Fler återkrav hamnar hos Kronofogden
Indrivningen av skulder har blivit effektivare, konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen som granskat en lagändring som gjort det enklare för myndigheter att lämna vidare återkrav. Men de nya reglerna har också lett till att fler får skulder hos Kronofogden och slagit mot personer med ansträngd ekonomi.
Efter en lagändring hösten 2022 behöver Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten inte längre ansöka om betalningsföreläggande eller driva återkravsärenden i domstol innan de kan lämna över dem till Kronofogden.
Samtidigt som lagen trädde i kraft ändrade också Försäkringskassan sin hantering av avbetalningsplaner för återkrav, så att de som huvudregel ska vara i högst ett år. Tidigare pågick nästan var femte avbetalningsplan i över två år.
Ett av regeringens mål med lagändringen var att staten skulle få tillbaka en större del av de återkrävda beloppen. Förändringen tycks också ha fått avsedd effekt under det första året, enligt en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.
Andelen som betalat tillbaka sin skuld under de två första åren har ökat med 12 procentenheter, till 84 procent. Enligt ISFs beräkningar motsvarar det drygt 230 miljoner kronor mer i återbetalningar under 2025.
”Staten får tillbaka mer pengar snabbare, och det beror främst på att fler skulder drivs in av Kronofogdemyndigheten. Andelen återkrav som lämnas dit har ökat från 2 till 17 procent”, konstaterar Albin Palmqvist, projektledare för ISFs rapport i ett pressmeddelande.
Men för att kunna svara på om staten över tid faktiskt kommer att få tillbaka mer pengar, eller om det endast är så att skulderna har återbetalats tidigare, krävs ytterligare granskningar efter att mer tid passerat, enligt ISF.
Den snabba indrivningen har samtidigt lett till att fler personer blivit skuldsatta hos Kronofogden, enligt ISF. Det behöver inte handla om att de medvetet lämnat felaktiga uppgifter, utan kan vara missförstånd av komplicerade regler eller på grund av fel som begåtts av myndigheterna själva, konstaterar myndigheten.
”En effektivare indrivning är positiv ur statens perspektiv. Men den innebär samtidigt att de betalningsskyldiga behöver avstå från mer pengar under återkravets första år och att fler får en skuld hos Kronofogdemyndigheten. Konsekvenserna är särskilt kännbara eftersom personer som får återkrav kan ha en ansträngd ekonomi”, skriver ISF i rapporten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.