Statsbudgeten

Regeringens budgetförslag möts av både oro och lättnad på statliga myndigheter. Åsa Johansson, STs avdelningsordförande på Arbetsförmedlingen, ser en ökad risk för personalminskningar om anslaget sänks. ”Det är märkligt att man gör neddragningar inför en lågkonjunktur” säger hon.

Den höga inflationen, stigande räntor och en annalkande lågkonjunktur präglar regeringens budgetproposition för 2023, sade finansminister Elisabeth Svantesson, M, när hon presenterade den. Rättsväsendets myndigheter och Migrationsverket hör till dem som fick tillskott.

Både ST och Arbetsgivarverket är kritiska till den låga generella uppräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag, som bland annat finansierar de statsanställdas löner. ”Det kommer innebära stora utmaningar för en rad myndigheter”, skriver Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson i ett pressmeddelande.

Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och det växande antalet flyktingar från Ukraina präglar regeringens förslag till vårändringsbudget, som presenterades av finansminister Mikael Damberg, S. Den innehåller bland annat extra anslag till MSB och mer pengar till Migrationsverket för stigande boendekostnader.

Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att Arbetsförmedlingen får ytterligare 50 miljoner kronor i anslag för att införa etableringsjobb. Syftet är att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska komma i arbete och få en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Försäkringskassan behöver rekrytera närmare 1 000 nya medarbetare under de kommande åren och investera i nya digitala lösningar, skriver myndigheten i det budgetunderlag för åren 2023–2025 som överlämnats till regeringen.

Regeringen har beslutat att föreslå att Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, ska få tio miljoner kronor till en bred nationell kampanj för att stärka befolkningens motståndskraft mot desinformation.

I sitt budgetunderlag för de kommande åren bedömer Sveriges Domstolar att antalet brottmål kommer att öka och begär därför högre förvaltningsanslag. Men den största delen av den anslagsökning som myndigheten bedömer behövs avser medel till rättsliga biträden.

I sitt budgetunderlag till regeringen räknar Polismyndigheten med mycket kraftiga utgiftsökningar de närmaste åren, från knappt 32,8 miljarder kronor 2021 till 44,2 miljarder kronor 2025.

Arbetsförmedlingen begär 430 miljoner kronor i ökat förvaltningsanslag för att klara den egna verksamheten under 2023. Myndigheten håller också öppet för att nya satsningar mot långtidsarbetslösheten kan föra med sig extra kostnader.

En riksdagsmajoritet anser att Delegationen mot segregation, Delmos, bör finnas kvar – men trots det kommer riksdagen inte att rädda myndigheten från nedläggning när det slutgiltiga beslutet om statsbudgeten för nästa år fattas. För regeringen återstår möjligheten att lägga ett nytt förslag i vårpropositionen.

Polisen, rättsväsendet och flera andra myndigheter får ökade anslag nästa år i och med att Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budgetförslag i dag antogs av riksdagen. Den så kallade familjeveckan kommer inte att införas.

Domstolarna får lägre resursökningar än Åklagarmyndigheten, Kriminalvården och Polisen när regeringen föreslår mer pengar till rättsväsendet under mandatperioden. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Myndigheternas budgetunderlag till regeringen saknar en enhetlig utformning, vilket gör det svårt att identifiera myndighetsgemensamma problem där det finns möjlighet att samverka om lösningar, konstaterar Ekonomistyrningsverket, ESV, efter en genomgång.

Migrationsverket föreslås få lägre anslag de kommande åren i regeringens budgetproposition. Myndighetsledningen ser möjligheter att kapa kostnader, men från fackligt håll finns en oro över konsekvenserna.