Digitaliseringen påverkar den kognitiva arbetsmiljön
Störande ljud, krånglande it-system och ett överflöd av information kan snabbt skapa onödig kognitiv belastning i arbetsmiljön, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap i en ny kunskapssammanställning. Forskarna betonar vikten av egenkontroll över arbetsmiljön, exempelvis möjligheten att dra sig undan när arbetsuppgifter kräver koncentration.
När arbetslivet blir alltmer digitalt, informationsintensivt och komplext ökar betydelsen av att arbetsplatserna utformas på ett sätt som stärker våra mentala resurser snarare än försämrar dem, fastslås det i en kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak,
Enligt forskargruppens rapport är det flera faktorer som påverkar hur vi klarar de kognitiva kraven i arbetslivet. Det handlar inte bara om hur arbetsuppgifterna är utformade, utan även om hur den fysiska och organisatoriska miljön är uppbyggd. Balansen mellan arbetsuppgifternas krav och individens kognitiva förmåga och resurser är viktig, liksom tydliga roller, god planering samt stöd från kollegor och chefer. Samtidigt kan störande ljud, brist på dagsljus eller krånglande it-system snabbt skapa en onödig kognitiv belastning.
Forskarna lyfter fram några faktorer som särskilt viktiga för att främja en god kognitiv arbetsmiljö. En av dem är tillgång till tysta zoner och möjlighet att påverka den egna arbetsmiljön vad gäller ljud, ljus och avskildhet. Andra grundläggande behov som behöver tillgodoses är exponering för naturligt dagsljus, god ventilation, bra belysning, lagom temperatur samt möjlighet och utrymme för återhämtning, gärna genom rörelse utomhus.
”Ett viktigt budskap är möjligheten till egenkontroll över miljön, som att kunna dra sig undan vid behov för koncentration”, skriver forskarna i rapporten.
Ny teknik måste implementeras noggrant och utformas för att stödja och inte störa arbetsuppgifterna. Den digitala informationen behöver struktureras för att minska informationsbelastningen, exempelvis genom färre notifikationer och schemalagd e-post.
Forskningen visar samtidigt att det inte finns en universallösning. Utmaningarna skiljer sig åt mellan arbetsplatser och yrkeskategorier, varför åtgärder måste anpassas efter verksamhetens behov. I kontorsmiljöer ligger fokus på den fysiska miljön, distraktioner och individens möjlighet att dra sig undan för att kunna koncentrera sig.
Enligt kunskapssammanställningen saknas det studier som belyser skillnader mellan grupper, exempelvis mellan kvinnor och män. Det gör det svårt att veta om olika medarbetare har olika behov eller sårbarheter.
Till grund för sammanställningen ligger totalt 2 875 artiklar från databaserna Pubmed, Scopus och Web of Science.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.