Oro för uppsägningar på Linnéuniversitetet
Linnéuniversitet behöver minska sina kostnader med 120 miljoner kronor under tre år. Risken för övertalighet är stor, säger Lena Ahlberg, sektionsordförande för ST inom myndigheten. ”Jag kan inte se hur de kan lösa det på annat sätt.”
Tidigare i år gjorde Linnéuniversitetet bedömningen att lärosätet måste göra en sammanlagd kostnadsminskning med runt 120 miljoner kronor under treårsperioden 2027 till 2029. Bakom uppskattningen finns flera faktorer, så som minskade statliga anslag och kostnadsökningar.
Mest påverkas verksamhetsstödet. I juni fattade universitetsstyrelsen beslut om att sammanlagt 50 miljoner kronor ska sparas på stödfunktionerna 2027 och 2028.
Lena Ahlberg, sektionsordförande för ST inom Linnéuniversitetet, menar att det fortfarande är oklart det kommer att innebära för de anställda.
– Just nu är det rätt tufft. Alla chefer håller på och tar fram verksamhetsanalyser för hur de ska klara att fortsätta driva verksamhet med kvalitet fast med 10–15 procent mindre resurser, säger hon till Publikt.
För facket handlar det nu om att invänta chefernas förslag. Därefter ska en risk- och konsekvensanalys tas fram. Lena Ahlberg är orolig.
– Vår nya rektor började första oktober och universitetsdirektören första september. Det är inget smörgåsbord de kommer till.
För Linnéuniversitetet innebär sparkravet den andra neddragningen på kort tid. Förra året genomfördes en minskning med 30 årsarbetskrafter. Den 18 maj i år infördes ett anställningsstopp som löper till och med 30 juni 2027.
Risken för övertalighet är stor, menar Lena Ahlberg.
– Jag kan inte se hur de kan lösa det på annat sätt.
Enligt Linnéuniversitetets universitetsdirektör Sven Carlsson betyder kostnadsminskningarna att verksamheten och arbetssätten på lärosätet måste förändras kommande år. Besparingarna inom verksamhetsstödet kommer att innebära ”en betydande anpassning” de kommande åren, skriver han i ett mejl till Publikt.
”Arbetet med att identifiera hur detta ska genomföras pågår fortfarande och därför är det för tidigt att svara på vilka konsekvenser det kommer att få”.
Redan nu står det klart att det kommer att kräva prioriteringar, översyn av arbetsuppgifter och processer, samt effektiviseringar – exempelvis i form av digitalisering – skriver han.
Huruvida övertalighet kommer att uppstå går inte att svara på än, menar Sven Carlsson. Just nu pågår arbetet med budgeten för 2027. När den har fastställts i slutet av året ska varje del inom universitetet fatta beslut om hur förändringarna ska genomföras.
”Det är därför för tidigt att säga vilka konkreta konsekvenser förändringarna får eller om de kommer att innebära övertalighet. Eventuella sådana beslut kan bli aktuella först efter att budgeten har fastställts och verksamheterna har analyserat vilka åtgärder som behöver vidtas”, skriver Sven Carlsson.
Enligt Lena Ahlberg är planen att centralisera funktionerna i verksamhetsstödet. Hon förklarar att medarbetarna är trötta och oroliga.
– De säger: ”inte en omgång till”. Man märker att det är tufft och att de söker andra jobb. Det känns extra jobbigt eftersom jag inte kan ge tydliga svar. Vi vet att vi kommer att beröras men inte vem, när eller hur, säger Lena Ahlberg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
