Regeringen går vidare med skärpt tjänstemannaansvar
Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, ska införas. Lagen ska träda i kraft redan om fem månader och omfatta alla som utövar offentlig tjänst eller offentligt uppdrag. Samtidigt föreslås skärpta regler för tjänstefel.
Regeringens lagförslag bygger på det utredningsbetänkande som presenterades i juli förra året. Den särskilda utredaren Karin Sandahl hade i uppdrag att föreslå skärpningar av det så kallade tjänstemannaansvaret, en reform som aviserats av den regering som tillträdde efter valet 2022. Frågan hade då precis utretts, och utredaren Anne Rapps slutsats var att de nuvarande reglerna var tillräckliga.
I det lagförslag som regeringen nu lämnar till lagrådet föreslås att ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, ska införas. Utredaren föreslog att brottet skulle placeras i korruptionslagstiftningen, men i lagrådsremissen återfinns det i stället i brottsbalken.
Missbruk av offentlig ställning ska enligt lagförslaget omfatta alla som utövar offentlig tjänst eller offentligt uppdrag, oavsett om de är anställda, uppdragstagare, arbetar på privata företag eller är folkvalda politiker.
I den nya lagtexten föreslås att den som i strid med lag eller annan författning vidtar eller avstår från att vidta en åtgärd i syfte att gynna eller missgynna någon ska kunna dömas för missbruk av offentlig ställning.
Brottet ska i vissa fall kunna bedömas som grovt, exempelvis om det är fråga om missbruk av en särskilt ansvarsfull ställning, en verksamhet av särskild betydelse, ett stort värde eller en gärning som varit särskilt farlig eller ingått i organiserad brottslighet.
Det nya brottet ska anmälas till åtal i enlighet med lagen om offentlig anställning. Påföljden för den som döms för missbruk av offentlig ställning ska vara böter eller fängelse i upp till två år, eller vid grovt brott fängelse i upp till sex år.
Regeringen föreslår även att minimistraffet för grovt tjänstefel höjs till ett år och sex månaders fängelse, från dagens sex månader. I övrigt lämnas straffskalan oförändrad. Om gärningen bedöms som ringa ska den som begått tjänstefelet inte dömas till ansvar – precis som i dag.
Därmed avviker regeringen från utredningens förslag på några punkter. I utredningen föreslogs att maxstraffet för tjänstefel som inte är grovt skulle höjas från två till tre års fängelse, och att minimistraffet för grovt tjänstefel skulle höjas till två års fängelse.
En annan avvikelse från utredningens förslag är att det det även fortsättningsvis ska krävas att en gärning medfört en ”avsevärd skada eller olägenhet eller betydande otillbörlig förmån för det allmänna eller någon enskild” för att den ska bedömas som grov. I utredningsbetänkandet föreslogs att det skulle räcka med att en gärning ”kunde ha” medfört en sådan skada eller förmån.
Förslaget att även hypotetiska konsekvenser skulle kunna ligga till grund för att bedöma ett brott som grovt kritiserades i ett särskilt yttrande av utredningens expert Lise Donovan när utredningen presenterades. I lagrådsremissen räknar regeringen upp tunga remissinstanser som varit kritiska och citerar TCO, som anser att det är problematiskt att göra bedömningar utifrån de hypotetiska konsekvenser ett felaktigt beslut hade kunnat medföra. Regeringen delar den bedömningen och anser att de skäl för att förändra lagtexten som utredningen anfört inte är tillräckliga.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 3 juli 2026.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
