På många statliga arbetsplatser är hot en del av vardagen
Hot och våld förekommer på många statliga arbetsplatser. Men utsattheten ser olika ut beroende på jobbet, visar STs arbetsmiljöundersökning. ”Verbala hot är vardag. Men det kan också komma spott, slag och sparkar”, säger Linda Brusquini, som jobbar som behandlingsassistent på ett SiS-hem.
När ST-medlemmen Linda Brusquini arbetade på en särskilt förstärkt avdelning, SFA, på Statens institutionsstyrelses ungdomshem Ljungaskog i Skåne kunde våldssituationer uppstå ofta. På avdelningen bodde flickor som hade nära till kraftigt utagerande eller självskadebeteende.
– Förekomsten av våld styrs av vad vi har för placeringar, men på SFA förekom det dagligen. Det kunde vara slag, sparkar, spott eller överfall med tillhyggen. Verbala hot, att bli kallad könsord eller prostituerad är vardag, säger Linda Brusquini.
Linda Brusquini har flera gånger utsatts för våld som gjort att hon behövt uppsöka vård, vid ett tillfälle med hjärnskakning. Nu arbetar hon natt. Då sker färre incidenter, men det finns inte lika många kollegor som kan bistå vid en våldsam situation.
– Har det hänt något väljer jag att stanna kvar efter passet för att prata med en chef eller kollega, för att inte ta med det hem. Men när vi hade en gisslansituation behövde jag professionell hjälp. Tragiskt nog blir det en vana. Man blir ganska avtrubbad.
Mer än var fjärde svarande, 28 procent, i STs arbetsmiljöundersökning uppger att det förekommer hot, våld eller trakasserier på arbetsplatsen. Av dessa uppger 43 procent att de själva blivit utsatta det senaste året. Det motsvarar 12,4 procent av samtliga svarande.
Särskilt utsatta är anställda på Statens institutionsstyrelse, SiS. Där uppger 46 procent av de svarande att de utsatts för fysiskt våld det senaste året, betydligt fler än på någon annan myndighet.
– Hoten och våldet har blivit grövre. Förut skedde våld ofta i samband med negativa besked. Nu kan det vara utstuderat och instrumentellt våld som inträffar när man minst anar det, säger Thord Jansson, avdelningsordförande för ST inom SiS.
Den generella risken för att anställda på SiS ska utsättas för hot och våld har gått ned, enligt myndighetens säkerhetsdirektör Joakim Righammar. Men antalet allvarliga incidenter har ökat.
– Det kan vara kopplat till den generella samhällsutvecklingen, med myndighetsförakt och ett klientel som kommer till oss med högt våldskapital, säger Joakim Righammar.
Anställda på SiS får utbildning i konflikthantering. Det har också genomförts flera åtgärder för en tryggare arbetsmiljö, bland annat säkerhetsbedömningar av klienter, ett stärkt fysiskt skydd samt lagändringar som tillåter ökad kontroll över de intagnas kommunikation, framhåller Joakim Righammar.
Facket önskar dock ett högre tempo i säkerhetsåtgärderna, även i hemmet.
– Vi har medlemmar som utsätts för hot på hemmaplan, och där är stödet inte fullt utbyggt. En annan sak vi länge påtalat är behovet av att skydda medarbetarna från spott, men det har arbetsgivaren negligerat, säger Thord Jansson.
På myndigheter med mycket medborgarkontakter tar sig utsattheten andra former. Missnöje med beslut står bakom många hot. Våld är dock inte lika vanligt som på frihetsberövande myndigheter.
På Kronofogdemyndigheten uppger 58 procent av dem som svarat på STs undersökning att det förekommer hot, våld eller trakasserier. Utsattheten är knuten till myndighetens uppdrag, konstaterar Andreas Ederlönn, huvudskyddsombud och ledamot i STs avdelningsstyrelse.
– Vi utför en integritetskänslig arbetsuppgift som ofta innebär en stor förändring i människors ekonomi. Att vi blir utsatta är ofrånkomligt, så vi måste ha ett annat säkerhetstänk än många andra myndigheter, säger han.
Säkerhetsrutinerna är väl inarbetade, menar Kronofogdemyndighetens HR-direktör Hanna Frummerin. Hembesök sker alltid i par, det görs riskanalyser inför förrättningsbesök, personalen bär larm och kan få biträde av polis.
Myndigheten behöver också hantera ett ökande antal suicidhot.
– Vi genomför utbildningar i bemötande av allvarliga situationer på förrättningsplatserna. Det ger medarbetarna förståelse för vad som kan hända och hur sådana situationer ska hanteras på ett professionellt sätt, säger Hanna Frummerin.
