Arbetsgivarverket vill se återhållsamhet i avtalsrörelsen
Statliga arbetsgivare utmanas av pressad ekonomi och ett försämrat omvärldsläge. Det kommer att märkas i avtalsrörelsen, enligt Arbetsgivarverket. ”Det är väsentligt att villkor och löner inte ökar mer än nödvändigt”, skriver arbetsgivarorganisationen i ett inriktningsbeslut inför nästa års förhandlingar.
Arbetsgivarverkets beslut om inriktningen för avtalsrörelsen 2027 kommer att ligga till grund för arbetsgivarorganisationens kommande yrkanden och förhandlingar.
”Statliga arbetsgivare står inför stora utmaningar. Pressad ekonomi, omställning och ett skärpt säkerhetsläge kommer att prägla avtalsrörelsen 2027”, kommenterar Arbetsgivarverkets förhandlingschef Andreas Nyström inriktningsbeslutet i en text på Arbetsgivarverkets sajt.
Arbetsgivarorganisationen konstaterar att de statliga arbetsgivarna kommer att fortsätta ha olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva sina verksamheter. Satsningar på försvar, polis och kriminalvård i kombination med ett minskat reformutrymme kommer att innebära ett hårt ekonomiskt tryck för övriga myndigheter, bedömer organisationen. Arbetsgivarnas olika förutsättningar måste tas i beaktande i nästa års överenskommelser, framhåller Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket anser att förhandlingarna måste förhålla sig till det så kallade märket, den nivå för arbetskostnadsökningar som fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om i sina förhandlingar.
”De centrala förhandlingarna ska därför inte omfatta ett utrymme utöver det nuvarande centrala avtalens värden tillsammans med ’märket’. Det är väsentligt att villkor och löner inte ökar mer än nödvändigt, inte minst i de expanderande verksamheterna, och hanteras så att utvecklingen som sådan inte riskeras eller framtida kostnader skenar”, står det i inriktningsbeslutet.
Det försämrade omvärldsläget påverkar förutsättningarna för de statliga verksamheternas uppdrag, vilket bland annat innebär tuff konkurrens om arbetskraft inom flera områden. Dessutom kräver AI-utvecklingen investeringar i ny kompetens och nya arbetssätt. Sammantaget skapar utmaningarna ett omställningsbehov för arbetsgivarna, konstaterar Arbetsgivarverket.
”De statliga arbetsgivarnas behov av snabb omställning ställer krav på flexibilitet. Arbetsgivarna måste kunna hantera snabba tekniska och säkerhetspolitiska förändringar, liksom nya eller förändrade uppdrag. Det här är viktiga utgångspunkter inför kommande avtalsrörelse”, framhåller Andreas Nyström.
En central utgångspunkt för Arbetsgivarverket är arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet samt behovet av att värna arbetstiden som resurs. Arbetsgivarverket konstaterar att det finns frågor där arbetsgivarens inflytande över hur verksamheten ska styras redan nu minskar, eller kan komma att minska framöver, bland annat på grund av lagstiftning. Det gäller bland annat förkortning av arbetstid, slopat karensavdrag i sjukförsäkringen, reglerad rätt att distansarbeta och kollektivavtalade arbetstidsbestämmelser.
”Det är av yttersta vikt att resultat i avtalsrörelsen inte ytterligare minskar arbetsgivarens rådighet över verksamheten, hur den bedrivs och bemannas”, skriver Arbetsgivarverket.
Arbetsgivarverket är både arbetsgivarorganisation och myndighet
Arbetsgivarverket är både en arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet som lyder under regeringen.
Det är obligatoriskt för de statliga myndigheterna att vara medlemmar i Arbetsgivarverket, som är uppbyggt som en medlemsstyrd förening.
Arbetsgivarverket företräder arbetsgivarna i centrala förhandlingar med de fackliga organisationerna på det statliga området, företräder staten i arbetsrättsliga tvister och ger stöd till arbetsgivarna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.