Begärda tillskott uteblir i övergångsbudget
Övergångsregeringen har presenterat budgetpropositionen för 2027. Huvudprincipen i denna situation är att 2026 års anslagsnivåer ligger fast, förklarar finansminister Elisabeth Svantesson. Det innebär att myndigheter som har begärt tillskott i regel inte kommer att få det.
– Det här är andra gången som en övergångsbudget läggs fram, första gången var 2018, sade Elisabeth Svantesson, M, på regeringens presskonferens.
Bakgrunden är valresultatet och det politiska läge som lett till att en ny regering ännu inte tillträtt efter valet. Det innebär att den sittande övergångsregeringen ansvarar för att lägga fram en budgetproposition. Huvudregeln är att budgeten prolongeras – förlängs ett år – men det finns undantag där övergångsregeringen får ändra i siffrorna, förklarade Elisabeth Svantesson på presskonferensen.
– Det första handlar om att rättighetsstyrda verksamheter justeras efter prognoserna, exempelvis föräldrapenning. Det andra handlar om beslutade lagar och andra avtal, där budgeten också justeras för att de ska kunna genomföras. Det tredje handlar om att flytta anslag, till exempel om myndigheter slås ihop, så att man ser till att de har rätt resurser.
Därutöver kan det finnas samhällsfunktioner som det är nödvändigt att anslå ytterligare medel till.
– Det där är inte en helt enkel gränsdragning, förstås. Men där är vi överens med övriga partier om försvarsanslagen, sade Elisabeth Svantesson på presskonferensen.
Några statliga myndigheter berörs av dessa undantag, men för de flesta innebär övergångsregeringens statsbudget att nivån på 2026 års förvaltningsanslag gäller även för 2027, efter att de räknats upp med den så kallade pris- och löneomräkningen. En sådan uppräkning för kostnadsökningar görs varje år och baseras på olika index. Vid omräkningen görs ett så kallat produktivitetsavdrag, som bygger på antagandet att myndigheterna kan effektivisera sin verksamhet. Efter produktivitetsavdraget räknas lönedelen av förvaltningsanslagen nästa år upp med 1,83 procent, något högre än omräkningstalet för 2026, som var 1,73 procent.
I ett pressmeddelande varnar STs förbundsordförande Britta Lejon för att de statliga myndigheterna hamnar i kläm om riksdagen antar övergångsbudgeten. Uteblivna planerade tillskott riskerar att få omedelbara konsekvenser för statlig verksamhet, framhåller hon.
”Övergångsbudgeten blir ohållbar inom flera områden, där politiska beslut blir omöjliga att genomföra. Vi behöver nu politiska initiativ i riksdagen för att lösa situationen på kort sikt”, kommenterar Britta Lejon budgeten.
Principerna för övergångsbudgeten innebär att tidigare aviserade anslagshöjningar i många fall uteblir. Det blir också svårare för myndigheterna att få gehör för sina äskanden om ytterligare tillskott.
Arbetsförmedlingen har i sitt budgetunderlag begärt 8,58 miljarder kronor i förvaltningsanslag för 2027. I den summan ingår 430 miljoner kronor utöver tidigare aviserade medel, pengar som myndigheten bland annat vill använda för insatser som ska bidra till att arbetssökande får hållbara jobb snabbare, fler kontakter och fysiska möten samt för att möta ökade behov inom säkerhet och beredskap.
I övergångsregeringens budgetförslag avsätts 7,97 miljarder kronor för myndighetens förvaltningskostnader. Det är alltså drygt 600 miljoner kronor mindre än vad Arbetsförmedlingen har begärt.
2027 blir ett stramt år för Arbetsförmedlingen, konstaterar STs vice avdelningsordförande Anders Wikström efter en första snabb genomläsning av budgeten.
– Vi kommer att behöva titta extra djupt på hur det här kommer att slå mot myndigheten. Men det är tufft redan som det är på Arbetsförmedlingen, säger han.