Andreas Ederlönn skulle dock vilja att alla incidenter hanterades på samma sätt.
– När det inträffar allvarliga incidenter har vi bra rutiner på plats, det skulle jag vilja se mer av även vid andra typer av hot, säger han.
På Försäkringskassan uppger 36 procent av de svarande att det förekommer hot, våld eller trakasserier. En del av verksamheten som är särskilt utsatt är handläggningen av sjukförsäkringen, där det händer att personer som får negativa besked uttalar hot i affekt. Suicidhot är vanligt förekommande även här.
Den pressade arbetssituationen är en del av problemet, framhåller STs avdelningsordförande Thomas Åding.
– Arbetsbelastningen är hög. Vi behöver få utbildning och tid att prata med personer som sökt ersättning, förklara ärendegången och motivera våra beslut. Det är ett viktigt verktyg för att minimera risken för ett hotfullt samtal. Där finns det mer att göra, säger han.
De mest utsatta personalgrupperna har fått särskild utbildning, säger myndighetens säkerhetsrådgivare Erik Da Cruz. Det genomförs också säkerhetshöjande samtal med fokus på medarbetarsäkerhet och vid akuta händelser finns en stödtelefon.
– Vi håller på med en kulturresa där vi rör oss från bilden av att handläggare ska ha skinn på näsan och kunna hantera hotfulla situationer till att det inte är acceptabelt att utsättas för hot och våld på jobbet, säger Erik Da Cruz.
Ensamarbete sticker ut som en riskfaktor för personer som jobbar inom spårtrafiken, där flera arbetsplatser slagits ihop i undersökningen. 38 procent av de svarande inom spårtrafiken uppger att incidenter inträffar vid ensamarbete.
Hos SJ sker fler incidenter ombord på tågen än inom andra delar av verksamheten, enligt företagets säkerhetsstrateg Lars Permstäde. Men enligt honom minskar antalet fall av våld mot såväl medarbetare som resenärer. Bland de arbetsmiljöåtgärder SJ vidtagit finns kroppsburna kameror, förbättrade larmrutiner och utbildning i konflikthantering.
Många av SJs tåg har, utöver föraren, en ensam tågvärd ombord. Det innebär en större utsatthet än om fler arbetar ombord, konstaterar Lars Permstäde.
– Att vara två kan öka tryggheten men det finns också situationer där det inte spelar någon roll om man är ensam eller tio personer, menar han.
Hot och trakasserier kommer oftast från allmänheten. Men i vissa verksamheter står chef eller kollegor för en betydande del av incidenterna, i synnerhet inom kultursektorn där 37 procent av de svarande vittnar om att det förekommit sådana situationer.
Hot, våld och trakasserier är inte bara ett arbetsmiljöproblem. Om statligt anställda inte vågar fatta korrekta beslut riskerar det att underminera demokratiska principer, framhåller ST i rapporten.
De flesta svarande i undersökningen hävdar dock att de inte låter sig påverkas. 2 procent uppger att de ändrat ett beslut efter påtryckningar och 5 procent att de anpassat ett beslut för att undvika utsatthet.
ST varnar för att hög arbetsbelastning kan öka sårbarheten för otillåten påverkan. Av svarande med mycket hög arbetsbelastning uppger 4 procent att de ändrat ett myndighetsbeslut efter påtryckningar och 7 procent att de anpassat ett myndighetsbeslut.
Situationen är allvarlig, anser STs förbundsordförande Britta Lejon.
– Förutom en fruktansvärd arbetsmiljö finns risk för att det demokratiska systemet inte fungerar som det är tänkt. I värsta fall kan det leda till att lagar och regler inte följs, att vi behandlas olika. Man ska inte kunna hota sig fram till ett beslut i Sverige, säger hon.
Arbetsgivarna behöver ta större ansvar för bemanning, arbetsbelastning och säkerhet för de anställda, enligt ST. Men frågorna bör också hanteras på politisk nivå, framhåller Britta Lejon.
– Den politiska ledningen behöver ta upp arbetsmiljön i sin myndighetsdialog. Den pågående svältkuren för staten håller inte, det behövs mer resurser och ökad bemanning om vi ska ha en fungerande rättsstat och en välfungerande demokrati.
Nästan 23 000 ST-medlemmar besvarade undersökningen
Arbetsmiljöundersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Fackförbundet ST under perioden 13 januari till 7 februari 2026. Undersökningen skickades ut till drygt 62 000 yrkesarbetande medlemmar. Av dem besvarade 22 765 personer enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37 procent.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
