Forskning

Regeringen föreslår kraftiga ökningar av anslagen till svensk forskning. I den kommande forskningspropositionen kommer inriktningen på satsningarna, som ska uppgå till närmare 4,9 miljarder kronor, att preciseras närmare.

I en forskarrapport konstaterar nationalekonomerna Peter Fredriksson och David Seim att personer med högre utbildning och lägre sannolikhet att bli arbetslösa oftare än andra beviljas omställningsstudiestöd. De menar att stödet inte borde användas för att betala utbildning för dem som redan har goda förutsättningar.

Kvinnor med funktionsnedsättning har svårare att få del av insatser som hjälper dem ut i arbetslivet, enligt en avhandling vid Örebro universitet. ”Kvinnorna känner sig överkörda eller bortglömda”, konstaterar forskaren Ingrid Witte.

I en studie från Göteborgs universitet visas att medelålders kvinnor som är stressade på jobbet löper kraftigt förhöjd risk för sjukskrivning. Bristande inflytande och konflikter på jobbet är tydliga stressfaktorer, enligt studien.

Under förra året arbetade närmare 6 500 internationellt rekryterade forskare vid svenska lärosäten, enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Det är en ökning med sex procent sedan 2022.

Det är stora skillnader mellan hur hårt människor drabbas när de förlorar sina jobb, enligt en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Vissa grupper kan förlora fem gånger så mycket inkomst som andra. Lågutbildade landsortsbor över 50 år drabbas hårdast.

Regeringen tillsätter en särskild utredare för att se över hur utländska doktorander och forskare ska kunna lockas till och bli kvar i Sverige. Syftet är att stärka Sveriges ställning som forsknings- och innovationsnation.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, kartlägger i ett pågående projekt kunskapen om tystnadskultur i arbetslivet. Syftet är att sammanställa befintlig forskning och identifiera kunskapsluckor.

Regeringen har beslutat att Vetenskapsrådet ska kunna ge forskningsanslag med längre framförhållning. Viss forskning av nationellt intresse ska kunna få anslag beviljade för en tioårsperiod, i stället för de sex år som i dag är den övre gränsen.

STs avdelning inom universitets- och högskoleområdet varnar för att den föreslagna nya organisationen för forskningsfinansiering riskerar att öka den politiska styrningen av forskningen. ”Makten över forskningen kommer närmare regeringen”, säger avdelningsstyrelseledamoten Kjell Nilsson.

Utredningsförslaget om att ändra myndighetsorganisationen för finansiering av forskning ”ser logiskt ut på pappret”, säger Johan Fanger, STs avdelningsordförande på Vetenskapsrådet. Han ser inte någon omedelbar risk för neddragningar.

En statlig utredning föreslår att de fyra myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova läggs ned och ersätts av tre nyinrättade myndigheter. Syftet med förändringen är att höja kvaliteten i svensk forskning.

Regeringen har tillsatt en ny forskningsberedning till stöd i arbetet med den kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition som ska presenteras i slutet av 2024. ”Obunden forskning är en omistlig beståndsdel i det öppna samhället”, framhåller utbildningsminister Mats Persson, L, i ett pressmeddelande.

Att känna att arbetsuppgiften är meningsfull är den viktigaste drivkraften för att fortsätta jobba efter pensionen. Den slutsatsen drar forskaren Isabelle Hansson vid Göteborgs universitet i en ny studie.

Det finns stor risk att utsättas för diskriminering i arbetslivet, inte minst i samband med rekrytering, visar en forskningsöversikt som Diskrimineringsombudsmannen, DO, låtit göra.