Regeringen går vidare med skärpt tjänstemannaansvar
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det nya brottet missbruk av offentlig ställning införs. Samtidigt skärps reglerna för tjänstefel. Lagen ska träda i kraft redan om fem månader och gälla alla som utövar offentlig tjänst eller offentligt uppdrag.
Bakgrunden till lagförslaget är ett vallöfte om skärpt tjänstemannaansvar, som nu har utretts av två statliga utredningar. I den första ansåg utredaren, Anne Rapp, att de nuvarande reglerna var tillräckliga. Därefter tillsattes en ny utredning, som fick i uppdrag att föreslå en skärpt lagstiftning även om utredaren ansåg att det inte behövdes.
I lagrådsremissen föreslås ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning. Utredaren föreslog att det skulle ligga i korruptionslagstiftningen, men i lagrådsremissen återfinns det nu i brottsbalken.
Missbruk av offentlig anställning ska omfatta alla som utövar offentlig tjänst eller offentligt uppdrag, vare sig de är anställda tjänstepersoner, uppdragstagare, arbetar på privata företag eller är folkvalda politiker.
I den nya lagtexten föreslås att den som i strid med lag eller annan författning vidtar eller inte vidtar en åtgärd för att gynna eller missgynna någon ska kunna dömas för missbruk av offentlig ställning.
Brottet ska också kunna bedömas som grovt. Det gäller vid exempelvis missbruk av särskilt ansvarsfull ställning, verksamhet av särskild betydelse, om värdet varit stort samt om gärningen varit särskilt farlig eller ingått i organiserad brottslighet.
Det nya brottet ska anmälas till åtal i enlighet med lagen om offentlig anställning.
Regeringen föreslår även att minimistraffet för grovt tjänstefel höjs till ett år och sex månader, från dagens sex månader. I övrigt är straffskalan densamma, och om en gärning är att anse som ringa, ska man, precis som i dag, inte dömas till ansvar.
Det betyder att regeringen avviker från utredningens förslag på några punkter. I utredningen föreslogs att maxstraffet för tjänstefel som inte är grovt skulle höjas från två år till tre år, och att minimistraffet för grovt tjänstefel skulle höjas till två år.
En annan avvikelse från utredningens förslag är att en gärning, precis som i nuvarande lagstiftning, bedöms som grov om den medfört en ”avsevärd skada eller olägenhet eller betydande otillbörlig förmån för det allmänna eller någon enskild”. I utredningen föreslogs att straffet skulle höjas från normalgraden till grovt om en gärning ”kunde ha” medfört nämnda skada eller förmån.
Men att en skada eller förmån som faktiskt inte har inträffat skulle utgöra en grund för att bedöma brottet som grovt, kritiserades i ett särskilt yttrande av utredningens expert Lise Donovan när utredningen presenterades. I lagrådsremissen räknar regeringen också upp tunga remissinstanser som varit kritiska och citerar TCO, som menar att det är problematiskt att göra bedömningar utifrån vilka hypotetiska konsekvenser ett felaktigt beslut hade kunnat medföra. Regeringen håller med och anser att de skäl för en ny skrivning som utredningen anförde inte är tillräckliga.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
