ST kritiskt till lagrådsremiss om tjänstemannaansvar
Regeringens lagrådsremiss om ett utökat tjänstemannaansvar får tummen ned av STs ordförande Britta Lejon. ”Det finns redan många möjligheter att straffa tjänstemän som gör fel”, menar hon. Justitiekanslern Thomas Bull är däremot positiv. ”Jag tycker regeringen för ett ganska övertygande resonemang om varför de lägger fram de här förslagen”, säger han.
Under de senaste åren har ett utökat tjänstemannaansvar utretts två gånger. Den första utredningen leddes av Anne Rapp och tillsattes av den socialdemokratiska regeringen efter ett utskottsinitiativ i riksdagen. Den utredningen, som lämnade sitt betänkande 2022, kom till slutsatsen att lagstiftningen fungerade väl och att ingen skärpning behövdes. Den bedömningen står ST fast vid.
– Vår grundhållning är som den har varit tidigare. Frågan är redan utredd, säger STs förbundsordförande Britta Lejon.
Den regering som tillträdde efter valet 2022 gjorde dock en annan bedömning. I Tidöavtalet kom regeringspartierna och Sverigedemokraterna överens om att tjänstemannaansvaret skulle utökas.
”Tillsätt en särskild utredare med uppdraget att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut, med syftet att stärka åtgärderna mot tjänstefel och vidga ansvaret för annan myndighetsverksamhet än myndighetsutövning”, står det i avtalet.
Därefter tillsattes ännu en utredning. Den leddes av Karin Sandahl och hade det uttryckliga uppdraget att lämna förslag om att utvidga det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel.
STs uppfattning är att en ny utredning inte hade behövts, trots att förbundet instämmer i att skadligt beteende ska beivras.
– Det är självklart att man inte ska få förskingra allmänna medel och att politiker och kommuner inte ska ägna sig åt domstolstrots. Men vi har redan en massa lagbestämmelser, som förskingring av allmänna medel, tjänstefel och mutbrott. Regeringen har inte visat varför de nuvarande bestämmelserna inte räcker, säger Britta Lejon.
I det betänkande som den nya utredaren Karin Sandahl lämnade i juni förra året föreslogs att ett nytt brott, missbruk av offentlig ställning, skulle införas. Det förslaget går regeringen nu vidare med i sin lagrådsremiss. Brottet missbruk av offentlig ställning ska omfatta alla som utövar ”offentlig tjänst eller offentligt uppdrag”, en krets som kan inkludera offentliganställda, förtroendevalda, uppdragstagare och medarbetare på privata företag.
Britta Lejon anser att de föreslagna bestämmelserna om det nya brottet är breda och oprecisa och att de missar målet.
– Man ska inte skjuta på pianisten när det är organisationen som är problemet. När folk gör fel i tjänsten så är det oftast för att man har för lite tid, att det är för dåligt kunskapsunderlag eller att det finns andra problem i själva organisationen. Det är brister i resurser, bemanning och kompetens som faller tillbaka på den organisatoriska utformningen.
Det är enligt henne osäkert om bestämmelsen om det nya brottet missbruk av offentlig ställning kan råda bot på sådana problem.
– Som den är utformad kommer den att bli otroligt svår att förklara för våra medlemmar. Risken är att folk blir osäkra på vad som gäller, så att de blir handlingsförlamade och inte vet vad de ska göra, säger Britta Lejon.
Justitiekansler Thomas Bull delar dock inte Britta Lejons oro och ser inte hennes invändningar som ett starkt argument mot att införa det nya brottet.
– Det är naturligtvis en realitet att väldigt oklara bestämmelser kan leda till stor osäkerhet och att det kommer att ta tid innan domstolar hunnit göra tolkningar av bestämmelserna så att de blir mer tydliga och klara, säger han till Publikt.
Men på den punkten skiljer sig inte de föreslagna reglerna från tidigare lagstiftning, menar Thomas Bull.
– De bestämmelser om tjänstefel som vi har haft väldigt länge är inte heller särskilt tydliga, så det är i linje med hur den här regleringen sett ut under väldigt lång tid.
Thomas Bull anser att regeringen för ett ganska övertygande resonemang om varför förslagen läggs fram. Regeringen har identifierat situationer som inte träffas av de nuvarande bestämmelserna om tjänstefel, mutbrott och andra korruptionsbrott, eftersom de är lite för snävt definierade, konstaterar han.
– Om man då tycker att det finns en lucka i systemet så att man inte kommer åt vissa typer av djupt oetiska beteenden som borde vara straffbara, så bör man göra någonting. Från min horisont kan den typen av ageranden annars påverka förtroendet för förvaltningen på ett sätt som kan göra det motiverat att vidta lagstiftningsåtgärder, säger Thomas Bull.
Richard Sannerholm, som är docent i juridik vid Södertörns högskola och forskar om rättsstaten i svensk offentlig förvaltning, tycker däremot inte att något nytt brott behöver införas.
– Det blir ett slag i luften. Jag tror inte det kommer att bli särskilt många lagförda på detta, säger han till Publikt.
Han nycker att det är märkligt att regeringen vid två tillfällen låtit utreda tjänstefel, utan att inkludera disciplinansvaret eller arbetsrätten, som också är användbara verktyg, utan enbart fokuserat på straffrätten.
– Det finns ju redan system att använda, men det här är politik. Man har lovat i Tidöavtalet. Nu är det valår och det finns en allmänt utbredd uppfattning att vi inte har något tjänstemannaansvar, trots att vi har det. Vi använder bara inte alla verktyg, säger Richard Sannerholm.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
