Debatt

Genom att blanda ihop olika problem ger Christian Ekström och Skattebetalarnas förening intrycket av att ett utvidgat straffansvar för offentliga tjänstemän är en universallösning, skriver STs förbundsordförande Britta Lejon i en replik. Hon menar att systemfel i den offentliga förvaltningen inte löses genom att straffa anställda hårdare, utan genom att ge dem bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag.

Tomma ord om dialog räcker inte när Universitets- och högskolerådet, som har ett centralt uppdrag för svensk högre utbildning, har hamnat i djup kris såväl ekonomiskt som arbetsmiljömässigt, skriver den centerpartistiske riksdagsledamoten Anders Ådahl. Han uppmanar regeringen att ställa tydligare krav på myndighetens ledning.

Nyligen föreslog en statlig utredning att tjänstemannaansvaret ska utvidgas. En sådan reform är viktig för att upprätthålla tilliten i Sverige, skriver Christian Ekström, vd för Skattebetalarnas förening. Han menar att den skulle stärka professionella tjänstemän gentemot destruktiva krafter.

Det behövs större ekonomiska insatser för att hjälpa oss som drabbats av utmattningssyndrom, skriver ST-medlemmen Peter Ringkvist. Han efterlyser en satsning på såväl forskning i ämnet som bättre utredningar hos Försäkringskassan.

Vi hoppas att den nye arbetsmarknadsministern Johan Britz vill ta del av vår syn på de åtgärder som behöver genomföras inom arbetsmarknadspolitiken, skriver Åsa Johansson, avdelningsordförande för ST inom Arbetsförmedlingen. Hon pekar på att Statskontoret konstaterat att Arbetsförmedlingens uppdrag är omfattande och komplext, och menar att myndigheten behöver utökade resurser.

Statsanställda ska arbeta utifrån lagstiftning, regleringsbrev och budgetbeslut, inte utifrån vad som är politiskt önskvärt, skriver Sanna Backeskog, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Men regeringens politik trycker konsekvent tillbaka professionalitet och integritet till förmån för lydnad, menar hon.

Att Anna Kinberg Batra ska utreda länsstyrelsernas uppdrag och organisering upplever många medlemmar som ett slag i ansiktet, skriver Karolina Embring, Kristoffer Benjaminsson och Ulrika Holmström i STs sektionsstyrelse på Länsstyrelsen i Stockholms län. Men den tidigare landshövdingens agerande är en del av en generell utveckling i statsförvaltningen där utgifter bantas genom att effektivisera handläggningen och öka politikens inflytande på besluten, menar de.

I tider när populistiska krafter försöker undergräva tilltron till demokratins institutioner är det helt fel att centralisera allt fler myndigheter till Stockholm, skriver den tidigare socialdemokratiske riksdagsledamoten Tomas Eneroth.

Det går inte att förutse vad Vandelsutredningens förslag i praktiken kommer att innebära för personer med utländskt medborgarskap, skriver Topias Tolonen-Weckström och Meryem Saadi i Sveriges Förenade Studentkårers doktorandkommitté. De varnar för att förslaget kommer att göra det svårare att attrahera forskare till Sverige och uppmanar regeringen att lägga det på hyllan.

Statliga bolag betalar mångmiljonbelopp till Svenskt Näringsliv, pengar som används för att bedriva opinionsbildning – bland annat för att avveckla de statliga bolag som finansierar organisationen, skriver Emma Fastesson Lindgren, utredare på Tankesmedjan Tiden. Regelverket kring statliga bolags medlemskap i arbetsgivarorganisationer behöver reformeras, anser hon.

Akademiska institutioner i USA är just nu satta under stark press och det är med djup oro som vi tar del av amerikanska kollegors berättelser, skriver Lunds universitets rektor Erik Renström. Han manar till uppslutning för kollegorna i USA, för den akademiska friheten och för demokrati.

Regeringen behöver vidta åtgärder mot arbetsmiljöproblemen på landets arbetsplatser, skriver Johanna Haraldsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Hon vill bland annat ge Arbetsmiljöverket befogenhet att utdöma sanktionsavgifter för brister i den psykosociala arbetsmiljön och det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Myndighetsformen är olämplig för statliga universitet och högskolor, eftersom denna verksamhetsform gör dem vidöppna för politisk styrning, skriver Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap. Att lärosätena blivit statliga förvaltningsmyndigheter är inte resultatet av ett väl övervägt principiellt beslut, framhåller hon, och efterlyser en översyn som inte låser sig vid befintliga verksamhetsformer.

Möjligheten att kommunicera anonymt är viktig för yttrandefriheten, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Hon anser att det inte tas tillräcklig hänsyn till de invändningar som finns mot flera aktuella förslag som skulle ge myndigheterna ökade möjligheter att övervaka medborgarna.

Det är hög tid att kyla av jakten på ”tjänstemannaaktivister” på statliga myndigheter, skriver Jan Olsson, professor i statskunskap vid Örebro universitet. Personligt engagemang kan vara en stor tillgång i arbetet och är inget problem så länge det inte drivs utanför lagens ram, anser han.