Debatt

Domstolar och andra myndigheter har på egen hand börjat använda dataskyddslagstiftningen, GDPR, som ursäkt för att inskränka offentlighetsprincipen, skriver journalisten Malin Crona. Det riskerar att få konsekvenser både för statliga tjänstemän och samhället i stort, menar hon.

Det finns ett omfattande missnöje med Polismyndighetens arbetsgivarpolitik, skriver Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen. Enligt honom handlar missnöjet i stor utsträckning om lönerna, men också om ledarskapet.

Regeringen och Sverigedemokraterna har kraftigt försämrat stödet till de arbetslösa och inte heller genomfört några reformer för att få fler i arbete, skriver Serkan Köse, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han lyfter fram arbetsmarknadsutbildningar som en effektiv åtgärd för att få fler i jobb.

Alltmedan myndigheterna varslar om fler uppsägningar och neddragningar fortsätter regeringen att argumentera för att vi behöver spara ytterligare, skriver STs förbundsordförande Britta Lejon. Hon anser att det behövs ekonomiska satsningar för att möta samhällsutmaningarna.

I flera nya domar har det slagits fast att allmänna handlingar inte behöver lämnas ut till rättsdatabaser. Man har bestämt sig för att EU-rätten står över svensk grundlag, trots att våra grundlagar utlovades skydd när vi gick med i EU, skriver Gunnar Axén, ansvarig utgivare för Nyhetsbyrån Verifiera och tidigare moderatpolitiker. Han uppmanar justitieminister Gunnar Strömmer att agera till stöd för den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen.

Efter nedskärningarna och omstöpningen står Arbetsförmedlingen med en organisationsstruktur som inte är anpassad efter utmaningarna på dagens arbetsmarknad, skriver Johan Eklund, andre vice ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen. För att kunna möta dessa är myndigheten i stort behov av ytterligare resurser och bättre verktyg, framhåller han.

Nedskärningar har lett till att statliga verksamheter inte har förutsättningar att utföra sina uppdrag, skriver Ida Karkiainen, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Hon anser att regeringens retorik sår misstro mot myndigheterna och efterlyser minskad detaljstyrning i statsförvaltningen.

Sidas plötsliga besked om att avtalet om fackligt bistånd sägs upp kom som en kalldusch, skriver Maria Nyberg, generalsekreterare för Union to Union. Hon anser att myndigheten måste ompröva sitt beslut, så att inte arbetstagare som lever under hot och i fattigdom drabbas när utlovade biståndsinsatser avslutas.

Den högre utbildningen är underfinansierad och dess anslag måste på sikt förstärkas rejält, skriver Jacob Färnert och Klara Dryselius, ordförande och vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer. Men i väntan på ekonomiska tillskott bör reglerna ändras så att lärosätena kan omfördela myndighetskapital mellan utbildning och forskning, anser de.

Det krävs politisk handling för att säkerställa att breven kommer fram i hela Sverige, skriver Isak From, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han uppmanar regeringen att ta ett samlat grepp om Postnord, inte minst för personalens skull.

Det måste göras en rejäl satsning på underhåll av landets järnvägar, skriver Nils Paul, expert på infrastrukturfrågor på Svenskt Näringsliv. Han framhåller vikten av att Trafikverkets medarbetare har rätt kompetens och resurser för att utföra sitt uppdrag.

Att växla upp arbetet mot arbetsmiljöfusk och arbetsmiljöbrott förutsätter fler inspektörer, skriver de två socialdemokratiska riksdagsledamöterna Teresa Carvalho och Johanna Haraldsson. De uppmanar regeringen att prioritera arbetsmiljöpolitiken och resurserna till Arbetsmiljöverket.

Svenska företag har i dag svårt att hitta den kompetens de behöver, skriver Ulrika Wallén, policyexpert på Svenskt Näringsliv. Hon anser att lärosätena behöver utveckla sin samverkan med näringslivet och att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra utformningen av högskolans utbildningar.

Det är viktigt att bekämpa hot och våld mot myndighetsanställda, men att öppna för anonyma myndighetsbeslut är inte rätt väg att gå, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Det finns andra effektivare metoder, menar hon.

Redan 2026 ska Kriminalvården ta över ansvaret för unga brottslingar från Statens institutionsstyrelse. Det är för snabbt, anser Rasmus Ling, riksdagsledamot för Miljöpartiet. Det kommer att ta längre tid för Kriminalvården att bygga upp den kompetens som krävs för att driva ungdomsfängelser, skriver han. Han efterlyser också ett starkare fokus på det brottsförebyggande arbetet.