Fängelseplatser i Estland kräver omfattande förberedelser
Nästa sommar är det tänkt att de första svenska intagna ska placeras på anstalten i Tartu i Estland. Nu inleder Kriminalvården förhandlingarna om förhyrningen. ”Det finns massvis av exempel på detaljer vi behöver lösa”, säger Niklas Bellström, projektledare på myndigheten.
I juni skrev regeringen under det avtal som ger Sverige möjlighet att hyra fängelseplatser av Estland – 400 celler med plats för upp till 600 intagna. Avsikten med överenskommelsen, som slutits med den estniska regeringen, är att avlasta den svenska kriminalvården.
Men mycket arbete återstår innan de första intagna kan placeras på anstalten i Tartu 1 juli nästa år.
Under sommaren gav regeringen Kriminalvården uppdraget att förbereda förhyrningen. En central del av arbetet blir att komma överens med den estniska kriminalvårdsmyndigheten om ett kompletterande samarbetsavtal som reglerar detaljerna för de svenska intagnas anstaltsvistelse.
Nu har förhandlingarna inletts, bekräftar Niklas Bellström, ansvarig för Estlandsförhyrningen på Kriminalvården, för Publikt.
– Där ska alla detaljer slås fram, säger han.
Att hyra anstaltsplatser i Estland är fortfarande en omstridd politisk fråga. För att det ska bli verklighet krävs att en kvalificerad majoritet i riksdagen godkänner huvudavtalet som Sveriges och Estlands regeringar skrivit under, samt tillhörande lagförslag.
Det betyder i praktiken att Socialdemokraterna måste rösta för det förslag som regeringspartierna och Sverigedemokraterna kommer att lägga fram. Socialdemokraterna, som tidigare varit kritiska till planerna, har krävt att få se anstalten innan partiet tar ställning. Den 18–19 september reser representanter för Socialdemokraterna därför till Tartu.
”Vi vill alltid vara en konstruktiv kraft för att lösa samhällsproblemen. Det är ingen tvekan om att vi nu har ett stort kapacitetsproblem i Kriminalvården, och då är det vår skyldighet att sätta oss in i det här alternativet”, kommenterade Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho resan i Expressen.
Omröstningen ska ske i vår. Därefter måste riksdagen också godkänna det avtal Kriminalvården nu har fått i uppdrag att förhandla fram.
Även det estniska parlamentet måste godkänna avtalen innan svenska intagna kan överföras till Estland.
I sin projektgrupp har Niklas Bellström sju medarbetare. Tillsammans ska de gå igenom ”allt” inför förhyrningen.
– Huvudavtalet innehåller det som ska regleras i kommande avtal: hur verksamheten ska se ut, hur den ska bemannas. Det blir grundbulten i förberedelsearbetet. Men sedan ska vi förbereda allt annat som gör att vi kan verkställa svenska fängelsestraff i Estland, säger Niklas Bellström.
Bland det första som ska avgöras är vilken grupp av intagna som ska placeras i Tartu. Utifrån det beslutet görs sedan en bedömning risker och behov, vilket ligger till grund för utformningen av verksamheten.
En viktig diskussion är bemanningen med svensk personal i Estland.
– Den beror på vilket uppdrag svensk kriminalvård får, vilket också är något vi kommer förhandla om under hösten, säger Niklas Bellström.
Av regeringens avtal med Estland framgår att estnisk lag ska gälla på anstalten. Det är också estnisk personal som ska bemanna fängelset och utföra det klientnära arbetet.
Svenska Kriminalvården kommer dock att ha flera uppgifter på plats. Dit hör att utbilda den estniska personalen i hur svenska straff ska verkställas och att bedriva tillsyn för att säkerställa att lagar och avtal efterlevs. Kriminalvården ska också bistå med stöd till den estniska personalen i arbetet med behandlingsprogram, i vuxenutbildning av de intagna och med allmänna råd.
