Arbetsförmedlare slår larm efter omorganisation
Det råder krisläge på Arbetsförmedlingen efter en omorganisation, uppger flera arbetsförmedlare för Publikt. De har fått nya arbetsuppgifter, men upplever brister i såväl utbildning som rutiner. Dessutom är de för få, vilket skapat timslånga köer för arbetssökande. ”Det är inte rättssäkert”, säger en av de anställda.
Den 1 mars genomförde Arbetsförmedlingen en omorganisation som syftar till att få ut fler människor på arbetsmarknaden. Men den första veckan blev stökig med tekniska problem och långa telefonköer, vilket Publikt tidigare har rapporterat om. Särskilt hårt drabbades avdelningen stöd och matchning som hjälper arbetssökande på distans.
Teknikstrulet var dock en liten detalj i ett mycket större problem till följd av omorganisationen, uppger flera anställda för Publikt. De jobbar alla på stöd och matchning och ger en samstämmig bild av en omdaning som drivits igenom utan tillräckliga förberedelser för de medarbetare som över en natt fått helt nya typer av ärenden på sitt bord.
Kritiken riktar sig bland annat mot bristande utbildning och brist på rutiner.
– Vi har fått lite utbildning men inte tillräckligt. Ärendena är komplexa. Tanken är att vi ska få mer utbildning, men som läget är nu kommer vi inte att kunna ta den till oss. Vi befinner oss i ett krisläge där vi tvingas släcka bränder och där vi inte kan vårt uppdrag, säger en arbetsförmedlare som arbetat på myndigheten i många år.
Flera av uppgiftslämnarna framhåller att de på förhand lyft farhågor om att det skulle få konsekvenser om medarbetarna inte utbildades i god tid före omorganisationen. De menar att de inte fått gehör från arbetsgivaren.
– Vi har hela tiden efterfrågat dialog. Avståndet mellan golvet och huvudkontoret känns onödigt stort. Vi arbetsförmedlare vill känna att ledningen är närvarande men nu ställer sig många frågan om de ens vet hur vi har det? Mycket av det krångel som har uppstått hade kunnat undvikas genom en bättre dialog, säger en annan arbetsförmedlare.
Det råder också brist på resurser. Veckorna efter omorganisationen var kötiderna i telefon runt 3-4 timmar. Men det kan ta längre än så för en arbetssökande att komma fram till stöd och matchning. I vissa fall tar det flera dagar.
– Om de arbetssökande inte kommer fram så går det en signal till a-kassan om att de inte har kontaktat oss i tid. Det kan få ekonomiska konsekvenser. Vi är för få helt enkelt. Första veckan gick folk hem och grät. Vissa letar nya jobb. Det är katastrof, säger ytterligare en anställd som vill vara anonym.
Telefonköer är inget nytt för den del av Arbetsförmedlingen som jobbar med distansmöten. Men tidigare kunde medarbetarna i alla fall lösa sina arbetsuppgifter med kvalitet i handläggningen, framhåller en av uppgiftslämnarna.
– Som det är nu är det inte rättssäkert. Vi försöker att inte göra fel, men vi är plötsligt nybörjare och det är mycket möjligt att handläggningen inte blir helt rätt, säger hon.
Ännu en arbetsförmedlare, som jobbat flera decennier på Arbetsförmedlingen, ger en liknande bild.
– När jag lyfter på luren har jag ingen förhoppning om att jag ska klara det. Jag ber om ursäkt direkt. Vi jobbar sakta eftersom vi saknar kunskap, vi har inga metoder och inget stöd. Hade det varit ett bredbandsföretag hade du sagt upp bredbandet och bytt företag direkt. En myndighet ska inte vara på det här sättet, säger hon.
Åsa Johansson, avdelningsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, delar bilden av att de anställda på stöd och matchning har haft det ”extremt tufft” under månaden som gått sedan omorganisationen.
