Riksrevisionen kritisk till polisreformen
Att slå ihop Polisen till en samlad myndighet skulle ge bättre resultat, större kostnadseffektivitet och ökad flexibilitet. I stället blev det tvärtom, trots nästan fördubblat anslag och många fler anställda, konstaterar Riksrevisionen, som granskat den stora polisreformen 2015.
Syftet med polisreformen var att skapa en effektiv myndighet genom att slå samman landets 21 länspolismyndigheter, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen. Enligt Riksrevisionen, som granskat reformen, har de intentionerna inte uppnåtts.
Även om antalet beslut om lagföring ökade något klarades färre brott upp 2024 än 2015, och färre ärenden redovisades till åklagare. Antalet uppklarade brott per anställd har minskat kraftigt medan kostnaden per brott har ökat.
”Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll. Det var inte vad riksdagen förväntade sig”, kommenterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg granskningen i en nyhetstext på Riksrevisionens sajt.
Riksrevisionen konstaterar att brottsligheten har blivit mer komplex, vilket kräver nya arbetssätt och kompetenser. Samtidigt har den interna styrningen inom Polismyndigheten enligt granskningen varit bristfällig – okoordinerad, otydlig och med för svagt fokus på de effekter som ska uppnås.
”Myndigheten har en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och verksamhetens behov. Dessutom har verksamheten inte följts upp så att styrningen kan justeras”, konstaterar Helena Fröberg, projektledare för granskningen.
Riksrevisionens rapport är överlag mycket kritisk och innehåller flera skarpa rekommendationer till både regeringen och Polismyndigheten.
Regeringen behöver enligt rapporten se över hur dess styrning påverkar Polismyndighetens verksamhet. Kravet på kvantitativ återrapportering har lett till att myndighetens interna mål fokuserar på antal snarare än faktisk effekt. Ett exempel är att Polismyndigheten redovisar antalet blås vid nykterhetskontroller i stället för att fokusera på att minska rattonykterheten.
Ett annat exempel är effekterna av kravet på att 85 procent av personaltillväxten ska bestå av yttre uniformerad personal. Enligt Riksrevisionen riskerar det att leda till att det blir färre civila utredare och försämrade utredningar, eftersom personal utan uniform inte räknas.
Riksrevisionens uppfattning är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att uppnå målen med reformen. Några av rekommendationerna till myndigheten i rapporten är att fortsätta att utveckla den interna uppföljningen och att arbeta med att förankra styrning, mål och uppdrag hos medarbetarna. Enligt rapporten behöver också utredarrollen stärkas, oavsett vilken personalkategori som utför arbetet.
Även om den lokala polisnärvaron har ökat visar Riksrevisionens granskning att poliser i stor utsträckning rör sig inåt och uppåt i organisationen i stället för att stanna och utvecklas i sina lokalpolisområden. I glesbygd och i region Stockholm har rekryteringsproblemen varit som störst. I region Stockholm ökade antalet poliser med endast 3 procent, att jämföra med 16,5 procent i landet som helhet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.