Debatt

De förändringar i ordningslagen som nyligen föreslagits av en statlig utredning innebär allvarliga inskränkningar i yttrandefriheten, skriver Lise Donovan, jurist på TCO. Om utredningens förslag blir verklighet kan det hindra fackförbunds och andra organisationers möjlighet att bilda opinion för sina ståndpunkter, menar hon.

Det närmaste halvåret avgörs vad som händer i arbetstidsfrågan, skriver den tidigare TCO-utredaren Mats Essemyr. Om politiken skulle klampa in och lägga beslag på löneutrymme genom att lagstifta om arbetstidsförkortning skadar det partsmodellen och försvårar lönebildningen, menar han.

Statliga bolag ska inte begränsa medarbetares möjlighet att delta i debatten, skriver journalisten och debattören Nils Funcke. Det står var och en fritt att uttrycka även stötande, upprörande och felaktiga påståenden i ämnen som inte rör verksamheten, framhåller han.

Att lägga ned Ekobrottsmyndigheten, vilket en statlig utredare uppges överväga, är inte rätt väg att gå, skriver Lars Isacsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. I stället borde myndigheten få utökade befogenheter och fler verktyg, anser han.

Den som arbetar inom staten behöver kunna anta ett utifrånperspektiv på sitt eget agerande, exempelvis vid rekryteringar, skriver Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. Hon uppmuntrar alla offentliganställda att ställa sig frågan: ”Hur skulle detta se ut utifrån, med medborgarnas ögon?”

Socialdemokraterna vill stärka Arbetsförmedlingen för att säkerställa lokal närvaro och likvärdig service i hela landet. Partiet vill även att mer av förmedlandet av jobb ska återgå i myndighetens egen regi, skriver Serkan Köse, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han kritiserar också regeringens nedskärningar av Arbetsförmedlingens anslag.

Den visselblåsare som uppmärksammade säkerhetsbristerna på Lantmäteriet förtjänar att hyllas, men vi kan inte förlita oss på att enskilda individer ska slå larm, skriver statsvetarstudenten Mikael Bertilsson. Det krävs en förändring av hur säkerhetsfrågor hanteras inom statsförvaltningen, menar han.

Utbildningsinsatser och förbättringar kan aldrig uppväga behovet av ett system som är tillgängligt och användarvänligt från start, skriver Mattias Gustafsson och Christer Hansson, huvudskyddsombud på Arbetsförmedlingen, i en slutreplik i debatten om införandet av lönesystemet Heroma.

De ökande lokalkostnaderna för lärosätena går ut över utbildning och forskning, skriver EvaLena Moser och Andrés Rivarola i styrelsen för ST inom universitets- och högskoleområdet. Kravet att Akademiska Hus ska ta ut marknadshyror bör ifrågasättas, anser de.

En utredning har föreslagit flera viktiga åtgärder för att återställa förtroendet för arbetsskadeförsäkringen, men i stället för att agera väljer regeringen att låta försäkringssystemet fortsätta svika de arbetstagare som förtjänar trygghet, skriver Jessica Rodén, riksdagsledamot för Socialdemokraterna.

Vi delar uppfattningen att alla anställda ska ha tillgång till moderna, tillgängliga och rättssäkra digitala verktyg, skriver Mattias Gustavsson, avdelningschef på Statens servicecenter, i ett svar på en debattartikel i Publikt där Arbetsförmedlingens huvudskyddsombud kritiserar lönesystemet Heromas bristande användarvänlighet. Men att modernisera it-system är en komplex process som tar tid, framhåller han.

Regeringens produktivitetskommission tycks ha en stark tro på marknadslösningar i offentlig sektor, skriver Daniel Lind, forskningsledare för Facken inom industrins produktivitetskommission. Fackförbunden inom offentlig sektor behöver jobba för att de ideologiska perspektiven trycks tillbaka och att fokus i stället riktas mot hur verksamheterna fungerar i praktiken, menar han.

Lönesystemet Heroma har så stora brister att de statliga myndigheter som använder det inte lever upp till de krav som lagstiftningen ställer, skriver Mattias Gustafsson och Christer Hansson, huvudskyddsombud på Arbetsförmedlingen. Det är dags att kräva en förändring för att säkerställa att alla anställda kan vara trygga när det kommer till den egna lönen, menar de.

När incidentrapporter som rör hot eller våld mellan medarbetare utreds av närmaste chef har utredaren ofta en personlig relation med förövare och offer, vilket kan leda till att lagens krav åsidosätts, skriver debattören Andrew Sundin. Därför måste Arbetsförmedlingen låta incidentrapporter hanteras av fristående, objektiva utredare, anser han.

En utredning har föreslagit att förundersökningsprotokoll ska sekretessbeläggas tills dom har fallit. Det skulle innebära att möjligheten till granskning kraftigt inskränks, vilket riskerar att undergräva tilltron till rättsväsendet, skriver fyra företrädare för Föreningen Grävande Journalister.