ST kritiskt till förslag om tjänstemannaansvar
Regeringen har lagt fram sin proposition om utökat tjänstemannaansvar. STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk till lagförslaget, som hon anser missar målet och riskerar att skapa osäkerhet bland statligt anställda.
Under fredagen överlämnade regeringen sin proposition om skärpt tjänstemannaansvar till riksdagen. De föreslagna lagändringarna innebär bland annat att ett nytt brott, ”missbruk av offentlig ställning”, införs. I grova fall ska det kunna ge upp till sex års fängelse.
Samtidigt föreslås också en höjning av minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månader till ett och ett halvt år.
Den nya lagen innebär att den som i strid med lag eller annan författning vidtar eller avstår från att vidta en åtgärd i syfte att gynna eller missgynna någon ska kunna dömas för missbruk av offentlig ställning.
Reglerna föreslås få ett brett tillämpningsområde. De ska gälla såväl anställda i stat, kommun och region som personal inom skolor och vårdverksamhet i privat regi som utför offentliga uppdrag. Även förtroendevalda politiker ska omfattas av den nya lagen, som föreslås träda i kraft 1 augusti i år.
STs förbundsordförande Britta Lejon anser att den föreslagna lagstiftningen riskerar att leda till att statligt anställda blir osäkra och rädda för att göra fel. Det är ingen bra grund för ett effektivt och rättssäkerhet myndighetsutövande, menar hon.
– Det finns absolut fel som begås i statlig verksamhet. Men oftast beror det på tidsbrist, arbetsmiljöproblem eller dåliga förutsättningar. Då hjälper inte det här. Förslagen ska återigen genomföras med anmärkningsvärt korta ledtider, och det här kommer att skapa problem på statliga arbetsplatser, säger Britta Lejon.
I propositionen lyfts offentlig upphandling och domstolstrots fram som två områden där den nya lagstiftningen kan få stor betydelse. Britta Lejons uppfattning är att den föreslagna lagen blir onödigt bred, eftersom den inte avgränsas till sådana områden.
– Det här leder till allvarliga konsekvenser för alla offentligt anställda som kommer behöva hantera den här lagstiftningen i vardagen, säger hon.
Regeringen anser att lagstiftningen stärker förtroendet för offentlig sektor, hur ser du på det?
– Jag ställer inte upp på verklighetsbeskrivningen att det skulle finnas en utbredd misstänksamhet mot offentliganställda. Ett högt förtroende för offentlig sektor når vi genom tillgänglighet, kortare handläggningstider och mer öppenhet. Där är jag rädd för att de här förslagen får motsatt effekt och i stället leder till ökad byråkrati, osäkerhet och handlingsförlamning.
Kan det inte leda till en ökad noggrannhet?
– Så kan det vara. Men jag delar inte bilden av att det skulle finnas stora problem med kvaliteten. Det vi har problem med är långa handläggningstider, tillgänglighet och en för låg bemanning som leder till att anställda slits ut, säger Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.