– Det är miniminivån. Det kräver att vi har personal stationerad i Estland, men jag kan inte säga något om antal medarbetare ännu, säger Niklas Bellström.
Villkoren för de utlandsstationerade ska följa de nationella riktlinjerna för utlandstjänstgöring enligt URA-avtalet, ett centralt kollektivavtal mellan Arbetsgivarverket och facken inom staten.
Centralt är också att de intagna i Tartu får en vård som är likvärdig den de hade fått om de avtjänat sitt straff i Sverige.
Hur påverkas möjligheten att bedriva svensk kriminalvård av att det blir estnisk lag som ska gälla i fängelset?
– När det gäller förberedelserna betyder det att vi noga behöver sätta oss in i den lagstiftning som finns och hantera skillnaderna i förhandlingarna med Estland. Det finns massvis av exempel på detaljer vi behöver lösa, säger Niklas Bellström.
En sådan fråga är bestraffning. I Sverige används inte bestraffning om en intagen inte följer fängelseregler. Estnisk lagstiftning innehåller bestämmelser om både förmåner och bestraffning för intagna beroende på deras uppförande.
– Det finns ett undantag inskrivet för detta i huvudavtalet, men nu behöver vi komma överens om hur misskötsamheter ska hanteras. Vår ambition att det i så stor utsträckning som möjligt ska likna hur det fungerar i Sverige, men för det behöver vi juridiskt och praktiskt reda ut hur det ska gå till.
Andra exempel på frågor som måste redas ut är processen för överklagan av myndighetsbeslut och det faktum att estnisk lag generellt inte tillåter läsning av intagnas post eller avlyssning av deras samtal.
Även om det innebär ett stort arbete för Kriminalvården att möjliggöra förhyrningen i Estland är det en liten belastning jämfört med det svenska grunduppdraget, betonar Niklas Bellström.
Vad kommer det att innebära för Kriminalvården att hyra anstaltsplatser i Estland?
– Förutsatt att det blir en realitet så innebär det att vi avlastas i platsbeläggningar. Det löser inte hela kapacitetsbristen, men det är i alla fall en viktig avlastning.
Avtalet med Estland föregicks av såväl utredning som omfattande debatt. Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården, känner sig kluven, säger han till Publikt. Å ena sidan anser han att svensk kriminalvård ska bedrivas i Sverige. Å andra sidan är kapacitetsbristen så allvarlig att den överskuggar allt. I den situationen behöver man vara pragmatisk, menar han.
– När avtalet nu är undertecknat är det viktigaste för oss som facklig part att vara aktiva för att det ska bli så bra som möjligt, säger Joachim Danielsson.
Även om frågan om förhyrningen inte är slutligt avgjord i riksdagen har ST inom Kriminalvården inte för avsikt att försöka påverka resultatet i omröstningen. Joakim Danielsson säger sig utgå från att politikerna tagit till sig av de synpunkter facket tidigare framfört.
Han litar också på arbetsgivarens förmåga att ta hand om den utlandsstationerade personalen och deras säkerhet. I dagsläget har Joachim Danielsson inga farhågor vad gäller bemanning eller arbetsmiljö för de svenskar som ska jobba i Tartu. Huruvida ST inom Kriminalvården kommer att ha synpunkter på den estniska personalens villkor är inget avdelningen ännu har diskuterat.
I stället är Joachim Danielssons främsta oro kring projektet mer principiell.
– Man kan se det som ett paradigmskifte där man öppnar upp för möjligheten att köpa platser för att verkställa straff. Jag ser risken att man kan gå vidare med liknande förslag, eftersom det säkert finns dem som känner sig hugade att öppna privata fängelser i Sverige, säger han.
Med tanke på Kriminalvårdens kapacitetsbrist bör det finnas en lukrativ marknad för det, tror Joachim Danielsson.
– Och då har vi här kanske brutit den första barriären i löftet om att det är Kriminalvården som verkställer straff i Sverige.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
