Stora skillnader i synen på medarbetarundersökningar
Fackligt förtroendevalda lyfter vikten av medarbetarundersökningar, medan arbetsgivarsidan tonar ned deras betydelse. Publikt har granskat hur statliga arbetsgivare arbetar med enkäter till de anställda.
En lista med statliga arbetsgivares svar på frågan hur ofta medarbetarenkäter genomförs finns i slutet av artikeln.
– Vi har upprepade gånger påpekat för arbetsgivaren att vi saknar medarbetarundersökningar och att vi från fack och skyddsorganisationen inte tycker att det är okej, säger Thord Jansson, avdelningsordförande för ST inom Statens institutionsstyrelse.
Myndigheten är en av få som i Publikts enkät till ett trettiotal statliga arbetsgivare svarar att det inte görs några medarbetarundersökningar, pulsmätningar eller organisationsmätningar.
Majoriteten av de svarande arbetsgivarna genomför medarbetarundersökningar i någon form, men omfattning och frekvens skiljer sig åt.
På Göteborgs universitet görs en myndighetsövergripande undersökning vart tredje år.
På Centrala studiestödsnämnden, CSN, besvarar medarbetarna varje vecka en kortare enkät – en så kallad pulsmätning – med ett tiotal frågor om sin hälsa och arbetssituation. Om man vill går det att svara oftare än så.
– Vi har lämnat de stora, tunga årliga undersökningarna. Det blev för tidskrävande och fångar ändå bara måendet en viss dag. Är det en dålig dag kan resultatet bli väldigt negativt, men är dagen bra så blir det kanske för positivt i stället, säger Helena Edlund, HR-specialist på CSN.
Resultaten från de veckovisa pulsmätningarna följs upp en gång i månaden. Trender diskuteras och de anställda får också möjlighet att lämna förslag på åtgärder.
– Går något åt fel håll försöker vi undersöka var skon klämmer. Vi tycker att pulsmätningarna ger mer aktuella och rättvisande resultat, som också är lättare att följa upp och agera utifrån. Det blir en annan delaktighet och större möjligheter till påverkan, säger Helena Edlund.
Men det finns anställda som är kritiska till pulsmätningarna, berättar Ulrica Fagerberg, avdelningsordförande för ST inom CSN.
– Det är väldigt få frågor. Många undrar när man ska få chansen att berätta vad man tycker om till exempel arbetsgivaren och chefer i en lite bredare anonym undersökning. Den typen av frågor kan vara svåra att ta i en öppen dialog, säger hon.
I de medarbetarundersökningar som Publikt granskat är frågor om förtroendet för den högsta ledningen ovanliga. På exempelvis Skatteverket och Universitetskanslersämbetet, där sådana frågor ställs, är betygen svaga.
Ulrica Fagerberg tycker att det är viktigt att frågor om den närmaste chefen och ledningen finns med i en medarbetarundersökning.
– Det är en av de viktigaste frågorna att få svara på, enligt våra medlemmar. Jag tycker också att arbetsgivaren borde vara intresserad av det. Svaren på en sådan fråga kan säga mycket om en organisation.
När CSNs nuvarande verktyg för pulsmätningar introducerades betonade arbetsgivaren möjligheten att då och då lägga till ytterligare frågor med olika teman, enligt Ulrica Fagerberg. Men den möjligheten har inte använts alls, säger hon.
– Det har aldrig inträffat, trots att vi nu har haft det här verktyget i ganska många år. Vi har försökt trycka på att det finns önskemål från medlemmarna om att tycka till även om andra frågor. Nu blir det lite svårt att hålla intresset för att svara uppe, med samma frågor varje vecka.
Helena Gagner, HR-chef på CSN, förklarar i ett mejl till Publikt att det finns två skäl till att arbetsgivaren valt att inte ta med fler frågor i pulsmätningarna.
”Dels har det varit viktigt att få till ett långsiktigt arbetssätt med grundfrågorna, där vi på ett naturligt sätt kan föra dialog kring det som påverkar varje medarbetares direkta arbetsmiljö i vardagen. Sedan har vi också andra verktyg som ska fånga olika delar av den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön”, skriver hon.
Hon öppnar dock för att enkätfrågor om ledarskap och förtroendet för myndighetsledningen kan komma att läggas till i framtiden.
