Digitaliseringen påverkar den kognitiva arbetsmiljön
Störande ljud, krånglande it-system och mycket information samtidigt kan snabbt skapa en onödig kognitiv belastning i vår arbetsmiljö, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap i en ny kunskapssammanställning. ”Ett viktigt budskap är möjligheten till egenkontroll över miljön, som att kunna dra sig undan vid behov för koncentration”, skriver forskarna.
När arbetslivet blir alltmer digitalt, informationsintensivt och komplext ökar betydelsen av att arbetsplatserna utformas på ett sätt som stärker våra mentala resurser snarare än försämrar dem, enligt kunskapssammanställningen från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak,
Enligt forskargruppens rapport är det flera faktorer som påverkar hur vi klarar de kognitiva kraven i arbetslivet. Det handlar inte bara om hur arbetsuppgifter är utformade, utan också om hur den fysiska och organisatoriska miljön är uppbyggd. Balansen mellan arbetsuppgifternas krav och individens kognitiva förmåga och resurser är viktig, men också tydliga roller, bra planering, och stöd från kollegor och chefer. Samtidigt kan störande ljud, brist på dagsljus eller krånglande it-system snabbt skapa en onödig kognitiv belastning.
Forskarna lyfter fram några faktorer som särskilt viktiga för att främja en god kognitiv arbetsmiljö. Vi behöver tillgång till tysta zoner och möjlighet att själva påverka vår arbetsmiljö, ljud, ljus och avskildhet. Men också exponering av naturligt dagsljus, god ventilation, bra belysning, lagom temperatur samt möjlighet och utrymme för återhämtning, gärna genom rörelse utomhus är grundläggande behov.
”Ett viktigt budskap är möjligheten till egenkontroll över miljön, som att kunna dra sig undan vid behov för koncentration”, skriver forskarna i rapporten.
Ny teknik måste implementeras noggrant och den ska utformas för att stödja snarare än störa arbetsuppgifterna. Den digitala informationen behöver struktureras för att minska informationsbelastningen. Forskaren lyfter behovet av färre notifikationer och schemalagd e-post.
Forskningen visar att det inte finns en universallösning. Utmaningarna är olika beroende på arbetsplats och yrkeskategori. Därför behöver åtgärder anpassas efter verksamhetens behov. I kontorsmiljöer ligger fokus på den fysiska miljön, distraktioner och individens möjlighet att dra sig undan för koncentration.
Enligt kunskapssammanställningen saknas studier som belyser skillnader mellan grupper, exempelvis mellan kvinnor och män. Det gör det svårt att vetenskapligt styrka om olika medarbetare har olika behov eller sårbarheter.
Till grund för sammanställningen ligger totalt 2 875 artiklar från databaserna Pubmed, Scopus och Web of Science.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.