Missnöje med arbetsmiljön på lokalkontor
Anställda vittnar om en tystnadskultur och stora problem med arbetsmiljön på Arbetsförmedlingens lokalkontor i Uppsala. Enligt ST-klubben har ett fyrtiotal anställda lämnat arbetsplatsen bara i år. Både fack och anställda riktar nu kritik mot ledningen.
Den snabba förändringen av Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet som genomfördes i mars i år har enligt facket lett till allvarliga arbetsmiljöproblem på myndighetens kontor i Uppsala, där omkring 180 personer arbetar.
Enligt STs klubbordförande Göran Dreyer har ett fyrtiotal anställda lämnat arbetsplatsen i år, samtidigt som det varit svårt att rekrytera. Enligt uppgifter från Statens servicecenter som Publikt har tagit del av har 36 anställda slutat under 2026.
– Det har varit en väldigt turbulent tid här. Många som lämnat säger att det beror på arbetsmiljön, säger han till Publikt.
De förändrade arbetssättet som infördes i våras ställer krav på en bredare kompetens hos arbetsförmedlare, som tidigare arbetat mer specialiserat med fokus på exempelvis lönebidrag.
– Just här i Uppsala har vi tidigare också arbetat extremt ärendebaserat, därför blev omställningen väldigt tuff och gick för snabbt. Nu när många slutat har det också inneburit ett stort kompetenstapp, säger Göran Dreyer.
Med tanke på omständigheterna anser han att förändringen genomfördes för hastigt.
– Det var nog nödvändigt att göra det här. Men det gick lite väl fort för att vi skulle klara av det. Även om vi får höra att vi inte behöver kunna allt, hamnar frågorna ändå i knät när du har sökande som ringer med alla möjliga olika behov.
Enligt uppgifter till Publikt finns det också ett missnöje med ledarskapet på arbetsplatsen. Nuvarande och tidigare anställda vittnar om en tystnadskultur och ett kontrollerande ledarskap, där medarbetare inte vågar framföra synpunkter.
– Ingen vågar säga ifrån, säger en tidigare anställd som nu har lämnat arbetsplatsen.
En medarbetare som fortfarande arbetar på kontoret menar att ledningen inte klarat av att leda verksamheten genom vårens omorganisation, vilket bidragit ytterligare till den svåra arbetssituationen.
– Den nuvarande enhetsledningen saknar organisatorisk förmåga och möjligheter att kunna leda och driva igenom en sådan här förändring, dessutom kombineras det med ett toxiskt ledarskap, säger den anställde.
Huvudskyddsombudet på kontoret i Uppsala, Anna Fält, kallar läget på arbetsplatsen ”ansträngt” och hänvisar till den höga personalomsättningen och omorganisationen. Hon vill inte uttala sig om problemen mer än så.
Finns det något som gör att du känner dig orolig för att uttrycka dig?
– Min roll som huvudskyddsombud är att bevaka och signalera till ledningen. Om det finns utmanade situationer lyfter jag de signaler jag får från kollegor och skyddsorganisationen. Jag för hela tiden en dialog med ledning och kollegor, säger hon.
STs klubbordförande Göran Dreyer menar att det finns utmaningar i ledarskapet och att det över tid gått från att präglas av en låt gå-attityd till att bli mer kontrollerande.
– Det är ingenting som vi varit vana vid här i Uppsala. Cheferna ska kunna ta stickprov för att hålla koll på handläggningen. Vissa är bättre på att hantera det där än andra, görs det på fel sätt kan det leda till en känsla av att man är kontrollerad, säger han.
Göran Dreyer konstaterar samtidigt att även chefernas uppdrag och arbetsmiljö förändrats. Han upplever inte själv några svårigheter i samarbetet med ledningen på kontoret, men är medveten om att det finns anställda som upplever att det råder en tystnadskultur.
– Omorganisationen och stressen har inte hanterats optimalt, oron har tonats ned i stället för att bekräftas. Kanske kan det vara en bidragande orsak. Det har vi framfört till arbetsgivaren, säger Göran Dreyer.
