Strikta handläggare ökade arbetssökandet
Arbetssökande vars aktivitetsrapporter granskades av strikta handläggare på Arbetsförmedlingen kom snabbare i arbete än de som hade mer tillåtande handläggare, visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
IFAUs studie omfattar drygt 100 000 personer som skrevs in som heltidsarbetslösa hos Arbetsförmedlingen 2014–2017. De var minst 25 år, fick ersättning från a-kassan och hade inte tidigare fått någon sanktion inom arbetslöshetsförsäkringen.
De som fick sina aktivitetsrapporter granskade av striktare handläggare sökte fler jobb och kom snabbare i arbete. Deras arbetsinkomster var högre, framför allt under månaderna efter den första granskningen. Forskarna såg inga tecken på lägre lön i det första jobbet efter arbetslösheten.
2013 infördes krav på att arbetslösa som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och söker eller får ersättning från a-kassan måste lämna in rapporter om föregående månads jobbsökaraktivitet. I rapporten ska de arbetssökande redovisa de jobb de sökt och aktiviteter som studiebesök och anställningsintervjuer.
Det var en stor förändring av hela systemet och hur Arbetsförmedlingen och a-kassorna följde upp jobbsökandet. Tidigare fanns inget tydligt krav på arbetssökande att rapportera vad de gjort.
– Ända sedan dess har jag varit intresserad av att förstå olika konsekvenser av det, säger Johan Vikström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och verksam vid IFAU.
Initiativet till studien kom från forskarna själva.
– Vi väljer våra enskilda forskningsfrågor självständigt och den här specifika studien har vi startat helt på egen hand. Men det klart att det finns en allmän önskan från vår uppdragsgivare arbetsmarknadsdepartementet att vi ska studera viktiga förändringar som har gjorts på arbetsmarknaden. Och aktivitetsrapporteringen är en sådan viktig förändring.
Till en början granskades rapporterna av personal på Arbetsförmedlingens 200 lokala kontor, där handläggarna skrev in de arbetssökande och gav dem stöd. Men granskningen flyttades stegvis till centrala arbetsförmedlingskontor där handläggarna inte hade någon kunskap om de sökande, en omläggning som var klar i början av 2014. Då hamnade aktivitetsrapporterna i en gemensam kö där handläggarna tog dem i tur och ordning. Urvalet blev alltså i det närmaste slumpmässigt.
För att genomföra studien bedömde forskarna hur strikta handläggarna tidigare varit genom att jämföra hur ofta de underkänt andra arbetssökandes första rapporter. Den handläggare som granskade den första rapporten ansvarade vanligen också för de tre följande från samma arbetssökande.
– Vi tittade på deras historik om det är en person som varit benägen att ge många avslag eller många okej, förklarar Johan Vikström.
Förhållandevis få arbetssökande fick sin första rapport underkänd. Enligt forskarnas beräkningar gjorde de som fick underkänt i genomsnitt 3,9 fler ansökningar nästa rapportmånad. Sannolikheten att få ett jobb under samma period ökade då med 11 procentenheter.
De arbetssökande som fick underkänt hade från början sökt relativt få jobb.
– De sökte kanske noll eller ett jobb. Så fick de ett avslag och det ledde till en stor förändring där de började söka fler jobb, säger Johan Vikström.
Forskarna kan inte avgöra vilken förklaring som väger tyngst: Var det risken att gå miste om ersättning som gjorde att den som fått en rapport underkänd ökade sin aktivitet och lättare fick jobb? Eller berodde det på att ett underkännande satte i gång en lång kontrollkedja som gav mer och bättre kontakt med arbetsförmedlare, där rådgivning i telefon kunde hjälpa den arbetssökande vidare?
– När vi började med den här studien så tänkte vi att det första som skulle hända var att det ledde till någon form av sanktion och neddragen ersättning. Men ju mer man börjar nysta i de här sakerna, desto mer inser man att det händer mycket annat också. Då är det inte alltid så enkelt att lista ut hur olika faktorer bidrar. Det kan också bero på att man får den där pushen, att man söker fler jobb, att man får en positiv kontakt med en arbetsförmedlare, eller att man inser att kontrollsystemet är tuffare än man först trott, säger Johan Vikström.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
