Annons:

Fler återkrav hamnar hos Kronofogden

STATSFÖRVALTNING2026-10-22

Indrivningen av skulder har blivit effektivare efter att en lagändring gjort det enklare för myndigheter att lämna vidare återkrav, konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen. Men de nya reglerna har också lett till att fler får skulder hos Kronofogden.

Efter en lagändring hösten 2022 behöver Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte längre ansöka om betalningsföreläggande eller driva återkravsärenden i domstol innan de kan lämna över dem till Kronofogden.

Samtidigt som lagen trädde i kraft ändrade också Försäkringskassan sin hantering av avbetalningsplaner för återkrav, så att de som huvudregel ska löpa i högst ett år. Tidigare pågick nästan var femte avbetalningsplan i över två år.

Ett av regeringens mål med lagändringen var att staten skulle få tillbaka en större del av de återkrävda beloppen. Förändringen tycks också ha fått avsedd effekt under de två första åren efter återkravsbesluten, enligt en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Andelen av de återkrävda beloppen som betalas tillbaka inom två år har ökat från 72 till 84 procent. Räknat på de återkrav som beslutades 2025 beräknar ISF att ökningen motsvarar drygt 230 miljoner kronor i ytterligare återbetalningar under två år.

”Staten får tillbaka mer pengar snabbare, och det beror främst på att fler skulder drivs in av Kronofogdemyndigheten. Andelen återkrav som lämnas dit har ökat från 2 till 17 procent”, konstaterar Albin Palmqvist, projektledare för ISFs rapport i ett pressmeddelande.

Enligt ISF går det dock ännu inte att avgöra om staten över tid faktiskt kommer att få tillbaka mer pengar, eller om skulderna bara betalas tillbaka tidigare.

Den snabbare indrivningen har samtidigt lett till att fler personer fått skulder hos Kronofogden, enligt ISF. Myndigheten framhåller också att återkrav inte behöver bero på att någon medvetet lämnat felaktiga uppgifter, utan kan uppstå på grund av missförstånd av de komplicerade reglerna eller fel som begåtts av myndigheterna.

”En effektivare indrivning är positiv ur statens perspektiv. Men den innebär samtidigt att de betalningsskyldiga behöver avstå från mer pengar under återkravets första år och att fler får en skuld hos Kronofogdemyndigheten. Konsekvenserna är särskilt kännbara eftersom personer som får återkrav kan ha en ansträngd ekonomi”, skriver ISF i rapporten.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.