till ett konstant besparingstryck, säger hon.

En förändring i myndighetsorganisationen som Miljöpartiet driver är att dela upp Trafikverket i två myndigheter, där den ena får ansvaret för vägar och den andra för järnvägen.

– Vi tycker inte att det blir tillräckliga investeringar på järnvägssidan. Det var nog en god tanke med ett helhetsgrepp kring trafiken, men vi ser inte att det fått den effekten. I stället blir det en snedfördelning av resurser. Vi vill vara helt säkra på att järnvägen prioriteras framåt, säger Janine Alm Ericson.

Socialdemokraterna har inga förslag om att lägga ned eller skapa nya myndigheter, men betonar i sitt svar till Publikt att det är viktigt att hela tiden se över myndighetsstrukturen så att den är effektiv.

Partiet vill genomföra en översyn av statens lokaler och undersöka vad den tekniska utvecklingen kan innebära för myndigheter, bland annat i form av effektiviserad handläggning.

”Det kan ge mer tid till kärnuppdraget, minska onödig administration och motverka fusk och kriminalitet”, skriver Socialdemokraterna, som inte velat låta någon partiföreträdare intervjuas av Publikt.

Partiet riktar även kritik mot att regeringen under den gångna mandatperioden har ökat anslagen till Regeringskansliet.

Socialdemokraterna framhåller vikten av statlig närvaro i hela landet och vill att myndigheter ska ha i uppdrag att pröva en möjlig lokalisering utanför storstäderna. Partiet kritiserar också att statliga servicekontor lagts ned, och vill ge Arbetsförmedlingen en nystart med större lokal närvaro.

”Vi vill stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro med fler möjligheter till fysiska möten runt om i landet. Den stärkta närvaron ska också möjliggöra ett närmare samarbete med lokala arbetsgivare för bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande”, skriver Socialdemokraterna.

Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill se högre förvaltningsanslag till Arbetsförmedlingen. Kristdemokraterna vill i stället lägga ned myndigheten.

– Vi tror att kommunerna skulle klara det här bättre. Sverige är ett stort land. Arbetsmarknaden, näringslivet och arbetslösheten ser olika ut beroende på var i landet man är, och skulle kommunerna få många av de uppgifter Arbetsförmedlingen har i dag tror vi att man skulle kunna anpassa utbudet och aktiviteterna utifrån de lokala behoven, säger civilminister Erik Slottner.

Partierna har också svarat på hur de ser på de statliga lärosätenas organisationsform, en fråga som just nu analyseras av den utredning som regeringen tillsatte i januari. Liberalerna har länge drivit på för en förändring, enligt Joar Forssell.

– I grunden är det för att vi tycker att det är så viktigt med autonomin för lärosäten. Det handlar både om att man ska vara fri att utforma sin verksamhet och att forskningen ska vara fri. Man kan tycka olika om exakt vilken organisationsform det ska vara. Det viktiga är att man får bort det politiska inflytandet och att lärosätena är fria, säger han.

Liberalerna vill också, i likhet med Miljöpartiet, att lärosäten ska undantas från produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningen.

Socialdemokraterna betonar precis som Liberalerna vikten av den akademiska friheten, men partiet vill att lärosätena även fortsatt ska vara statliga.

”För att stärka den akademiska friheten bör fokus i stället ligga på att stärka lärosätenas långsiktighet, självständighet och akademiska frihet inom ramen för ett fortsatt tydligt offentligt ansvar”, skriver Socialdemokraterna.