Uppsägningar skapar oro på myndigheterna
Arbetsförmedlingen och flera lärosäten är de statliga arbetsgivare som sagt upp flest anställda på grund av arbetsbrist de senaste åren. ”Uppsägningarna påverkar stämningen i hela myndigheten och skapar en oro”, säger STs avdelningsordförande Åsa Johansson.
En tabell som visar antalet uppsägningar på alla statliga myndigheter med fler än 1 000 anställda finns i slutet av artikeln. finns i slutet av artikeln.
”Jag är inte förvånad att vi sagt upp flest. Det är svårt för mig att minnas ordningen på alla omställningsprocesser vi gått igenom sista åren”, konstaterar Åsa Johansson.
Avdelningsordföranden för ST inom Arbetsförmedlingen har hunnit vara med om många förhandlingar om arbetsbrist under sin tid på myndigheten.
Under den dramatiska omstöpningen av Arbetsförmedlingen 2019, då 132 kontor stängdes, var personalomsättningen enorm. 4 500 anställda varslades om uppsägning och 1 600 sades upp. Den processen har följts av flera mindre omorganisationer. Det har varit år präglade av sparkrav och nedskärningar.
De senaste tre åren har Arbetsförmedlingen sagt upp 345 anställda på grund av arbetsbrist, flest av alla de 50 tillfrågade statliga myndigheterna i Publikts sammanställning.
Det stora antalet uppsägningar har lett till osäkerhet bland medarbetarna, berättar Åsa Johansson.
– De påverkar stämningen i hela myndigheten och skapar en oro. När det sker förändringar nu är ofta den första frågan som dyker upp om det kommer att innebära uppsägningar, säger hon.
Att många anställda sagts upp sedan de tackat nej till omplacering till en annan befattning har bidragit till de höga siffrorna, enligt Åsa Johansson.
– Det sågs inte som liknande anställningar och intresset var lågt. Men hade alla tackat ja, så kunde en del av uppsägningarna ha undvikits. De har åtminstone själva haft ett val, säger hon.
I dag har Arbetsförmedlingen strax över 10 000 anställda, enligt Statskontorets statistik. Det är den lägsta siffran på över femton år.
– Situationen är påfrestande. Vi har förändrat så pass mycket nu att det behövs en arbetsro, både externt och internt. Det får vi till oss hela tiden från medlemmar, att vi måste kunna få landa och känna ett lugn. Men nu är det valår och vi ser att Arbetsförmedlingen återigen är uppe i debatten, säger Åsa Johansson.
Enligt Ingemar Jeppsson, tillförordnad förhandlingschef på Arbetsförmedlingen, är en kompetensväxling den huvudsakliga förklaringen till de senaste årens uppsägningar.
– Vi har tagit bort några befattningar som vi haft tidigare, bland annat beslutshandläggare, för att kunna utöka med mer kvalificerad personal som arbetar direkt mot arbetssökande och arbetsgivare. Vi har också minskat på stöd- och ledningssidan av samma anledning, säger han.
Kunde ni ha gjort något annorlunda för att undvika uppsägningar?
– Vi har gjort vad vi har kunnat. Vi har erbjudit många en omplacering, men har man valt att tacka nej blir man uppsagd på grund av arbetsbrist.
Även om det totala antalet anställda har minskat under de senaste åren ökar antalet arbetsförmedlare, enligt Ingemar Jeppsson.
– Kärnverksamheten har vuxit. Det är framför allt antalet anställda i stöd- och ledningsfunktioner som minskat, säger han.
Får det inte effekter för kärnverksamheten om stödet minskar?
– Jag tror inte att arbetsförmedlare märker av det så mycket, det är nog snarare på ledningssidan som det märks, i så fall. Eftersom vi har ökat antalet arbetsförmedlare tror jag att det har varit positivt sett till arbetsklimatet där.
Uppsägningarna har lett till en oro bland anställda – hur hanterar ni det?
– Det är naturligt att det dyker upp i samband med omorganisationer, och vi gör alltid riskbedömningar och analyser inför övertaligheter. Det gör att vi sedan är beredda att ta hand om det.
