ST kritiskt till beslut om tjänstemannaansvar
Riksdagen har nu klubbat regeringens förslag om utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. STs förbundsordförande Britta Lejon är starkt kritisk till beslutet. ”Lagstiftningen är så pass otydlig att det är svårt för tjänstemännen att veta när de riskerar att göra något som är fel”, säger hon.
Från och med 1 augusti kommer tjänstemän att kunna dömas för det nya brottet missbruk av offentlig ställning. Samtidigt skärps straffet för grovt tjänstefel.
ST har kritiserat regeringens förslag under hela lagstiftningsprocessen. STs förbundsordförande Britta Lejon menar att risken är att de nya reglerna leder till en handlingsförlamad förvaltning.
– Lagstiftningen är så pass otydlig att det är svårt för tjänstemännen att veta när de riskerar att göra något som är fel. Vi tror att de kommer att bli rädda för att göra fel och därför behöva dubbel- och trippelkolla med sina chefer och rättsavdelningar innan de agerar, säger Britta Lejon.
För att en offentliganställd tjänsteman ska kunna dömas för tjänstefel krävs att det fel som begåtts har samband med myndighetsutövning. Det nya brottet missbruk av offentlig ställning gör det möjligt att döma tjänstemän även i fall då de gör fel som inte har samband med myndighetsutövning. Det kan exempelvis handla om att vidta eller avstå från att vidta åtgärder för att otillbörligt gynna eller missgynna någon.
Samtidigt har riksdagen också beslutat att skärpa minimistraffet för brottet grovt tjänstefel från sex månaders fängelse till ett år och sex månader.
Även det vänder sig ST emot.
– Myndighetsutövning är svårt. Det handlar om att fatta beslut som inte alltid är de som önskats av en verksamhet eller en person. Som tjänsteman ska du göra svåra avvägningar mellan olika mål och lagstiftningar, säger Britta Lejon.
Enligt ST innebär de nu beslutade förändringarna i lagstiftningen att individer skuldbeläggs för systemfel.
– Man straffar tjänstemän för sådant som uppkommer på grund av bristande bemanning, otillräcklig kompetensutveckling och för små resurser på myndigheterna. Ta Migrationsverkets område till exempel, där man fått extremt mycket ny lagstiftning. Där är inte ens ledningen helt uppdaterad hela tiden. Hur ska tjänstemännen då vara det?
De nya lagändringarna ska enligt regeringen ge stärkt skydd mot korruption och maktmissbruk samt öka förtroendet för offentlig förvaltning. Britta Lejon menar dock att det redan finns verktyg för att straffa tjänstemän som gjort fel. I stället anser hon att fokus borde ligga på att tillföra resurser till förvaltningen, för att minska den stress och tidspress som enligt ST ligger bakom de flesta fel som begås.
Inte heller för att få bukt med infiltration och korruption är införandet av det nya brottet missbruk av offentlig ställning rätt väg att gå, menar Britta Lejon.
– Vi menar att det finns bättre sätt att jobba med de frågorna. Produktivitetskommissionen har många förslag för hur man kan komma åt den organiserade brottslighetens rovdrift på allmänna medel.
Men nu är lagen klubbad. Finns det något ST fortfarande kan göra i frågan?
– Ja. Vi kommer att kräva att arbetsgivarna sätter alla klutar till för åstadkomma största möjliga säkerhet, tydliga rutiner och it-system som minimerar risken för att enskilda ska göra fel.
Men ST har heller inte gett upp försöken att påverka politiskt i frågan.
– Jag är rädd att politikerna inte förstår vad de har gjort. Jag tänker att lagstiftning kan ändras och vi ger inte upp vårt motstånd, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
