Debatt

Det kan uppstå en osund kultur inom delar av en myndighet, som innebär en risk för korruption, skriver Claes Sandgren, seniorprofessor i juridik. Om ledningen inte är vaksam på detta krävs att de anställda slår larm, framhåller han.

När hot och trakasserier riktas mot forskare får universiteten inte ducka, skriver Anders Hagfeldt och Tora Holmberg, rektor respektive vicerektor vid Uppsala universitet. Den akademiska friheten är en av demokratins hörnpelare, som behöver försvaras av både beslutsfattare, medborgare och lärosätena själva, anser de.

Begåvade studenter, doktorander och forskare som vill söka sig till Sverige möts av orimliga villkor och förutsättningar, skriver Ole Petter Ottersen, till nyligen rektor för Karolinska institutet. Lagstiftningen behöver förändras, men det krävs också att myndigheter tillämpar existerande lagstiftning på ett rimligt och förutsägbart sätt, menar han.

När Sverige går in i en lågkonjunktur behöver fler få möjlighet att stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom att utveckla sin kompetens, skriver tankesmedjan Futurions vd Ann-Therése Enarsson. Det måste också gå betydligt snabbare att få omställningsstudiestöd, anser hon.

Regeringen måste vidta åtgärder för att ge personer med en funktionsnedsättning möjlighet till jobb, skriver Riksförbundet FUBs ordförande Anders Lago. Han vill bland annat att personer med en funktionsnedsättning ska få en personlig handläggare på Arbetsförmedlingen.

De statligt ägda bolagen måste ha högt i tak och vara ett föredöme när det gäller att följa visselblåsarlagen, skriver den socialdemokratiske riksdagsledamoten Kadir Kasirga. Han är kritisk till hur Postnord behandlat en brevbärare som slagit larm om orimlig arbetsbelastning.

Skyddsombuden har en viktig roll, skriver Johanna Haraldsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna. En ny lagtolkning från Arbetsmiljöverket leder till osäkerhet när det gäller skyddsombudens uppdrag och möjlighet att verka på arbetsplatserna, menar hon, och understryker vikten av att de får de förutsättningar som krävs för att kunna slå vakt om tryggheten på svenska arbetsplatser.

Den 9 december infaller den internationella dagen mot korruption. Det är myndighetsledningarnas uppgift att skapa förutsättningar för det viktiga arbetet med att bekämpa korruption i statsförvaltningen, skriver Annelie Roswall Ljunggren, generaldirektör för Statskontoret, och Johan Mörck, utredare på myndigheten. De anställda måste involveras i detta arbete och deras riskmedvetande höjas, anser de.

I arbetet för att stoppa kriget och återuppbygga Ukraina spelar svenska fackförbund en viktig roll, skriver Union to Unions generalsekreterare Maria Nyberg. Hon efterlyser besked om hur regeringen ser på fackföreningsrörelsens roll i ett ansvarsfullt utvecklingssamarbete.

Ny kunskap visar att genusbaserat våld och trakasserier gentemot studenter och anställda vid högskolor och universitet är ett omfattande problem, skriver Fredrik Bondestam, docent i sociologi, och Sofia Strid, docent i genusvetenskap. De vill se en nollvision och förespråkar skärpta krav på lärosätena.

Det är regeringens ansvar att Kriminalvårdens ledning har vettiga förutsättningar för att bedriva sin verksamhet, så att myndighetens anställda kan få en bra arbetsmiljö, skriver Rasmus Ling, MP. Det är inte rimligt att kriminalvårdarna får betala priset när straffen skärps, anser han.

Det administrativa arbetet i offentliga verksamheter har ökat och spridits ut på fler yrkesgrupper, så att personal i kärnverksamheten blivit sina egna sekreterare, skriver forskarna Daniel Castillo, Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg. De menar att detta är ett arbetsmiljöproblem och lägger fram förslag för att minska administrationen.

När politiker försöker styra offentliga verksamheter med en mängd symboliska signaler med motsägelsefullt innehåll fungerar inte styrningen, skriver Erik Nilsson, tidigare statssekreterare. Det riskerar att leda till en arbetssituation som framkallar stress och en känsla av otillräcklighet, menar han.

Statens arbete med cybersäkerhetsfrågor får låga betyg i en undersökning, skriver Ulrica Schenström, Patrik Oksanen och Joakim Liljeberg från tankesmedjan Fores. Bristerna i cybersäkerheten är ett säkerhetshot, men påverkar även effektiviteten i statsförvaltningen och utgör ett arbetsmiljöproblem, menar de.

Det är vetenskapliga normer som ska styra forskningens inriktning och högskoleundervisningens innehåll, skriver Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap, och Johan Boberg, universitetslektor i utbildningssociologi. Men de strukturer där lärare och forskare kan utöva inflytande i dessa frågor har försvagats på många lärosäten, visar en studie som de har gjort.