Arbetsdomstolen pausar mål – pengar saknas
Arbetsdomstolen tvingas ställa in en rad förhandlingar under tre månader på grund av att anslagen inte räcker till. ”Och det finns inget som säger att vi ska kunna återuppta verksamheten i full omfattning bara för att den tremånadersperioden har gått ut”, säger rättens ordförande Lars Dirke.
I förra veckan beslutade Arbetsdomstolen, AD, att under tre månader ställa in alla förhandlingar som inte enligt lag måste hanteras skyndsamt, vilket tidskriften Lag & Avtal var först att rapportera om.
– Men jag vet inte riktigt när det tar slut. När tremånadersperioden har gått ut har vi för avsikt att månadsvis se hur läget ser ut, säger rättens ordförande Lars Dirke till Publikt.
Orsaken är att pengarna inte räcker. Domstolen håller just nu på att ansluta sig till Försäkringskassans it-system, vilket har blir dyrare än beräknat. Därför begärde AD ett tillskott i höständringsbudgeten på 6,6 miljoner kronor, men får i regeringens proposition bara 4,1 miljoner. För 2026 föreslås dessutom anslaget bli drygt två miljoner kronor mindre än de 40,8 miljoner AD begärt, 38,6 miljoner kronor.
– Vi får ett underskott i år som vi får ta med oss in i nästa år, men det stora orosmolnet är att verksamheten är underfinansierad för 2026 och framåt. Och med det underskott som uppstår nu blir läget än värre, säger Lars Dirke.
En viktig uppgift för Arbetsdomstolen är att ge prejudikat, vägledande avgöranden, på arbetsrättens område.
– Att det stoppas upp för att vi inte har råd är en väldigt tråkig och ganska drastisk konsekvens.
Fackförbundet ST organiserar anställda på Arbetsdomstolen och driver också flera pågående mål i domstolen. STs förbundsordförande Britta Lejon har kommenterat händelsen i ett pressmeddelande:
”Det är anmärkningsvärt att Arbetsdomstolen tvingas ställa in sina förhandlingar. Det innebär att en del av arbetsmarknaden och den svenska modellen slutar fungera, eftersom Arbetsdomstolen slutligen avgör arbetsrättsliga frågor om allt från anställningstrygghet till tolkning av kollektivavtal. Det här kan få långtgående konsekvenser både för enskilda individer och arbetsgivare”, konstaterar Britta Lejon.
Arbetsdomstolen har cirka 20 anställda samt 84 ordinarie ledamöter och ersättare som utses av regeringen och har uppdraget som bisyssla. Några beslut om personalneddragningar har ännu inte fattats, enligt Lars Dirke.
– Inte i dagsläget. Vi har inga personalkategorier som vi kan använda som dragspel. Vi har ett litet kansli som vi behöver för att kunna bedriva verksamheten. Om vi måste dra ned på personal finns det praktiskt taget ingenting att hämta där. I den meningen finns det inget omedelbart hot, annat än det som ligger i att vi inte har finansiering till hela organisationen.
Enligt Lars Dirke har domstolen en fortlöpande dialog med arbetsmarknadsdepartementet.
– Det har vi haft ända sedan höständringsbudgeten kom.
ST skriver att indragningen är anmärkningsvärd, inte minst i jämförelse med de stora satsningar regeringen gör på rättsväsendet.
”Jag förutsätter att regeringen kommer att rätta till detta och tillföra de få miljoner det faktiskt handlar om, när det blivit tydligt att verksamheten inte kan drivas som vanligt”, understryker Britta Lejon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
