Debatt

Tillitsdelegationen efterlyste i sitt betänkande en utvecklad och förbättrad dialog mellan regeringen och myndigheterna. Det är ett bra förslag som skulle leda till en ännu mer kvalitativ och effektiv statsförvaltning, skriver Björn Brorström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och tidigare rektor för lärosätet.

Det vore klokt av mitt gamla parti att ta ett ordentligt steg tillbaka, skriver Börje Hörnlund, tidigare arbetsmarknadsminister för Centerpartiet, om Arbetsförmedlingens omstöpning. Att som Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl lägga hela skulden för minskningen av antalet kontor på myndighetens tidigare generaldirektör är fegt, anser han.

Det innebär stora utmaningar att genomföra en privatisering av stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet på det sätt som regeringen och dess samarbetspartier planerar, skriver fyra forskare som studerat etableringsreformen och försöket med privata etableringslotsar. De pekar på svårigheter att utforma fungerande modeller för ersättning och uppföljning, svårigheter för de inblandande aktörerna att samordna sig, samt gränsdragnings- och ansvarsproblem.

Bland Försäkringskassans anställda finns en frustration över att den vilja som uttrycks av politiker i samhällsdebatten inte avspeglas i lagstiftningen eller i regeringens uppdrag till myndigheten, skriver Thomas Åding, vice ordförande för ST-avdelningen på myndigheten. För att värna förtroendet för myndigheten krävs ett målmedvetet agerande från politiska beslutsfattare och myndighetens ledning, anser han.

Statliga myndigheter lever inte upp till lagens krav på att göra årliga lönekartläggningar. Men ST har flera möjligheter att driva på, som förbundet i dag inte använder sig av, för att arbetsgivarna ska ta sitt ansvar och för att arbetet med lönekartläggningar ska fungera bättre, skriver Lena Bjurving och Eberhard Stüber, styrelseledamöter i STs avdelning på Jämställdhetsmyndigheten.

Arbetsförmedlingen har misslyckats och att göra om myndigheten i grunden är därför helt nödvändigt, skriver Caspian Rehbinder, programansvarig för arbetsmarknad på tankesmedjan Timbro. Han anser att uppdraget måste tydliggöras och att de privata inslagen måste stärkas.

Min uppfattning är att de förslag som är Tillitsdelegationens huvudpoäng är tämligen ointressanta och bleka, och redovisningen av resultaten i de projekt som bedrivits innefattar en rad självklarheter, skriver Björn Brorström, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Borås och lärosätets förre rektor. Däremot har delegationen en poäng när man efterlyser en utvecklad och förbättrad dialog mellan regeringen och myndigheterna, anser han.

Snart ska TCO välja en ny ordförande. Den som vill leda den fackliga centralorganisationen måste avkrävas besked om sin syn på dess prioriteringar, skriver Per Erik Boivie, tidigare chef för TCOs utvecklingsenhet, som vill se ett större fokus på framtidsfrågor som hållbar utveckling, klimatet och arbetsmiljön.

Statsbudgetens system för uppräkning av myndigheternas anslag förutsätter att verksamheten varje år kan bli mer effektiv. Men i praktiken innebär det att anställda på landets statliga myndigheter tvingas finansiera en del av den egna löneökningen med ökad arbetsbelastning, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans, som vill att systemet skrotas.

Myndigheternas föråldrade it-system innebär en förfärlig arbetsmiljö för de anställda. De begränsar också möjligheten att utveckla nya tjänster, vilket riskerar att undergräva den offentliga sektorns trovärdighet och relevans. En modernisering kommer att kräva att särskilda resurser avsätts för detta, skriver docent Johan Magnusson, som forskar om styrning av offentlig sektors digitalisering.

En fungerande arbetsmarknadspolitik kräver öronmärkta resurser till arbetsmarknadspolitiska insatser, skriver arbetsförmedlaren Daniel Thörner. Om systemet ska förändras måste ett nytt alternativ först vara på plats och i bruk det operativa dagliga arbetet, anser han.

Metoderna i Diskrimineringsombudsmannens tillsyn är naiva och ineffektiva. Det leder till att lagens krav på lönekartläggning inte respekteras av myndigheter och andra arbetsgivare, skriver den tidigare jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus.

Nu införs krav på att webbplatser och andra digitala plattformar inom offentlig sektor ska vara tillgängliga för alla, oavsett förmåga och funktionsnedsättning. Men de många kommunikatörer, utvecklare, formgivare, redaktörer och webbansvariga som förväntas följa lagen har inte fått det stöd som de behöver, skriver Susanna Laurin, forsknings- och innovationschef på Funka.

Stärkt akademisk frihet och kollegialt inflytande, en större andel direkta statsanslag för att förbättra anställningsvillkoren samt åtgärder för ökad jämställdhet är tre av förslagen i den utredning om högskolans styrning och resurstilldelning som lämnades tidigare i år. Dessa tre reformer bör genomföras så snart som möjligt, skriver tre företrädare för ST inom universitets- och högskoleområdet.

Myndigheternas anställda har en avgörande roll för journalisternas möjligheter att granska verksamheten. Det är viktigt att de inte låter sig skrämmas av felaktiga föreställningar om att GDPR är ett hinder för att lämna ut handlingar enligt offentlighetsprincipen, skriver Föreningen Grävande Journalisters ordförande Fouad Youcefi i en debattartikel.