Kriminalvården förbereder för barn i fängelse
I sommar kan 13-åringar dömas till fängelse – om regeringens lagförslag blir verklighet. På anstalten Rosersberg byggs nya klassrum så att barnen ska kunna gå i skola. ”Det kommer att bli tufft, men jag tror inte att det bara kommer att vara dystert”, säger kriminalvårdaren Catrin Steen.
Taggtrådsstängslet glittrar i solen runt anstalten Rosersberg, norr om Stockholm. Innanför staketet pågår ett febrilt arbete för att färdigställa de nya avdelningar som från och med i sommar ska kunna ta emot barn och ungdomar som döms för grova brott. Går regeringens omdebatterade lagförslag om sänkt straffbarhetsålder igenom kan barn så unga som 13 år hamna här, i stället för på Statens institutionsstyrelses ungdomshem.
Eftersom riksdagen ännu inte fattat beslut finns fortfarande en del frågetecken kring hur verksamheten ska bedrivas. Men anstalten har tömts på vuxna för att göra plats för minderåriga till sommaren. I ett första skede planeras fyra avdelningar med fem intagna på varje. De kommer inte att behöva dela cell utan våningssängarna har monterats ned och väggarna målats i skogsgrönt för att skapa en mer behaglig känsla. När Gabriel Wessman, kriminalvårdschef på anstalten, visar runt i en av de åtta kvadratmeter stora cellerna luktar det nymålat och tv:n har ännu inte kommit på plats bakom plexiglaset.
– Vi kanske måste införa någon begränsning för hur mycket tv de får titta på, så de inte är vakna hela natten. Man vet ju hur ungdomar kan vara med tv-tittande. Det viktigaste är att de orkar med skolan, det är högsta prioritet, säger han.
De blivande klassrummen är fortfarande en byggarbetsplats men flera lärare har redan anställts. Dessutom planeras för fritidsaktiviteter på den inhägnade promenadgården, det kommer att finnas tv-spel i vardagsrummet och vissa kvällar väntas ideella organisationer på besök. Anstalten har fått lov att beställa Kriminalvårdens mjukiskläder i barnstorlek, utbudet i kiosken lär justeras med tanke på åldersgränsen för snus och cigaretter och gosedjur kommer att vara tillåtna i cellen. Det är ännu oklart om anstalten återigen ska ta emot vuxna intagna, i så fall kommer de inte att ha kontakt med de yngre.
– Jag har också köpt in tyngdtäcken mot ångest. Vi kommer kanske att behöva öppna celldörren på natten, det gör vi i regel inte för de vuxna på grund av säkerhetsskäl. Men om en 13-åring börjar gråta måste vi vara tillgängliga på ett annat sätt, säger kriminalvårdsinspektör och delprojektledare Magnus Jonsson.
Åtta fängelser förbereds för att ta emot barn och ungdomar som begått grova brott. Rosersberg, Kumla och Sagsjön (för flickor) är först ut från 1 juli. Men anstaltschefen Gabriel Wessman tror att det dröjer till framåt hösten innan den första ungdomen är på plats på Rosersberg, som är en klass 2-anstalt.
– De måste ju begå brottet och dömas först. De som begått de allra grövsta brotten hamnar förmodligen på Kumla. Vi tror inte att det kommer att vara så stor fritagningsrisk, de här barnen är förbrukningsvaror hos gängen och har gjort sitt när de kommer hit.
Kriminalvården har i sitt remissvar framhållit att myndigheten inte fullt ut är förberedd eller rustad för att ta emot 13- och 14-åringar. Hur väl rustade skulle du säga att ni är här på Rosersberg?
– Kriminalvård kan vi. Sedan kommer det att bli annorlunda med intagna som är 13 år. Det går på förhand inte att veta exakt hur vi ska förhålla oss till en gråtande 13-åring som också kan ha ett högt våldskapital, säger Gabriel Wessman.
För personalen väntar en ny arbetssituation. Personaltätheten kommer att vara högre än tidigare och de intagna kommer att hållas åtskilda avdelningsvis. Tanken är att kriminalvårdarna hela tiden ska befinna sig där ungdomarna är, som ett sätt att visa närvaro och skapa trygghet.
Majoriteten av de befintliga kriminalvårdarna vill vara kvar och jobba på de nya barn- och ungdomsavdelningarna på Rosersberg. De kommer att få en veckas extra utbildning, där ämnen som barnkonventionen, Nelson Mandela och Havannareglerna ingår.
– Det har varit jättestort intresse från personalen, säger Gabriel Wessman.
Uppstår det larmsituationer försöker personalen inledningsvis att lösa det genom kommunikation. Men Kriminalvården har också rätt att kalla in sin insatsstyrka som är utrustad med sköldar, pepparsprej och expanderbatong. Vid incidenter kan intagna skickas till isoleringsceller. Men framöver kommer kriminalvårdarna att behöva ha ett annat mindset i hur ungdomarna ska bemötas, konstaterar Magnus Jonsson.
– Vi kommer behöva göra en kulturresa. Personalen ska hela tiden vara där ungdomarna är, men vad händer när de uttrycker sig aggressivt? Hur ska vi hantera det? Om en vuxen intagen kastar en stol i en vägg hade den hamnat i isolering, men barn uttrycker känslor och aggressioner på andra sätt. Det kommer att bli en utmaning för oss, säger han.
Arbetslagen har planerats för att skapa en bredd av olika åldrar och kompetenser. En som anmält intresse för att jobba på barn- och ungdomsavdelningarna på Rosersberg är ST-medlemmen Catrin Steen som jobbat på anstalten i över tre och ett halvt år.
– Jag vill vara en vägledning till något bättre för barnen. Men det är svårt att förbereda sig, det går inte att förutspå hur det kommer att bli, förutom att det kommer att bli tufft eftersom det handlar om så unga barn, säger hon.
Tror du att det kommer att ställa andra krav på dig som kriminalvårdare?
– Kanske lite. Barn är ju barn. Vi måste anpassa oss till deras individuella behov så att vi kan hjälpa dem framåt. Men jag kommer nog att utvecklas och lära mig mycket själv också och det ser jag framemot, säger Catrin Steen.
Förutom den extra utbildningsveckan får kriminalvårdarna delta i seminarier och de kan också ha dialog med externa aktörer som på olika sätt är specialiserade på barn och ungdomar. Men Catrin Steen ser gärna ännu mer stöd från arbetsgivaren framöver.
– Vi kommer nog att behöva lära oss efter hand, det kanske visar sig att vi behöver byta metoder. Jag tror också att vi behöver sätta rutiner för hur vi i arbetslaget kan prata igenom arbetsdagens händelser. Vi kommer att behöva möta barnens känslor, även när det är som mörkast, och det kan nog bli extra tungt på ett psykosocialt plan, säger hon.
Vad tänker du om att 13-åringar kan komma att sättas i fängelse?
– Det handlar om väldigt små barn, så det är tufft. Men det är inte Kriminalvårdens beslut, så vi får göra det bästa vi kan. Jag tror inte heller att det bara kommer att vara dystert. Det kommer också att finnas fina stunder där man ser att ungdomarna lyckas med något och vill göra en förändring. Vi som jobbar här brinner för barnen och att de ska komma ut bättre, säger Catrin Steen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