Just nu ser inte Ingemar Jeppsson att ytterligare uppsägningar är aktuella.
– De förändringar vi velat göra är klara, sedan är vi en politiskt styrd organisation som påverkas av vilka uppdrag vi får, säger han.
Vid sidan av Arbetsförmedlingen hör också flera högskolor och universitet till de statliga myndigheter som sagt upp flest anställda på grund av arbetsbrist. Bland de uppsagda på lärosätena finns bland annat forskare som haft tidsbegränsad extern finansiering och inte lyckats få nya forskningsmedel.
– Det leder till en stor press bland framför allt yngre forskare. Sedan är de själva medvetna om hur förutsättningarna ser ut, och det här är ändå klart bättre än visstidsanställningar. En tillsvidareanställning öppnar många dörrar i samhället, säger Suzanne Borén-Andersson, STs sektionsordförande vid Uppsala universitet.
Det är dock inte den enda förklaringen till att 210 anställda fått lämna Uppsala universitet på grund av arbetsbrist de senaste tre åren. Lärosätet har ansträngd ekonomi och behöver minska kostnaderna, konstaterar Suzanne Borén-Andersson.
– Vi går igenom ett ekonomiskt stålbad. De stora posterna är förstås lokaler och personal. De senaste åren har det blivit allt fler förhandlingar om arbetsbrist och uppsägningar, och just nu är det många som lämnar. Bara i morgon är det tio olika förhandlingar, där flera är kopplade till arbetsbrister.
För dem som är kvar har arbetsbelastningen ökat och situationen blivit allt
mer pressad, berättar Suzanne Borén-Andersson. Hon märker att oron ökar och att medlemmar hör av sig i större utsträckning.
– När jag började på universitet fanns det inte på kartan att det skulle se ut som det gör nu.
Suzanne Borén-Andersson hoppas att läget kan förbättras under nästa år.
– Vi får se var vi landar någonstans. Men kanske får vi ordning på ekonomin igen under det här året och kan sedan börja blicka framåt igen, säger hon.
Publikts kartläggning visar samtidigt att det finns åtskilliga myndigheter där relativt få har sagts upp på grund av arbetsbrist. Av de 50 svarande myndigheterna, som alla har över 1 000 anställda, har 41 sagt upp färre än 25 personer de senaste tre åren.
Ett tiotal myndigheter har varit helt förskonade från uppsägningar på grund av arbetsbrist. Bland dem finns Försvarsmakten och Kriminalvården, som vuxit rejält under perioden.
Regeringskansliet, Försvarets materielverk och Tullverket har inte heller behövt säga upp några anställda på grund av arbetsbrist under de senaste tre åren.
Även Kronofogdemyndighetens anställda har klarat sig undan uppsägningar. Enligt myndighetens presstjänst har inga anställda sagts upp på grund av arbetsbrist sedan 2008.
– Vi har haft bra koll på ekonomin, och en god dialog med Regeringskansliet, säger Rozita Lundgren som är avdelningsordförande för ST inom Kronofogden.
Hon tror dock att den främsta – och dystra – förklaringen till att myndigheten fått ökade anslag och därmed kunnat undvika uppsägningar är att antalet ärenden växt.
– Det var faktiskt nära för två år sedan, men vi fick extra tilldelning och klarade oss med några avslutade provanställningar, säger Rozita Lundgren.
För uppsägning krävs sakliga skäl
Arbetsgivare behöver kunna motivera uppsägningar av personal med sakliga skäl. Det kan handla om personliga skäl, där en anställd misskött arbetet, begått brott eller betett sig illa på andra sätt. Men det kan också handla om arbetsbrist, vilket är vanligare. Det innebär att arbetsgivaren inte längre har möjlighet att erbjuda samma tjänster som tidigare, eller vill organisera sin verksamhet på ett annat sätt. Innan en uppsägning sker ska arbetsgivaren utreda om det är möjligt att omplacera den anställde.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
