Lagförslag möjliggör fängelseplatser utomlands
I sommar kan den som döms till fängelse i Sverige få avtjäna sitt straff i Estland. Det ska avlasta Kriminalvården – men fler platser leder också till ökade kostnader, enligt det lagförslag som nu läggs fram.
Förra året undertecknade Sverige ett avtal med Estland som gör det möjligt att hyra anstaltsplatser i landet. Avtalet innebär att Sverige får hyra 400 celler för upp till 600 intagna på en anstalt i Tartu i södra Estland. Anstalten är byggd 2002 och motsvarar säkerhetsklass 2 i Sverige.
Nu har regeringen lagt fram en proposition med lagändringar som ska göra det möjligt att omsätta avtalet i praktiken. Lagen föreslås dock få en generell utformning, så att den kan tillämpas om liknande avtal sluts även med andra länder.
Lagförslaget innehåller bland annat bestämmelser om Kriminalvårdens handläggning, vilka intagna som kan bli aktuella för verkställighet utomlands, permissioner, försändelser, upphörande av verkställigheten och möjligheten att överklaga beslut.
”Att hyra fängelseplatser i Estland är en av flera viktiga åtgärder för att avlasta den hårt ansträngda svenska Kriminalvården. Nu har vi lämnat skarpa lagförslag till riksdagen med de författningsändringar som behövs för att få detta på plats”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, propositionen i ett pressmeddelande.
Sverige kommer att betala 8 500 kronor per fängelseplats och månad, men då är inte transportkostnader och kostnader för svensk utsänd personal inräknade. Motsvarande kostnad för en cell på en svensk anstalt beräknas till i snitt 11 500 kronor. Men kostnaderna för Kriminalvården kommer att öka till följd av den utökade platskapaciteten. I budgetpropositionen för 2026 har anslaget för Kriminalvården tillförts medel för dessa kostnader – 112 miljoner kronor 2026, 500 miljoner kronor 2027 och 686 miljoner kronor 2028.
Enligt avtalet ska Estland bemanna anstalten och bedriva verksamheten där. Regeringen anser dock att Kriminalvården bör ansvara för att den lokalt anställda personalen får den utbildning som krävs för att kunna verkställa svenska fängelsestraff.
Viss svensk bemanning kommer också att krävas, bland annat för att övervaka att avtalet mellan länderna efterlevs. Regeringen uppskattar att kostnaderna för utsänd personal kommer att bli drygt 7 miljoner kronor per år. Kriminalvården har framhållit att det kan vara för lågt räknat, sett till de uppgifter som ålagts myndigheten och som enligt Kriminalvården förutsätter närvaro av utsänd svensk personal.
De föreslagna förändringarna kan också komma att ställa nya krav på Kriminalvården som arbetsgivare, även om myndigheten redan i dag har erfarenhet av att ha personal stationerad utomlands. ”Möjligheten att upprätthålla arbetsgivaransvaret för den utsända personalen kan vara förenat med vissa svårigheter när det kommer till att leda och fördela de anställdas arbete”, skriver regeringen i propositionen. Ett skäl till att svårigheter kan uppstå är att chefer och arbetsledare enligt lagförslaget inte nödvändigtvis kommer att arbeta på plats på anstalten i Estland. För anställda som sänds ut för Kriminalvårdens räkning kan det också uppstå svårigheter förknippade med att tjänstgöra i ett annat land, exempelvis språkförbistring, konstaterar regeringen.
Under remissrundan ansåg flera remissinstanser att de fått för kort tid på sig att svara. Regeringen håller med om att en månad är en ”relativt kort” remisstid, men framhåller i propositionen att en beredning inte alltid behöver se likadan ut och att den i vissa fall kan ”behöva avvika från gängse rutiner”.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 3 juli 2026.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
