Debatt

Vi i ST har all anledning att vara stolta över våra insatser och vår lönepolitik, skriver förbundets ordförande Britta Lejon i en replik på Siv Norlins debattartikel om lönesättningen och fackets roll i den processen. Men förutsättningarna för den lokala lönesättningen behöver bli bättre, framhåller Britta Lejon.

Förbättrade villkor för medarbetarna är en nyckel för att lyckas i rekryteringsarbetet, skriver Kriminalvårdens förhandlingschef Ola Nilsson. Tack vare ett gott samarbete med de fackliga organisationerna har Kriminalvården kunnat förhandla fram nya avtal som i ett helhetsperspektiv innebär förbättringar för de anställda, framhåller han.

Statsanställda pressas från två håll när inflationen gröper ur resurserna till det offentliga, skriver Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé. Samtidigt som de drabbas av ökande priser och stigande räntor har deras arbetsgivare fått en bantad lönepott, konstaterar hon.

För oss socialdemokrater är det självklart att staten ska vara närvarande i hela landet, i form av såväl statliga arbetstillfällen som statliga myndigheter, skriver riksdagsledamoten Isak From. Han är kritisk till att regeringen valt att lokalisera fler myndigheter till Stockholm.

Många av våra medlemmar som har nedsatt rörelseförmåga söker jobb som de tror kommer att passa dem bra, men får inte ens chansen att försöka, skriver DHRs förbundsordförande Åsa Strahlemo. Flera undersökningar visar att stat och kommuner är sämre på att anställa personer med funktionsnedsättningar än vad privata företag är, men det går att förändra detta, framhåller hon.

I dag förväntas vi alla ständigt prestera mer på jobbet, vilket leder till en känsla av att aldrig vara bra nog, skriver Siv Norlin, vice avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan. ST bör inte bidra till att upprätthålla en sådan ordning, och det bör inte heller vara en facklig uppgift att stötta enskilda medlemmar i en inbördes konkurrens om löneutrymmet, anser hon.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att Arbetsmiljöverket inte tagit hänsyn till arbetstagarsidans synpunkter på myndighetens förslag till nya regler för arbetsmiljön, skriver partiets riksdagsledamot Ciczie Weidby. Hon uppmanar Arbetsmiljöverket att släppa prestigen, revidera förslaget och ta hänsyn till fackens kritik.

Trots att sex av tio tjänstemän jobbar på distans uppger varannan svarande i en ny undersökning att det inte pågår någon dialog med arbetsgivaren om distansarbetet, skriver TCOs ordförande Therese Svanström. Nu måste fler anställda involveras, anser hon.

Museernas ekonomi urholkas, vilket går ut över deras samlingar och deras möjligheter att göra nytta för samhället, skriver Sveriges Museers generalsekreterare Gunnar Ardelius. Politiken behöver ta sitt ansvar för att säkra finansieringen av museernas basverksamhet, anser han.

Polismyndighetens argumentation för att civilanställda inte ska få bära samma emblem som poliser håller inte, skriver Stefan Flink, fackligt förtroendevald för ST inom Polisen. Det skulle innebära ett välförtjänt erkännande av de civilanställdas ställning och betydelse att låta dem bära myndighetens symbol, anser han.

Att placera den nya Utbetalningsmyndigheten i Stockholm är ett fantasilöst val, skriver Abdullahi Cadaani, S, kommunstyrelsens ordförande i Bollnäs. Det är dags att ta utfästelserna om att hela landet ska leva på allvar och förlägga statliga jobb till Gävleborgs län, anser han.

Upplevelser av meningslöshet på jobbet handlar om brist på inflytande, skriver André Alvinzi, doktor i sociologi. Han konstaterar att många anställda upplever att obegripliga regler måste följas för sakens skull, utan att bidra till effektivitet och produktivitet, och vill se dialog mellan ledning, anställda och fackliga representanter kring hur arbetet kan göras mer meningsfullt.

Det kan uppstå en osund kultur inom delar av en myndighet, som innebär en risk för korruption, skriver Claes Sandgren, seniorprofessor i juridik. Om ledningen inte är vaksam på detta krävs att de anställda slår larm, framhåller han.

När hot och trakasserier riktas mot forskare får universiteten inte ducka, skriver Anders Hagfeldt och Tora Holmberg, rektor respektive vicerektor vid Uppsala universitet. Den akademiska friheten är en av demokratins hörnpelare, som behöver försvaras av både beslutsfattare, medborgare och lärosätena själva, anser de.

Begåvade studenter, doktorander och forskare som vill söka sig till Sverige möts av orimliga villkor och förutsättningar, skriver Ole Petter Ottersen, till nyligen rektor för Karolinska institutet. Lagstiftningen behöver förändras, men det krävs också att myndigheter tillämpar existerande lagstiftning på ett rimligt och förutsägbart sätt, menar han.