”Jag vill ha en ursäkt från Arbetsförmedlingen”
Karin är änka till den medarbetare på Arbetsförmedlingen som tog sitt liv i maj, efter att ha varit arbetsbefriad i fem månader. Hon är mycket kritisk till myndighetens agerande. ”Ingen från Arbetsförmedlingen har ens beklagat, eller frågat hur jag mår. Det är total iskyla”, säger hon.
Publikt har i flera artiklar rapporterat om den internutredning av Arbetsförmedlingens it-avdelning som startades i december förra året. Fyra anställda arbetsbefriades, och arbetsbefrielsen förlängdes sedan med en månad i taget medan utredningen pågick. Efter fem månader tog en av de arbetsbefriade medarbetarna sitt liv.
Kollegor och tidigare kollegor har riktat hård kritik mot Arbetsförmedlingens ledning för att internutredningen dragit ut på tiden. De anser att myndigheten inte gjort tillräckligt för att värna de fyra arbetsbefriade medarbetarnas hälsa, trots varningssignaler om deras mående.
Handlingar som Publikt tagit del av visar också att fackliga företrädare vid flera tillfällen har framfört till Arbetsförmedlingen att det är viktigt för de arbetsbefriades arbetsmiljö att utredningen inte tar för lång tid.
Några dagar före sin död fick medarbetaren veta att utredningen av honom skulle fortsätta och att hans arbetsbefrielse återigen skulle förlängas.
Karin, hans fru, är mycket kritisk till hur Arbetsförmedlingen har hanterat internutredningen och hennes mans bortgång. Myndigheten fortsatte utredningen av honom i två månader efter hans död och gjorde inte någon anmälan till Arbetsmiljöverket förrän en och en halv månad efter dödsfallet, efter att Karin uppmanat myndigheten att anmäla.
– Jag mejlväxlade med HR-chefen om detta i över sju veckor. Ingen från Arbetsförmedlingen har under den här tiden ens beklagat, eller frågat hur jag mår. Det är total iskyla, säger Karin.
Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson har Karin aldrig haft kontakt med. Eftersom Karin fortfarande har frågor till myndighetsledningen som hon inte anser att hon fått svar på skrev hon i mitten av juli ett brev till Arbetsförmedlingens styrelse. I brevet berättar hon om vad som har hänt och ifrågasätter varför Arbetsförmedlingen har fortsatt att utreda Kontrollplattformen, den plattform för granskning av utbetalningar som hennes man arbetade med. Myndigheten har uppgett att det som utreds är ”sakförhållanden”, men vill inte svara närmare på vad det innebär. Karin är orolig för att det är ett svepskäl för att fortsätta utreda hennes man.
”Jag vill få klarhet i att detta inte är ett sätt för Arbetsförmedlingen att kringgå att det saknas rättslig grund för att fortsätta utreda (medarbetarens namn)” skriver hon i brevet.
Men Arbetsförmedlingens styrelse har valt att inte svara på hennes frågor. Beslutet fattades på det senaste styrelsemötet den 17 september.
Enligt styrelseordföranden Urban Hansson Brusewitz är det som tas upp i brevet en fråga för generaldirektören. Styrelsen kommer inte att svara på annat sätt än att dess beslut protokollförs.
Karin är besviken över beslutet, men inte överraskad.
– Jag är inte förvånad över huvud taget, jag tycker bara att det är beklagligt. De tror att de ska kunna tiga ihjäl det här, att man till slut kommer att glömma. Jag tycker det är tragiskt och fegt, extremt fegt.
Karin har även skrivit till arbetsmarknadsdepartementet men har inte heller därifrån fått något svar.
Polisen har nu inlett en förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död med anledning av självmordet.
Publikt har i över åtta månader sökt Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson för en intervju om internutredningen, men hon har inte velat ställa upp. När Publikt fångade henne på ett seminarium i början av september sade hon att hon inte kan kommentera, eftersom det handlar om personalärenden.
– Jag sa tidigt i den här processen att jag tar hellre stryk än att jag lämnar ut medarbetare i det här, sade hon då till Publikt.
Karin tycker att generaldirektören försöker glida undan ansvar.
– Det handlar inte om att skydda medarbetarna, det handlar om att skydda sig själv. Det gick ju bra för henne att prata om de arbetsbefriade i början av utredningen och kommentera vad de gjort för fel. Men nu när det är ledningen som är i skottlinjen, då låter det annorlunda.
Vad skulle du vilja att Arbetsförmedlingen gör nu?
– Jag vill ha en ursäkt. Jag vill att de erkänner att de har gjort fel, att de gjorde ett stort misstag med arbetsbefrielsen och att det här har gått alldeles för långt. Den här myndigheten har hand om några av de svagaste personerna i vårt samhälle, och så behandlar man sina egna medarbetare på det här sättet. Det är sorgligt, säger Karin.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