– Avdelningen är underdimensionerad. Vi flaggade redan från början att de skulle få mycket kontakter när ärenden flyttades över och nu har det blivit ett faktum. Det är en mycket hårt ansatt personalgrupp, säger hon.
Arbetsgivaren borde ha förberett omorganisationen bättre, anser Åsa Johansson.
– I backspegeln går det att konstatera att det borde ha gjorts en bättre kartläggning av vilken kompetens och utbildning som skulle krävas. Nu befinner vi oss i ett skede där medarbetarna upplever att de inte fått tillräcklig introduktion och förutsättningar för att lösa sina arbetsuppgifter. Något i kedjan har uppenbarligen brustit, säger hon.
På det stora hela har omorganisationen på myndigheten gått bra, menar Stefan Popovic, chef för avdelningen stöd och matchning. Men på hans avdelning var de tekniska störningarna och behoven av kompetensförstärkning större än väntat.
– Vi gjorde en inventering för att säkerställa att vi skulle ha tillräckligt med kompetens i bemanningen. Vilket vi såg att vi inte skulle ha utan vi skulle behöva fylla på med fler med viss typ av kompetens. När vi kom i gång med det nya kunde vi också konstatera att personer som angett att de har en viss kompetens inte riktigt har det, säger Stefan Popovic som beklagar att situationen skapat stress hos medarbetarna.
På avdelningen arbetar runt 530 personer med stöd och matchning. Ytterligare 400 ska anställas. Före omorganisationen fick 50 personer utbildning i arbetsmarknadstjänsten rusta och matcha som ingår som ett program i stöd och matchning. Under mars har över 150 personer genomgått olika typer av utbildning och ytterligare utbildningsinsatser kommer att ske löpande under resten av året.
– Vi fortsätter höja kompetensen så att alla ska känna sig trygga i sin handläggning och att vi säkerställer en rättssäker handläggning. Det är något som vi prioriterar och som vi har prioriterat framför vår snabbhet, säger Stefan Popovic.
Borde ni inte innan ni sjösatte omorganisationen först se till att alla som ska jobba i den har rätt utbildning från start?
– Vi har gjort det. En del av dem som skulle gå över har fått extra utbildning inför övergången. Jag vill understryka att det är rutinerade och kompetenta medarbetare vi pratar om, säger Stefan Popovic.
Men ni konstaterade redan på förhand att ni inte skulle ha tillräckligt många med rätt kompetens?
– Det gällde ett ärendeslag, rusta och matcha. Där hade vi redan planerat för att vi skulle fortsätta med kompetensutveckling. Det som uppdagades var att det fanns fler kompetensgap än vad vi trodde och väntade oss efter kompetensinventeringen, säger Stefan Popovic.
Du har anställda som gråter på jobbet, som vill sjukskriva sig och ser sig om efter nya jobb. Hur ser du på det?
– Det är såklart jättetråkigt, så vill vi inte ha det. Det är viktigt att vi som arbetsgivare fångar upp sådana signaler och följer våra rutiner för det.
Hade ni kunnat göra något annorlunda?
– Vi insåg att det fanns risker med utbildningsbehoven, så i backspegeln borde vi ha kvalitetssäkrat kompetensinventeringen för att trygga och säkerställa att det fanns resurser med rätt kompetens i ännu större uträckning.
Stefan Popovic beklagar de långa köerna på hans avdelning. För att komma till rätta med problemet har handläggarna fått prioritera inkommande telefoni och avdelningen får också viss avlastning från andra delar av myndigheten.
– Det är klart att vi inte kan acceptera flera timmars kötid i telefon. Där behöver vi göra justeringar och där kan vi nu se tecken på en positiv utveckling med kortare kötider.
Är du nöjd med hur ni har genomfört den här omorganisationen?
– Vi har utmaningar och vi har problem, men jag är nöjd med att vi adresserar dem och ser till att lösa dem. Nöjd kommer jag inte att vara förrän jag ser att det går bra i verksamheten och att våra medarbetare upplever att de har en bra arbetssituation, säger Stefan Popovic.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
