Annons:

Det finns många förklaringar till att alla länsstyrelser ännu inte har regionala resurscentrum, menar Issis Melin, samordnare vid Centrum mot hedersrelaterat våld i Västmanland.
Bild: Oscar Omne
Det finns många förklaringar till att alla länsstyrelser ännu inte har regionala resurscentrum, menar Issis Melin, samordnare vid Centrum mot hedersrelaterat våld i Västmanland.

Länsstyrelserna har svårt att rekrytera till resurscentrum

LÄNSSTYRELSERNA2026-11-13

Länsstyrelserna har i uppdrag att skapa regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i hela landet – men tio län saknar fortfarande ett sådant. En förklaring är svårigheten att hitta rätt kompetens. ”Även på de länsstyrelser som varit drivande i frågan har det stundtals saknats personer med djupa kunskaper om heder”, säger Issis Melin, samordnare vid Centrum mot hedersrelaterat våld i Västmanland.

Av:  Påhl Ruin

Bristen på likvärdighet i arbetet mot hedersförtryck har uppmärksammats i många år. Redan 2017 gjorde regeringen ett första försök att få strukturer och kompetens på plats i hela landet. I slutet av 2025 fick länsstyrelserna i uppdrag ”att arbeta för att alla som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ska få specialiserat och likvärdigt stöd i hela landet”.

Arbetet med att utveckla regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck leds från länsstyrelsen i Östergötland och ska vara klart under 2027. I våras kom en delrapport som visar att det arbetet går trögt. Endast tre centrum fungerar fullt ut som det är tänkt, ytterligare åtta är på god väg, medan tio län saknar ett operativt regionalt resurscentrum.

Två av länsstyrelserna uppger att de kommer att uppnå målet under 2027, de övriga bedömer att de blir klara först 2028–2030.

I delrapporten nämns att förseningarna beror på kommunernas och regionernas ansträngda ekonomi, skilda förutsättningar mellan länen, oklarheter om uppdraget och ”begränsad tillgång till personal med specialistkompetens inom området hedersrelaterat våld och förtryck”.

Det finns många förklaringar till senfärdigheten, menar Issis Melin, samordnare vid Centrum mot hedersrelaterat våld i Västmanland.

– En utmaning är att länsstyrelserna, ihop med kommunerna, försökt utveckla egna modeller. Samtidigt finns många frågor att lösa: Vem ska driva centret? En kommun, regionen eller en extern aktör? Vilka verksamheter ska ingå? Polis? Socialtjänst? Skola? Och vem ska betala?

Bristande kunskaper hos alla aktörer har också spelat in, menar Issis Melin, som tidigare arbetade i det nationella kompetensteamet vid länsstyrelsen i Östergötland och har lång erfarenhet av arbete mot hedersförtryck.

– Även på de länsstyrelser som varit drivande i frågan har det stundtals saknats personer med djupa kunskaper om heder, säger hon.

Issis Melin menar att arbetet dessutom bromsas av att det ifrågasätts om målgruppen ens finns i det egna länet, vilket hon tycker är beklämmande.

– Den finns överallt, men i varierande omfattning. Därför måste kunskaperna om heder öka i vartenda län.

Kronoberg var ett av fyra pilotlän redan 2018. Ett resurscentrum kom på plats hos länsstyrelsen, först organiserat inom Familjefrid, senare vid Barnahus, men det lades ned 2024. I dag finns inget fullt fungerande centrum, berättar Susanna Karlsson-Arnberg, som är strateg inom social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Kronobergs län.

– Verksamheten har varit sårbar. När förutsättningarna förändras, till exempel genom pandemin eller när nyckelpersoner slutar, påverkas arbetet. Svårigheter att rekrytera och behålla personer med rätt kompetens har varit en viktig förklaring till de utmaningar vi har mött, säger hon.

Nu ligger frågorna under Centrum mot våld och Länsstyrelsen i Kronobergs län räknar med att resurscentrumet ska vara fullt utvecklat nästa år.

– Vi tänker att det är bra att samla all kunskap om våld på ett ställe. Men det är viktigt att understryka att hedersrelaterat våld är väldigt komplext, betydligt svårare att förebygga än våld i nära relationer. I en hederskontext kan en hel släkt vara förövare.

En ytterligare förklaring till att det gått trögt att få till ett fungerande center är enligt Susanna Karlsson-Arnberg gängkriminaliteten.

– Den har haft högsta prioritet i flera år nu, vilket lett till ett oerhört tryck på socialtjänsten.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.