Situationen på kontoret har varit uppe för diskussion på regionnivå. Avdelningschefen för region nord, där Uppsala ingår, Christina Storm Wiklander, konstaterar att det finns utmaningar på kontoret. För att ge cheferna utrymme att arbeta nära sina anställda har hon tillsatt en tjänst som ska kunna stötta och avlasta ledningen. Introduktionen av nyanställda i Uppsala har också spridits ut över regionen, i syfte att dämpa arbetsbelastningen för både chefer och anställda.
– Vi har nyanställt en hel del som kommit in under augusti, som nu håller på att introduceras på ett bra sätt. Den andra utmaningen är att man förändrat arbetssättet. Den omställningen har varit stor, kräver kompetensutveckling och har lett till att de anställda har andra arbetsuppgifter än tidigare, säger hon.
Det finns kritik mot hur förändringen genomfördes i Uppsala och att det gick väldigt snabbt, hur ser du på det?
– Det finns alltid kritik mot att det går för snabbt eller långsamt. Förändringsarbete är väldigt individuellt. En del vill riva av plåstret. Andra vill ha tid att tänka.
Facket vittnar om en tuff arbetsmiljö, hög personalomsättning och problem med ledarskapet. Vad är din bild av det?
– Min personliga åsikt är att en tydlig styrning skapar en bra arbetsmiljö. Jag har uppmanat mina chefer att vara nära verksamheten. Vi har försökt sprida ut introduktionen av de nyanställda för att minska bördan på befintliga arbetsförmedlare i Uppsala. Ju snabbare de kommer in och kan bidra desto bättre arbetsmiljö får vi.
Många har slutat, vad drar du för slutsatser av det?
– Det är en bra arbetsmarknad i Uppsala och det finns många andra jobb att söka. Trivs man inte på jobbet är det bra att man söker sig vidare. Sedan vill jag förstås inte att man slutar på grund av att det är en dålig arbetsmiljö. Det hoppas jag inte att man gör. Men det är ingenting jag har hört.
Facket säger uttryckligen att det till stor beror på arbetsmiljön?
– Det är inte den bilden jag har fått från facket. Jag vet att det är ansträngt och har satt in extra resurser i form av stöd till chefer och i introduktionen till medarbetare. Det är nog inte så enkelt och finns nog olika bilder.
Hur upplever du att ledarskapet fungerat i Uppsala?
– Jag tycker att det har fungerat bra. Ledarskapet är viktigt för mig och i en förändring så tror jag att människor behöver olika typer av ledarskap. Det är väldigt individuellt. Men det är viktigt att man är nära sina medarbetare och engagerad i hur jobbet utförs.
Publikt har uppgifter från anställda om en tystnadskultur, ledarskapet beskrivs som kontrollerande och förtroendet för styrningen är lågt. Vad tänker du om det?
– Jag har fått olika bilder av det. Det finns säkert medarbetare som tycker så som du säger, men även de som har andra åsikter. Vi har ett bra samarbete med skyddsorganisationen och fackliga företrädare och jobbar hårt med det här.
Känner du någon oro för att det finns kritik som inte kommer fram?
– Det skulle vara väldigt tråkigt om det finns en tystnadskultur. Jag vill ha öppenhet. Pratar man inte om problem kan man inte lösa dem. Jag upplever att jag får en bra bild från fackliga parter, chefer och medarbetare jag pratar direkt med. Det finns utmaningar som vi försöker lösa. Men jag vill absolut inte ha en tystnadskultur och har inte heller hört att det ska finnas en sådan på bred front.
Ser du någon anledning att gräva djupare i uppgifterna om tystnadskultur och kritiken mot ledarskapet på kontoret?
– Jag pratar med enhetschefen väldigt ofta och vi har en nära dialog. Jag har också kontakter med fackliga parter och skyddsorganisationen och förväntar mig att jag får den informationen jag behöver. Jag upplever att vi har ett väldigt öppet resonemang och jag jobbar vidare på det sättet, säger Christina Storm Wiklander.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.