ST kritiskt till lagrådsremiss om tjänstemannaansvar
Regeringens lagrådsremiss om ett utökat tjänstemannaansvar får tummen ned av STs ordförande Britta Lejon: ”Det finns redan många möjligheter att straffa tjänstemän som gör fel”. Men justitiekansler Thomas Bull är positiv: ”Jag tycker regeringen för ett ganska övertygande resonemang om varför de lägger fram de här förslagen”.
Den första utredningen om ett utökat tjänstemannaansvar leddes av Anne Rapp och tillsattes under den socialdemokratiska regeringen efter ett utskottsinitiativ i riksdagen.
Utredningen fann att lagstiftningen var bra som den var och att ingen skärpning behövdes. Det håller ST fast vid.
– Vår grundhållning är som den har varit tidigare. Frågan är redan utredd, säger Britta Lejon.
Men den nuvarande regeringen ansåg inte att det räckte. Och i Tidöavtalet kom regeringen och Sverigedemokraterna överens om att utöka tjänstemannaansvaret:
”Tillsätt en särskild utredare med uppdraget att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut, med syftet att stärka åtgärderna mot tjänstefel och vidga ansvaret för annan myndighetsverksamhet än myndighetsutövning”, står det i avtalet.
Det resulterade i ännu en utredning som leddes av Karin Sandahl.
ST anser att den inte hade behövts, men är helt med regeringen om att skadligt beteende ska beivras.
– Det är självklart att man inte ska få förskingra allmänna medel eller att politiker och kommuner inte ska ägna sig åt domstolstrots. Men vi har redan en massa lagstiftningsbestämmelser, som förskingring av allmänna medel, tjänstefel och mutbrott. Regeringen har inte visat varför de nuvarande bestämmelserna inte räcker, säger Britta Lejon.
Den nya utredningen föreslog ett nytt brott, som regeringen nu går vidare med i sin lagrådsremiss. Brottet, missbruk av offentlig ställning, omfattar den som utövar ”offentlig tjänst eller offentligt uppdrag”, en krets som kan omfatta såväl anställda, förtroendevalda, uppdragstagare som medarbetare på privata företag.
Britta Lejon tycker att de föreslagna bestämmelserna om det nya brottet är breda och oprecisa och missar målet.
– Man ska inte skjuta på pianisten när det är organisationen som är problemet. När folk gör fel i tjänsten så är det oftast för att man har för lite tid, att det är för dåligt kunskapsunderlag eller att det finns andra problem i själva organisationen. Det är brister i resurser, bemanning, kompetens som faller tillbaka på den organisatoriska utformningen.
Det är osäkert om bestämmelsen om det nya brottet råder bot på det den ska.
– Som den är utformad kommer den att bli otroligt svår att förklara för våra medlemmar. Risken är att folk blir osäkra på vad som gäller så att de blir handlingsförlamade och inte vet vad de ska göra, säger Britta Lejon.
Men justitiekansler Thomas Bull är inte oroad, och ser inte det som Britta Lejon anför som något stort problem eller ett starkt argument emot det nya brottet.
– Det är naturligtvis en realitet att väldigt oklara bestämmelser kan leda till stor osäkerhet och att det kommer att ta tid innan domstolar hunnit göra tolkningar av bestämmelserna så att de blir mer tydliga och klara, säger han till Publikt.
Men det skiljer sig inte från tidigare lagstiftning, menar Thomas Bull.
– De bestämmelser om tjänstefel som vi har haft väldigt länge är inte heller särskilt tydliga, så det är i linje med hur den här regleringen sett ut under väldigt lång tid.
Thomas Bull anser att regeringen för ett ganska övertygande resonemang om varför förslagen läggs fram. Man har identifierat situationer som inte bestämmelsen om tjänstefel kommer åt, och som inte heller mutbrott och andra korruptionsbrott träffar för att de är lite för smalt konstruerade, konstaterar han.
– Om man då tycker att det finns en lucka i systemet så att man inte kommer åt vissa typer av djupt oetiska beteenden som borde vara straffbara, så bör man göra någonting. Från min horisont kan den typen av ageranden annars påverka förtroendet för förvaltningen på ett sätt som kan göra det motiverat att vidta lagstiftningsåtgärder, säger Thomas Bull.
Richard Sannerholm, docent i juridik vid Södertörns högskola, forskar om rättsstaten i svensk offentlig förvaltning och tycker att det nya brottet är onödigt.
– Det blir ett slag i luften. Jag tror inte det kommer att bli särskilt många lagförda på detta.
Det är märkligt att regeringen två gånger låter utreda tjänstefel men inte inkluderar disciplinansvaret eller arbetsrätten som också är användbara verktyg, utan bara straffrätten, menar han.
– Det finns ju redan system att använda men det här är politik. Man har lovat i Tidöavtalet. Nu är det valår och det finns en allmänt utbredd uppfattning att vi inte har något tjänstemannaansvar, trots att vi har det. Vi använder bara inte alla verktyg, säger Richard Sannerholm.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
