Annons:

Anneli Löfling är nöjd med att de första årens löne­ökningar för juniora medarbetare inte tas från den ordinarie potten. Alexander Hellefur har nu tagit klivet till ordinarie medarbetare och tror att satsningen är viktig för att behålla den kompetens arbetsgivaren investerat i.
Bild: Martin Stenmark
Anneli Löfling är nöjd med att de första årens löne­ökningar för juniora medarbetare inte tas från den ordinarie potten. Alexander Hellefur har nu tagit klivet till ordinarie medarbetare och tror att satsningen är viktig för att behålla den kompetens arbetsgivaren investerat i.

Satsning på juniora medarbetares löner ska säkra it-kompetens

SÅ GJORDE VI: RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN2026-10-30

Det råder brist på it-kompetens inom staten. Riksdagsförvaltningen har försökt lösa problemet genom att anställa juniora medarbetare som ska lockas att stanna kvar genom en särskild lönesatsning.

Riksdagsförvaltningen har runt 750 anställda i ett 80-tal olika yrken. Deras uppgift är att ge stöd och service åt riksdagens ledamöter.

Bara på it-avdelningen jobbar över hundra anställda. Men precis som många andra statliga arbetsgivare har riksdagsförvaltningen haft svårt att rekrytera personer med den it-kompetens som behövs.

– Många konkurrerar om samma kompetens och vi är kanske inte den första arbetsgivaren man kommer att tänka på när det kommer till it. Som ett sätt att lösa resursbehovet har vi sedan 2024 valt att arbeta med juniora profiler, säger Martina Brännvall, HR-specialist på riksdagsförvaltningen.

De juniora medarbetarna går in på en lägre lön men förväntas inte prestera på samma nivå som mer erfarna medarbetare. De får en handledare, kompetensutveckling och möjlighet att med tiden växa in i rollen.

För att de ska få en bra löneutveckling utan att påverka sina närmsta kollegors påslag har det gjorts en särskild satsning på löneökningar vid sidan av den ordinarie potten. Förslaget kom från ST inom Riksdagen, berättar avdelningsordföranden Anneli Löfling.

– Jag såg att de som kommit in på en låg lön ofta blev kvar på en låg lön även när de hunnit bli väldigt kompetenta. På det här sättet får vi en tydlig plan för att göra de juniora medarbetarna till ordinarie medarbetare inom cirka tre år utan att belasta övriga anställdas löneutveckling, säger hon.

Att se juniora medarbetare som en investering och planera för både utbildning och löneutveckling är något positivt, menar Anneli Löfling.

– Tanken med den här modellen är att de inte ska behöva lämna arbetsplatsen för att få löneökningen när de är färdigutbildade. Det är en stor vinst för arbetsplatsen, säger hon.

Alexander Hellefur hade studerat it, men inte jobbat med det, när han för några år sedan började som junior nätverkstekniker på riksdagsförvaltningen.

– Det finns mycket kunskap på förvaltningen, så under åren som junior har det bara varit att suga åt sig så mycket som möjligt. Men det har också funnits mycket utrymme att komma med egna idéer,
säger han.

Tidigare i år tog Alexander Hellefur klivet till ordinarie medarbetare. Han ser satsningen på att få upp lönerna för juniora medarbetare som viktig för riksdagsförvaltningens förmåga att behålla den kompetens som arbetsgivaren har investerat i genom utbildning.

– Man får ju ofta höra att det enda sättet att gå från en junior anställning och få upp lönen är att byta jobb. Som om det vore en naturlag. Men jag är glad att så inte är fallet här. Man vill ju inte vara kvar i en junior roll hur länge som helst. Om man gör ett likvärdigt jobb vill man också ha likvärdig ersättning, säger han.

Enligt Martina Brännvall har satsningen på juniora medarbetare varit avgörande för it-avdelningens kompetensförsörjning.

– Jag tror också att det har stärkt engagemanget och stoltheten hos ordinarie medarbetare, som fått vara med och bidra till juniorernas utveckling, säger hon.