Annons:

Regeringen vill att 13-åringar ska kunna dömas till fängelsestraff

KRIMINALVÅRDEN2026-01-27

Trots hård kritik från flera remissinstanser går regeringen vidare med förslaget att sänka straffbarhetsåldern för allvarliga brott och skärpa reglerna för unga lagöverträdare. Lagförslaget har nu skickats till Lagrådet.

I den lagrådsremiss som regeringen lagt fram föreslås bland annat att straffbarhetsåldern under en femårsperiod ska sänkas till 13 år för allvarliga brott, att ungdomsreduktionen ska minska kraftigt för lagöverträdare under 18 år och att den ska avskaffas helt för unga myndiga. Regeringen föreslår också att påföljden ungdomsövervakning ska skärpas.

”Vi har ett akut läge och de åtgärder vi vidtar måste återspegla det allvaret. Och vi måste ta in och agera på båda sidorna av problemet – det vill säga att de här barnen både är förövare som utsätter andra barn och vuxna för livsfarligt våld, och samtidigt kan vara brottsoffer som själva är utsatta för hot och utpressning”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, lagförslaget i ett pressmeddelande.

Reformen syftar enligt regeringen till att stärka samhällets skydd mot allvarligt våld, att stärka brottsoffrens upprättelse och att samtidigt ta hand om de barn som begår allvarliga brott på ett bättre sätt än vad som sker i dag.

”Vi måste alltså göra flera saker parallellt: Vi måste skydda människor i vårt samhälle mot livsfarligt våld. Ge brottsoffer bättre upprättelse. Och samtidigt ta hand om och rehabilitera de här barnen på ett mycket bättre sätt än idag”, betonar Gunnar Strömmer.

Lagförslaget innebär att straffbarhetsåldern sänks till 13 år för brott med minst fyra års fängelse i straffskalan samt för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott. Det innefattar brott som mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott.

13- och 14-åringar ska kunna dömas till ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning eller, i de mest allvarliga fallen, fängelse. De som döms till fängelse ska placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar inom Kriminalvården.

Regeringen föreslår också förändringar av påföljden ungdomsvård. De innefattar utökad hemarrest med ytterligare en kväll och natt i veckan, möjlighet att förbjuda den dömde att vistas på en viss plats eller inom ett visst område, stärkt tillsyn och fler hembesök från Kriminalvården samt möjlighet att utse biträdande koordinatorer som stöd.

Enligt förslaget ska ungdomsvård inte längre kunna kombineras med böter eller ungdomstjänst, och reglerna för misskötsamhet skärpas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 3 juli 2026.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.