Statsbudgeten

Statistiska centralbyrån, SCB, vill ha mer pengar för att klara tvingande EU-krav och uppbyggnaden av en ny digital plattform. Myndigheten har nyligen sagt upp personal och dragit ned på viss statistik av besparingsskäl.

Försäkringskassan behöver öka antalet anställda med omkring 800 personer de närmaste åren, skriver myndigheten i sitt budgetunderlag till regeringen, och begär därför ett tillskott på 600 miljoner kronor för nästa år.

För att klara en växande arbetsbörda när lågkonjunkturen slår till och för att kunna fortsätta satsningen mot den grova kriminaliteten krävs att myndighetens anslag höjs, skriver Kronofogden till regeringen. Myndigheten varnar för att en redan tung arbetsbelastning och hög personalomsättning annars kan förvärras.

Skatteverket begär en halv miljard kronor mer i förvaltningsanslag för nästa år. Pengarna behövs för att bekämpa ekonomisk brottslighet och missbruk av välfärdssystem samt till en omfattande förnyelse av it-systemen, enligt myndigheten.

Den nya modell som regeringen har använt för att beräkna statens ekonomi har resulterat i att budgetutrymmet minskat med 55 miljarder kronor, konstaterar Riksrevisionen i en kritisk rapport.

I sitt budgetunderlag till regeringen begär Kriminalvården kraftigt ökade anslag. Resurserna behövs enligt myndigheten för den fortsatta utbyggnaden av anstalter och häkten, men även för lönestrategiska satsningar.

Regeringens budgetförslag möts av både oro och lättnad på statliga myndigheter. Åsa Johansson, STs avdelningsordförande på Arbetsförmedlingen, ser en ökad risk för personalminskningar om anslaget sänks. ”Det är märkligt att man gör neddragningar inför en lågkonjunktur” säger hon.

Den höga inflationen, stigande räntor och en annalkande lågkonjunktur präglar regeringens budgetproposition för 2023, sade finansminister Elisabeth Svantesson, M, när hon presenterade den. Rättsväsendets myndigheter och Migrationsverket hör till dem som fick tillskott.

Både ST och Arbetsgivarverket är kritiska till den låga generella uppräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag, som bland annat finansierar de statsanställdas löner. ”Det kommer innebära stora utmaningar för en rad myndigheter”, skriver Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson i ett pressmeddelande.

Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och det växande antalet flyktingar från Ukraina präglar regeringens förslag till vårändringsbudget, som presenterades av finansminister Mikael Damberg, S. Den innehåller bland annat extra anslag till MSB och mer pengar till Migrationsverket för stigande boendekostnader.

Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att Arbetsförmedlingen får ytterligare 50 miljoner kronor i anslag för att införa etableringsjobb. Syftet är att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska komma i arbete och få en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

Försäkringskassan behöver rekrytera närmare 1 000 nya medarbetare under de kommande åren och investera i nya digitala lösningar, skriver myndigheten i det budgetunderlag för åren 2023–2025 som överlämnats till regeringen.

Regeringen har beslutat att föreslå att Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, ska få tio miljoner kronor till en bred nationell kampanj för att stärka befolkningens motståndskraft mot desinformation.

I sitt budgetunderlag för de kommande åren bedömer Sveriges Domstolar att antalet brottmål kommer att öka och begär därför högre förvaltningsanslag. Men den största delen av den anslagsökning som myndigheten bedömer behövs avser medel till rättsliga biträden.

I sitt budgetunderlag till regeringen räknar Polismyndigheten med mycket kraftiga utgiftsökningar de närmaste åren, från knappt 32,8 miljarder kronor 2021 till 44,2 miljarder kronor 2025.