Debatt

Den högre utbildningen är underfinansierad och dess anslag måste på sikt förstärkas rejält, skriver Jacob Färnert och Klara Dryselius, ordförande och vice ordförande för Sveriges förenade studentkårer. Men i väntan på ekonomiska tillskott bör reglerna ändras så att lärosätena kan omfördela myndighetskapital mellan utbildning och forskning, anser de.

Det krävs politisk handling för att säkerställa att breven kommer fram i hela Sverige, skriver Isak From, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Han uppmanar regeringen att ta ett samlat grepp om Postnord, inte minst för personalens skull.

Det måste göras en rejäl satsning på underhåll av landets järnvägar, skriver Nils Paul, expert på infrastrukturfrågor på Svenskt Näringsliv. Han framhåller vikten av att Trafikverkets medarbetare har rätt kompetens och resurser för att utföra sitt uppdrag.

Att växla upp arbetet mot arbetsmiljöfusk och arbetsmiljöbrott förutsätter fler inspektörer, skriver de två socialdemokratiska riksdagsledamöterna Teresa Carvalho och Johanna Haraldsson. De uppmanar regeringen att prioritera arbetsmiljöpolitiken och resurserna till Arbetsmiljöverket.

Svenska företag har i dag svårt att hitta den kompetens de behöver, skriver Ulrika Wallén, policyexpert på Svenskt Näringsliv. Hon anser att lärosätena behöver utveckla sin samverkan med näringslivet och att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra utformningen av högskolans utbildningar.

Det är viktigt att bekämpa hot och våld mot myndighetsanställda, men att öppna för anonyma myndighetsbeslut är inte rätt väg att gå, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Det finns andra effektivare metoder, menar hon.

Redan 2026 ska Kriminalvården ta över ansvaret för unga brottslingar från Statens institutionsstyrelse. Det är för snabbt, anser Rasmus Ling, riksdagsledamot för Miljöpartiet. Det kommer att ta längre tid för Kriminalvården att bygga upp den kompetens som krävs för att driva ungdomsfängelser, skriver han. Han efterlyser också ett starkare fokus på det brottsförebyggande arbetet.

Automatisering kan spara resurser i statsförvaltningen och möjliggöra bättre service, skriver Erik Östman, expert på regelförenkling på Företagarna. Han uppmanar regeringen att agera, bland annat genom att klargöra vilken roll och vilket mandat Myndigheten för digital förvaltning ska ha.

Ökade resurser till högre utbildning och forskning har inte bidragit till ökad global hållbarhet, skriver Martin Hellström, rektor för Mälardalens universitet. Han menar att en radikal omläggning av den högre utbildningen är nödvändig, men att den försvåras av regeringens politiska prioriteringar.

Om fokus i arbetet mot korruption ligger på straffrättsliga åtgärder mot enskilda anställda kan det uppfattas som att det förminskar behoven av att arbeta förebyggande, skriver Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör för Statskontoret, och Johan Mörck, utredare på myndigheten. De varnar för att följden kan bli sårbara organisationer där den interna kulturen blir grogrund för korruption.

Det mest påtagliga resultatet av den så kallade tillitsreformen blev en två timmar lång, frivillig webbutbildning för statsanställda, konstaterar Göran Sundström, professor i statsvetenskap. Men några konkreta förändringar av rådande styr- och kontrollmodeller har inte märkts av, anser han.

Regeringens förslag att busschaufförer och tågvärdar ska kolla resenärers identitetshandlingar vid landets gräns är inte rimligt, skriver Linda Snecker, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. Inre gränskontroller är mer effektiva för att komma smuggling av vapen och narkotika, anser hon.

Kampen för kollektivavtal på företag som Tesla handlar om anställdas möjlighet till inflytande över sin situation, sina villkor och sina liv, skriver STs förbundsordförande Britta Lejon, med anledning av att förbundets sympatiåtgärder mot Tesla träder i kraft.

Försäkringskassan har tvingats till besparingar som fått stora konsekvenser för personalen och verksamheten, skriver Isabell Mixter, riksdagsledamot för Vänsterpartiet. De nedskärningar på myndigheterna som regeringen nu föreslagit i höstbudgeten förvärrar läget ytterligare, menar hon.

Regeringens uppdrag till Arbetsmiljöverket att lämna förslag som ska få fler att engagera sig som skyddsombud innehåller formuleringar som indikerar att man vill försvaga skyddsombudens koppling till facken, skriver Martine Syrjänen Stålberg, utredare på TCO. Det vore olyckligt och riskerar att leda till att färre än i dag engagerar sig som skyddsombud, menar hon.