Att de utökade resurser myndigheten har begärt för personalförstärkningar uteblir riskerar att skapa problem, menar han.
– Vi vet att det funnits synpunkter på myndigheten och hur vi bedriver verksamheten. Med den här budgeten kommer vi inte att kunna göra några satsningar eller öka personalstyrkan, som vi skulle behöva göra för att klara arbetsuppgiften. Men det är också en övergångsbudget och det blir viktigt att se vad en ny regering kommer att komplettera med för politisk inriktning, säger Anders Wikström.
Enligt Karin Westerberg, enhetschef på Arbetsförmedlingen ledningsstab, hade myndigheten räknat med en budget som såg ut ungefär som den som presenterades under torsdagen.
– Det gör att vi under en tid har kunnat förbereda oss på den. Sedan innebär den att vi inte kommer att kunna göra de satsningar på ökad tillgänglighet, tätare besök och mer fysiska träffar med arbetssökande som vi äskat medel för än, säger hon.
Karin Westerberg bedömer dock att budgeten inte kommer att påverka myndighetens bemanning i stort, förutom att vissa rekryteringar kan behöva skjutas på framtiden i väntan på nästa budgetbeslut.
– Vi kommer att behöva göra prioriteringar, men det är också en tidsbegränsad situation där det kommer att komma en regering med en politik med tydlig inriktning och medel kopplade till det. Vi vill hålla det så stadigt som möjligt i väntan på en regering och försöka värna förmedlings- och kontrollverksamheten så mycket som det går, säger hon.
Polismyndigheten har begärt ett förvaltningsanslag på 53,5 miljarder kronor 2027. Det inkluderar runt 2,5 miljarder kronor utöver de medel som regeringen tidigare aviserat. Enligt myndigheten behövs pengarna bland annat för att kunna öka antalet poliser, möta lokalbehovet och skaffa fler fordon anpassade till säkerhetsläget.
I övergångsbudgeten föreslås att Polismyndigheten får 49 miljarder kronor i förvaltningsanslag nästa år – alltså närmare 4,5 miljarder kronor mindre än vad myndigheten begärt. Det beror bland annat på att övergångsregeringen i budgetpropositionen slopat ett planerat tillskott på nästan 2,9 miljarder kronor som skulle gå till utbyggnaden av Polismyndigheten.
Polismyndigheten konstaterar i en skriftlig kommentar till Publikt att budgetförslaget från övergångsregeringen inte innehåller de tillskott till myndigheten som tidigare har aviserats.
”Enligt nuvarande plan fattar rikspolischefen beslut om myndighetens budget i slutet av januari och tar då ställning till eventuella åtgärder utifrån det läge som råder”, skriver Polismyndigheten.
En myndighet som föreslås få mer pengar än den begärt är Kriminalvården. Myndigheten begärde 28,2 miljarder kronor, men i budgetpropositionen föreslår regeringen att förvaltningsanslaget nästa år blir 28,9 miljarder kronor.
Ett skäl till att övergångsregeringen har möjlighet att höja anslaget till Kriminalvården är att riksdagen i juni antog en lagändring som att svenska fängelsestraff avtjänas i andra länder. I budgetpropositionen behålls tidigare beräknade anslagshöjningar på 388 miljoner kronor för att hyra anstaltsplatser utomlands och omkring 1,9 miljarder kronor till följd av beslutad lagstiftning. Kriminalvården får också medel för att upprätthålla sin verksamhet. ”Med oförändrad anslagsnivå kan nödvändig verksamhet inte upprätthållas”, skriver regeringen.
Riksdagsbehandlingen kan leda till förändringar av statsbudgeten. Den 27 november är sista dagen för partier och enskilda riksdagsledamöter att lämna in sina motioner med anledning av budgeten. Den 9 december debatterar och beslutar riksdagen det första steget i riksdagens beslutsprocess om statens budget för 2027, det så kallade rambeslutet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
