ST kritiskt till beslut om tjänstemannaansvar
Riksdagen har nu klubbat igenom regeringens förslag om utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. STs förbundsordförande Britta Lejon är starkt kritisk till beslutet. ”Lagstiftningen är så pass otydlig att det är svårt för tjänstemännen att veta när de riskerar att göra något som är fel”, säger hon.
Från och med 1 augusti kommer tjänstemän att kunna dömas för det nya brottet missbruk av offentlig ställning. Samtidigt skärps straffet för grovt tjänstefel.
ST har kritiserat regeringens förslag under hela lagstiftningsprocessen. Förbundsordförande Britta Lejon anser att de nya reglerna är dåliga av flera skäl. Risken är att det skapar en handlingsförlamad förvaltning, menar hon.
– Lagstiftningen är så pass otydlig att det är svårt för tjänstemännen att veta när de riskerar att göra något som är fel. Vi tror att de kommer bli rädda för att göra fel och därför behöva dubbel- och trippelkolla med sina chefer och rättsavdelningar innan de agerar, säger Britta Lejon.
Tidigare har tjänstemän endast kunnat dömas straffrättsligt för brott i samband med myndighetsutövning. I och med rubriceringen missbruk av offentlig ställning kan tjänstemän även dömas för fel som inte har med myndighetsutövning att göra. Det kan exempelvis vara för att vidta eller avstå från att vidta åtgärder för att otillbörligt gynna eller missgynna någon.
För brottet grovt tjänstefel skärps minimistraffet från sex månaders fängelse till ett år och sex månader.
Även det vänder sig ST emot.
– Myndighetsutövning är svårt. Det handlar om att fatta beslut som inte alltid önskats av en verksamhet eller person. Som tjänsteman ska du göra svåra bedömningar mellan olika mål och lagstiftningar, säger Britta Lejon.
Enligt ST gör den nya lagen att individer skuldbeläggs för systemfel.
– Man straffar tjänstemän för sådant som uppkommer på grund av bristande bemanning, dålig kompetensutveckling och för lite resurser på myndigheterna. Ta Migrationsverkets område till exempel, där man fått extremt mycket ny lagstiftning. Där är inte ens ledningen är helt uppdaterade hela tiden. Hur ska tjänstemännen då vara det?
Regeringen menar att de nya lagändringarna ska ge stärkt skydd mot korruption och maktmissbruk samt öka förtroendet för offentlig förvaltning.
Enligt Britta Lejon finns det redan verktyg för att straffa tjänstemän som gjort fel. I stället borde fokus ligga på att tillföra resurser till förvaltningen, för att minska den stress och tidspress som enligt ST är orsak till de flesta fel som begås.
Inte heller för att få bukt med infiltration och korruption är införandet av det nya brottet missbruk av offentlig ställning rätt väg att gå, menar Britta Lejon.
– Vi menar att det finns bättre sätt att jobba med de frågorna. Produktivitetskommissionen har många förslag för hur man kan komma åt den organiserade brottslighetens rovdrift av allmänna medel.
Men nu är lagen klubbad. Finns det något ST fortfarande kan göra i frågan?
– Ja. Vi kommer att kräva att arbetsgivarna sätter alla klutar till för åstadkomma största möjliga säkerhet, tydliga rutiner, it-system som minimerar risken för att enskilda ska göra fel.
Men ST har heller inte gett upp frågan politiskt.
– Jag är rädd att politikerna inte förstår vad de har gjort. Jag tänker att lagstiftning kan ändras och vi ger inte upp vårt motstånd. Det är förfärligt att utsätta enskilda tjänstemän för sådant som är ett strukturfel, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
