Annons:

Arbetsgivarverket varnar för utmaningar nästa år

STATSBUDGETEN2025-09-23

2026 kommer sannolikt att bli krävande för många myndigheter, skriver Arbetsgivarverket i en kommentar till regeringens budgetproposition. ”Förvaltningskostnaderna stiger snabbare nästa år än uppskrivningen av förvaltningsanslagen. Det ställer stora krav på myndigheterna”, konstaterar chefsekonomen Roger Vilhelmsson.

I en text på Arbetsgivarverkets webbplats kommenteras den automatiska, indexstyrda uppräkningen som görs av myndigheternas anslag, den så kallade pris- och löneomräkningen.

Den andel av de statliga myndigheternas förvaltningsanslag som avser löner, pensioner, förmåner och andra arbetskraftskostnader räknas upp med 1,73 procent 2026. Anslagen som avser lokaler ökar med 1,10 procent och anslagen som avser övriga förvaltningskostnader ökar med 2,84 procent. För en myndighet med en genomsnittlig resursmix skrivs de totala förvaltningsanslagen upp med 1,92 procent, konstaterar Arbetsgivarverket.

”Inflationen har kommit ner vilket underlättar den ekonomiska situationen för de statliga myndigheterna. Vi kan ändå vänta oss att förvaltningskostnaderna stiger snabbare i år än uppskrivningen av förvaltningsanslagen. Det ställer stora krav på myndigheterna”, understryker Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson.

Arbetsgivarverket uppmärksammar i sin budgetkommentar också regeringens ambition att göra statsförvaltningen effektivare och mindre fragmentiserad. I budgetpropositionen framgår att Myndigheten för digital förvaltning, Digg, ska inordnas i Post- och telestyrelsen, PTS, att Trafikanalys inordnas i Tillväxtanalys för att bilda en samlad analys- och utvärderingsmyndighet och att Bokföringsnämnden inordnas i Revisorsinspektionen.

”Arbetsgivarverket har och kommer att ha en nära kontakt och dialog med alla medlemmar som är eller blir föremål för verksamhetsförändringar. Vi finns alltid till hands för medlemmarna för att ge det stöd som krävs vid organisationsförändringar”, framhåller generaldirektör Ann Follin.

Arbetsgivarverket ställer sig också positivt till att regeringen börjar rulla ut sin AI-strategi. Bland budgetförslagen finns en AI-verkstad för offentlig sektor, och Skatteverket och Försäkringskassan föreslås få 100 miljoner kronor vardera från och med 2026 till 2030 för att etablera denna verksamhet.

Regeringen vill också inrätta en ”AI-fabrik” vid Linköpings universitet, samt bygga ut Integritetsskyddsmyndighetens ”AI-sandlåda”. När det gäller den framtida AI-utvecklingen inom staten ser Arbetsgivarverket behov av förvaltningsgemensamma lösningar, gemensamma testmiljöer, tydligare ansvarsfördelning och en gemensam plattform för delning av tränade AI-modeller och AI-lösningar inom staten.

Så fungerar pris- och löneomräkningen

Varje år räknas myndigheternas anslag i statsbudgeten om automatiskt för att täcka förändringar av priser och kostnader. Omräkningen grundar sig på pris- och löneförändringar i övriga samhället. Systemet kallas pris- och löneomräkning och har funnits sedan början av 1990-talet.

Olika delar av förvaltningsanslaget räknas upp på olika sätt. Den uppdelning av anslaget som görs i systemet är dock inte kopplad till några krav på hur myndigheterna får använda pengarna.

Den del av omräkningen som avser löner bestäms av två statistiska uppgifter. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar ett arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin, som kallas AKI Ram. Indexet baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Sedan 2020 används ett femårigt glidande medelvärde av AKI Ram som grund för löneomräkningen, för att utvecklingen ska bli mindre ryckig. Detta minskas sedan med ett produktivitetsavdrag, som fastställs som ett glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor under tio års tid.

Omräkningstalet styr inte den faktiska löneutvecklingen på myndigheterna. Den avgörs av parterna i centrala och lokala förhandlingar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.