Annons:

Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Utredare ska förbereda ny underrättelsemyndighet

STATSFÖRVALTNING2025-10-28

Regeringen har utsett Annika Brändström till utredare med uppdraget att inrätta en ny civil utrikesunderrättelsetjänst. Den nya myndigheten ska vara på plats redan den 1 januari 2027 – en tidsplan som Försvarsmakten i sitt remissvar bedömt som orimlig.

Av:  Börge Nilsson

Den information som regeringen går ut med om den nya myndigheten är mycket kortfattad. Den ska tillgodose regeringens och Regeringskansliets behov av underrättelser om utländska förhållanden och samarbeta med Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Säkerhetspolisen och andra relevanta myndigheter inom totalförsvaret.

Regeringen hänvisar till Underrättelseutredningen, som leddes av Carl Bildt och i sitt betänkande i juni föreslog ”en mer specialiserad, men samtidigt mer samordnad och stärkt, svensk underrättelseverksamhet”.

Försvarsmakten riktade i sitt remissvar skarp kritik mot den snäva tidsplanen:

”Försvarsmaktens uppfattning är, mot bakgrund av underrättelsesystemets betydelse för Sveriges säkerhet, att reformer av det nationella underrättelsesystemet bör genomföras så säkert som möjligt, snarare än så skyndsamt som möjligt”, skrev myndigheten.

Försvarsmakten uttryckte också en oro för att förlora egna resurser:

”Förmåga som eventuellt överförs från Försvarsmakten bedöms därför i allt väsentligt att behöva återuppbyggas inom myndigheten”.

Utredningens förslag är att Försvarsmaktens underrättelsetjänst ska renodlas och i huvudsak inriktas på militära behov. Men Försvarsmakten ser risker i en uppdelning baserad på begreppen civil och militär:

”Omvärlds- och teknikutvecklingen har medfört att det vare sig nationellt eller internationellt är möjligt att tydligt dela upp hotbilden, uppdragsgivares behov eller underrättelseproduktion utifrån begreppen”.

Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att redovisa uppgifter, resurser och kostnader för att utveckla den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten samt bistå i inrättandet av en ny civil utrikesunderrättelsetjänst.

Det framgår inte om detta uppdrag skiljer sig från vad Underrättelseutredningen föreslagit.

Även Försvarets radioanstalt, FRA, var kritisk till delar av utredningens betänkande, särskilt förslaget att den nya myndighetens chef samtidigt ska vara nationell underrättelsechef.

”Det är bland annat oklart vad rollen som nationell underrättelsechef är tänkt att ha för innebörd och innehåll verksamhetsmässigt”, skriver FRA i sitt remissvar.

Samma osäkerhet gäller enligt FRA det ansvar en nationell underrättelsechef skulle ha i förhållande till andra myndigheter. Att en myndighetschef skulle vara överordnad andra myndighetschefer i samma underrättelsesystem anser FRA ”ur ett förtroendeperspektiv är olämpligt”.

En annan myndighet som i sitt remissvar uttryckt farhågor kring planerna på den nya underrättelsetjänsten är Lunds universitet, som i sitt remissvar uttrycker oro för att den ska bli mer politiserad. Lärosätet skriver att ”samtliga av utredningens förslag, med undantag för förslaget om en förstärkt parlamentarisk insyn, kan hävdas leda till en påtagligt förhöjd risk för just politisering”.

Annika Brändström, som nu har fått i uppdrag att förbereda inrättandet av den nya myndigheten, är till vardags biträdande nationell säkerhetsrådgivare. Från januari i år var hon också tillfällig ersättare för den åtalade tidigare nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm.

Annika Brändström ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2026.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.