Kan inte jobba kväll – sägs upp från Migrationsverket
Flera anställda på Migrationsverket sägs upp trots att de har läkarintyg som styrker att de inte kan jobba skift. ”Jag förväntade mig mer av ett statligt verk”, säger Marie Åkerlind, som har jobbat mer än tio år som boendeassistent i Sundsvall.
Bemanningstiderna på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter, som finns i elva kommuner, utökas och ska omfatta även kvällar, helger och röda dagar. Omställningen från kontorsarbetstid hänger samman med ny svensk och europeisk lagstiftning som bland annat innebär skärpta krav på asylsökande att vistas på Migrationsverkets anvisade boenden. För medarbetarna innebär det ett ökat fokus på service och tillgänglighet, med förändrade arbetstider som följd.
– Det handlar om att vi ska skapa en säker och effektiv verksamhet med trygga miljöer för dem som bor och arbetar på centren, och då behöver vi öka närvaron utanför kontorstider, säger Johanna Essemyr Pauldin, regiondirektör på Migrationsverket.
Men det finns medarbetare som inte vill eller kan byta schema, eftersom de inte har en livssituation som går att förena med skiftarbete.
På mottagningsenheten i Sundsvall kommer de fem personer som varit anställda som boendeassistenter att alla att sluta eller vara tjänstlediga för studier eller andra jobb, enligt uppgifter till Publikt. Flera av dem sägs upp eftersom de tackat nej till det nya schemat. I stället har nio personer nyanställts för att arbeta vid mottagningsenheten i Härnösand.
Publikt har talat med två av de anställda, Marie Åkerlind och Frida Källman, som båda är ensamstående och har barn med särskilda behov av tillsyn. För dem fungerar det inte att arbeta skift med obekväm arbetstid, eftersom de behöver vara hemma med barnen efter skola och på helger. Men de upplever att de inte fått något gehör från arbetsgivaren och kommer nu att sägas upp eftersom de inte kan arbeta enligt det nya schemat.
Marie Åkerlind, som började på Migrationsverkets mottagningsenhet i Sundsvall för nästan 14 år sedan, beskriver arbetsgivarens hållning som stelbent.
– Jag har fått höra att jag kan få arbeta kontorstid under en kortare övergångsperiod. Men vad hjälper det mig? Problemet kvarstår. Jag är ensamstående, jag kommer inte att få ihop det. Mina alternativ är att bli uppsagd med risk att hamna i arbetslöshet eller att inte kunna ta hand om mina barn.
Att få ett nytt jobb kan bli svårt, konstaterar Marie Åkerlind. Hon kommer att få hjälp genom Trygghetsstiftelsen men känner ändå stress och oro inför framtiden.
– Jag förväntade mig mer av ett statligt verk. Jag tycker att de varit en bra arbetsgivare tidigare, men nu känns det inte som att jag var värd att behålla och att Migrationsverket struntar i hur det här påverkar anställda. Dessutom blir det ett ordentligt kompetenstapp för Migrationsverket, hos oss förlorar de ju hela personalstyrkan som jobbat på boendet tidigare, säger Marie Åkerlind.
Kollegan Frida Källman befinner sig i en liknande situation. Hennes son har typ-1 diabetes och är i behov av ständig tillsyn. I skolan har han egen resurs.
– Jag har ju läkarintyg, men det känns inte som om det spelar någon roll. De har bestämt sig. Eftersom jag inte kan gå på schemat så kommer jag att bli uppsagd. Det har inte heller funnits några likvärdiga tjänster att söka, säger hon.
Frida Källman trivs bra på sitt jobb och vill inte sluta. Men nu känner hon sig bortvald.
– Det känns som Migrationsverket stressat igenom det här. Vi har också fått höra att det bara är vi som krånglar, inga andra. Det här blir väl en spark i rumpan för att leta sig vidare, men jag vill ju också att det ska gå rätt till. Att det inte blir så att de bara gör sig av med anställda som jobbat länge för att det är enklare, att det sätts i system, säger hon.
Huvudskyddsombudet har gjort en 6:6 a-anmälan till Arbetsmiljöverket som rör situationen för Marie Åkerlind och Frida Källman, det vill säga en begäran att arbetsgivaren ska vidta åtgärder mot brister i arbetsmiljön. ST hävdar också att det är fråga om hindrande av skyddsombud eftersom arbetsgivaren trots anmälningarna gått vidare i förhandlingen om organisationsförändringen.
Också i region väst har det, som Publikt tidigare har rapporterat om, gjorts två 6:6 a-anmälningar som rör två anställda vid mottagningsenheten Spenshult. Även de har en livssituation som inte gör det möjligt att arbeta skift på kvällar och helger.
Sanna Norblad, avdelningsordförande för ST inom Migrationsverket, menar att arbetsgivaren inte tar hänsyn till medarbetare som inte kan arbeta enligt det nya schemat eller behöver anpassningar.
– Från början sades det att om en medarbetare inte kan gå på schema så måste man uppvisa läkarintyg. Nu har vi minst fyra anställda som kan det, med olika skäl som barn med särskilda behov eller allvarlig sjukdom. Men man bryr sig inte. Det är en personalpolitik där man skiter fullständigt i enskilda medlemmar, säger hon.
Migrationsverket kommer inte att undanta någon anställd från att jobba enligt det nya schemat, enligt myndighetens regiondirektör Johanna Essemyr Pauldin.
– Vårt uppdrag har förändrats och det kommer att vara schemalagd arbetstid på de här tjänsterna. Sedan har vi ett långtgående arbetsmiljöansvar och gör anpassningar när det finns skäl till det. Vi följer processen kring anmälningarna till Arbetsmiljöverket, men det är inte vår uppfattning att vi har frångått vårt arbetsmiljöansvar, säger hon.
Omkring 65 medarbetare berörs av omställningen från kontorsarbetstid till skiftarbete. Hur många som slutat på grund av schemat kan inte Johanna Essemyr Pauldin svara på. Samtidigt nyanställs personer för att kunna bemanna mottagnings- och återvändandecentren på kvällar och helger.
– Det rör på sig hela tiden kring det här, omställningen berör både befintlig och nytillkommen personal. Vi är inte helt klara. Därför har jag ingen samlad bild av hur många som har lämnat Migrationsverket och orsakerna till det. När vi är klara kommer vi att skapa oss en övergripande bild, säger hon.
Johanna Essemyr Pauldin framhåller att inga medarbetare på de berörda centren har sagt upp på grund av arbetsbrist. Alla har enligt henne erbjudits att vara kvar på sina tjänster.
– Vi vill så klart ha alla medarbetare kvar. Men tjänsterna förändras när uppdraget förändras och då är det också ansvarsfullt att vara tydlig med att vi kommer att behöva arbeta på de här tiderna framöver, säger hon.
Ser du några risker för myndigheten när flera anställda slutar på grund av schemat?
– Det är klart att vi tappar kompetens inom vårt område, som vi snabbt behöver bygga upp. Men vi har inte sett någon risk för att vi inte kommer att kunna bedriva verksamheten. Det är jättetråkigt, men samtidigt är det ett område där det sker stora förändringar som gör att det också krävs kompetensutveckling av befintlig personal, säger Johanna Essemyr Pauldin.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
