Regeringen går vidare med kritiserade lagförslag
Regeringen går vidare med lagförslagen om dubbla fängelsestraff för gängkriminella och straffskärpningar för ett femtiotal brott – trots svidande kritik från Lagrådet. Regeringen remitterar också fler förslag till förändringar i påföljdssystemet till Lagrådet.
I den proposition som regeringen presenterade på torsdagen föreslås bland annat dubbla straff för gängkriminella samt skärpta straff för ett femtiotal brott, däribland grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn samt grov och synnerligen grov misshandel. Propositionen är en del av ett större reformpaket som rör straffsystemet.
På regeringens presskonferens bemötte justitieminister Gunnar Strömmer, M, kritiken från Lagrådet, som helt avrått från att införa de föreslagna lagändringarna.
– Straff kan syfta till att tillgodose olika intressen. Vi ser att forskningen visar att straff är mer eller mindre effektivt beroende på vilket av dessa olika intressen man vill tillgodose. Med det sagt så handlar straff i hög grad även om värderingar, och det är en politisk fråga. Alltså om vilka normer man vill betona i samhället och hur man ser på rättvisa. Som framkommit vill vi som grundackord i det här reformarbetet se ett tydligare fokus på brottsoffers upprättelse, alltså skipandet av rättvisa i det enskilda fallet, sade Gunnar Strömmer.
Justitieministern delar inte Lagrådets uppfattning att lagförslaget är ett ”hastverk”. Han hänvisade till att utredningen arbetade i nästan två år, att utredaren Petra Lundh, numera rikspolischef, är erkänt skicklig och att hon hade fler sekreterare i utredningen än vad som är brukligt.
När det gäller kritiken mot att lagförslagen varit många och lagts fram vid olika tidpunkter, vilket gjort helheten svår att överblicka för såväl lagrådet som remissinstanserna, sade Gunnar Strömmer att regeringens sätt att ta sig an reformarbetet varit ett medvetet val.
– Vi bedömer att om vi i stället hade hanterat alla frågor inom ramen för en och samma utredningsprocess så hade det lett till att inga förändringar hade kunnat komma på plats inom den här mandatperioden, sade han.
Lagförslagen i propositionen föreslås träda i kraft 1 augusti 2026.
Regeringen presenterade på torsdagen även en lagrådsremiss om förändringar i påföljdssystemet, som också den är en del av regeringens straffreform. Lagförslagen innebär att den inbyggda presumtionen mot fängelse tas bort och ersätts av ett system med villkorligt fängelse. Villkorlig dom och skyddstillsyn ska enligt förslaget utmönstras.
– I dag är utgångspunkten att om man kan välja en lindrigare påföljd än fängelse så ska den väljas i första hand, sade Gunnar Strömmer.
Den nya påföljden villkorligt fängelse ska på ett tydligare sätt än dagens påföljd villkorlig dom förmedla hur allvarligt samhället ser på brottet, och konsekvenserna vid återfall i brott eller allmän misskötsamhet ska bli tydliga och kännbara, förklarade Gunnar Strömmer.
I lagrådsremissen föreslår regeringen också att en rad olika skäl för strafflindring ska tas bort, som hög ålder, dålig hälsa, att den dömde förlorar jobbet eller får näringsförbud och att det förflutit lång tid sedan brottet. Även den så kallade mängdrabatten då en person begått flera brott föreslås försvinna.
I lagrådsremissen anges inte något datum då lagändringarna ska träda i kraft. Enligt Gunnar Strömmer är regeringens uppfattning att de inte kan införas förrän Kriminalvården är redo.
– Vi kommer att ge Kriminalvården i uppdrag att analysera de reformer som inte är tidsatta, och de ska ge förslag på hur de kan införas snabbare än vad som är möjligt med nuvarande förutsättningar, sade han.
Regeringens avsikt är att förslagen i lagrådsremissen ska behandlas av sommarriksdagen senare i år.
– Vi har för avsikt att fatta beslut under nästa mandatperiod om vi får förtroendet. Exakt i vilka delar och i vilken takt får vi återkomma till, sade Gunnar Strömmer vid regeringens pressträff.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