”Sedan en tid tillbaka har vi nu en ny ledning som arbetar för att framtidssäkra CSN. Där ingår att se över hur vi arbetar med ledarskap, medarbetarskap och kultur, vilket gör att vi kan komma att se annorlunda på detta framåt”, skriver Helena Gagner.
Kronofogden använder enligt arbetsgivaren en egenutvecklad variant av den enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som den partsgemensamma arbetsmiljöorganisationen Prevent tagit fram. Däremot genomför myndigheten ingen övergripande medarbetarundersökning. Det är synd, tycker Rozita Lundgren, avdelningsordförande för ST inom Kronofogden.
– Från fackligt håll har vi i många år försökt att få till medarbetarundersökningar, men arbetsgivaren tycker att OSA-enkäten räcker. Vi upplever inte att det fungerar optimalt. Bland annat eftersom resultaten ska följas upp i gruppen och individuellt med den närmaste chefen. Det riskerar att begränsa vad som kommer fram, säger hon.
Kronofogdens HR-direktör Hanna Frummerin anser däremot att det är svårt att få någon effekt av årliga myndighetsövergripande medarbetarundersökningar.
– Det ger ofta en övergripande lägesbild, men det kan vara svårt att omsätta resultaten i konkret verksamhetsutveckling. Det blir svårt att avgöra vad svaren egentligen säger och hur de kan följas upp. Vi ser ett större värde i uppföljningar närmare verksamheten och chefernas vardag, säger hon.
Hur ser ni på tätare pulsmätningar som ett alternativ till mer omfattande årliga undersökningar?
– Vi har inget tekniskt verktyg för det i dag och det är inte en del av vår styrning. Samtidigt tror jag att kortare och mer återkommande mätningar kan vara ett bra komplement. Det ger möjlighet att fånga upp förändringar snabbare, följa effekter av genomförda åtgärder och skapa en mer kontinuerlig dialog om arbetsmiljö, engagemang och utveckling under året.
Den senaste myndighetsövergripande medarbetarundersökningen på Statens institutionsstyrelse genomfördes 2018. STs avdelningsordförande Thord Jansson tycker att medarbetarundersökningar är viktiga för att kartlägga och följa de utmaningar som finns i verksamheten.
– Genom STs stora arbetsmiljöundersökning kan vi se att det finns problem med exempelvis hot och våld i myndigheten. Men där är det bara våra medlemmar som svarar, det vore bra med en helhetsbild där alla anställda får möjligheten att göra sin röst hörd, säger han.
I sitt enkätsvar till Publikt skriver Statens institutionsstyrelse att medarbetarundersökningarna ska återupptas under nästa år. Men Thord Jansson vågar inte riktigt tro på det.
– Det har varit på gång vid flera tillfällen. Men det har varit upphandlingsbesvär och andra ursäkter. Det har alltid dykt upp något förhinder. Vi får väl hoppas att det går att få till nu. Men jag har hört det några gånger förut också, säger han.
När Publikt når myndighetens sektionschef för kompetensförsörjning och arbetsmiljö, Maria Emtfors, visar det sig att det återigen uppstått problem som gör att medarbetarundersökningen inte kommer att kunna genomföras som planerat.
– Vi slöt ett avtal med en leverantör i våras, men fick nyligen fatta beslut om att häva det på grund av att företaget blivit av med sin F-skattsedel. Det gör att planen för våren 2027 inte kommer att hålla, säger hon.
Det är ännu oklart när undersökningen kan genomföras.
– Exakt när det blir beror på upphandlingar och hur snabbt vi kan göra ett omtag i den här frågan. Nu har vi i alla fall mycket förarbete gjort.
Maria Emtfors kan inte svara på varför SiS slutade göra myndighetsövergripande medarbetarundersökningar efter 2018. Några år senare började myndigheten i stället använda Prevents enkät. Men resultaten har bara följts upp lokalt på institutionerna.
– Det är väl en typ av medarbetarundersökning, kan man säga, men den är inte myndighetsövergripande. Det har inte gett oss hela bilden och framöver vill vi få ett bredare perspektiv. Då kan vi exempelvis se hur nöjda medarbetare upplever sig vara och följa upp ledarskapet på ett annat sätt, säger Maria Emtfors.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
