Lagförslag möjliggör fängelseplatser utomlands
I sommar kan den som döms till fängelse i Sverige få avtjäna sitt straff i Estland. Det ska avlasta Kriminalvården – men fler platser leder också till ökade kostnader, enligt det lagförslag som nu läggs fram.
Förra året undertecknade Sverige ett avtal med Estland om att hyra anstaltsplatser som ett sätt att lätta på trycket inom Kriminalvården. Avtalet innebär att Sverige får hyra 400 celler, för upp till 600 intagna, på en anstalt i Tartu. Nu har regeringen lagt fram en proposition med lagändringar för att avtalet ska kunna omsättas i praktiken. Lagen föreslås dock vara generellt utformad för att kunna tillämpas om liknande avtal sluts med andra länder.
Lagförslaget innehåller bland annat bestämmelser om Kriminalvårdens handläggning, vilka intagna som kan bli aktuella för verkställighet utomlands, permissioner, försändelser, upphörande av verkställigheten och möjligheten att överklaga beslut.
”Att hyra fängelseplatser i Estland är en av flera viktiga åtgärder för att avlasta den hårt ansträngda svenska Kriminalvården. Nu har vi lämnat skarpa lagförslag till riksdagen med de författningsändringar som behövs för att få detta på plats”, framhåller justitieminister Gunnar Strömmer, M, i ett pressmeddelande.
Sverige kommer att betala 8 500 kronor per fängelseplats och månad, men då är inte transportkostnader och kostnader för svensk utsänd personal inräknade. Motsvarande kostnad för en cell på en svensk anstalt beräknas i snitt till 11 500 kronor. Men kostnaderna för Kriminalvården kommer att öka till följd av den ökade platskapaciteten. I budgetpropositionen för 2026 har anslaget för Kriminalvården tillförts medel för dessa kostnader med 112 miljoner kronor för 2026, 500 miljoner kronor för 2027 och 686 miljoner kronor för 2028.
Enligt avtalet ska Estland bemanna och bedriva verksamheten i anstalten. Regeringen anser dock att Kriminalvården bör ansvara för att den lokalt anställda personalen får den utbildning som krävs för att kunna verkställa svenska fängelsestraff.
Viss svensk bemanning kommer också att krävas, bland annat för att övervaka att avtalet mellan länderna efterlevs. Regeringen uppskattar att kostnaderna för utsänd personal kommer att landa på drygt 7 miljoner kronor per år. Kriminalvården har framhållit att det kan vara för lågt räknat sett till de uppgifter som ålagts myndigheten och som Kriminalvården menar förutsätter närvaro av utsänd svensk personal.
De föreslagna förändringarna kan också komma att ställa nya krav på Kriminalvården som arbetsgivare, även om myndigheten redan i dag har erfarenhet av att ha personal stationerad utomlands. ”Möjligheten att upprätthålla arbetsgivaransvaret för den utsända personalen kan vara förenat med vissa svårigheter när det kommer till att leda och fördela de anställdas arbete”, står det i propositionen. Detta eftersom chefer och arbetsledare enligt lagförslaget inte nödvändigtvis kommer att arbeta på plats på anstalten i Estland. För anställda som sänds ut för Kriminalvårdens räkning kan det också uppstå svårigheter förknippade med att tjänstgöra i ett annat land, exempelvis språkförbistringar.
Under remissrundan ansåg flera instanser att de fått för kort tid, en månad, på sig att svara. Regeringen håller med om att en det är en ”relativt kort” remisstid men framhåller i propositionen att en beredning inte alltid behöver se likadan ut och att beredningen i vissa fall kan ”behöva avvika från gängse rutiner”.
Tartuanstalten ligger i södra Estland, är byggd 2002 och motsvarar säkerhetsklass 2 i Sverige. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
