Arbetsgivare har olika regler för flextid
Flextiden kan användas för att göra det lättare att få ihop vardagen, men det är ingen rättighet och utformningen varierar mellan arbetsplatser.
-
En möjlighet att anpassa arbetstiden
Flextid gör det möjligt att anpassa arbetstiden genom att välja när du vill börja och sluta arbetsdagen. Ofta finns tidsramar som sätter gränser för flextiden. Det är vanligt att det också finns en tidbank som gör det möjligt att jobba ihop eller låna till lediga timmar. -
Flextiden ska gynna de anställda
Tanken med flextiden är att du som anställd ska få inflytande över din arbetstid. Flextiden kan utnyttjas för att jobba på tider som passar dig och förenkla livspusslet, exempelvis genom att underlätta lämning eller hämtning av barn. På en del arbetsplatser är det också möjligt att spara ihop tid till en ledig dag. -
Regleras i lokalt kollektivavtal
Flextid regleras oftast i ett lokalt kollektivavtal på arbetsplatsen. Det är alltså ingen lagstadgad rättighet. Flextiden kan genom avtalet anpassas efter verksamhetens behov. Det gör att reglerna kan se väldigt olika ut beroende på vad arbetsgivare och fack på arbetsplatsen har kommit överens om. -
Flexibiliteten är olika stor
Det är vanligt att det finns en tidsram då de anställda behöver vara på plats, exempelvis mellan 9 och 15 – det kallas ofta för kärntid. De tidsspann som det är möjligt att flexa inom varierar mellan olika arbetsplatser. På en del arbetsplatser rör det sig om några timmar, andra har inga begränsningar. -
Arbetsgivaren bestämmer
Anställda har inte alltid rätt att utnyttja flextiden och kan inte själva bestämma över den fullt ut. Arbetet styrs av verksamhetens behov och arbetsgivaren kan därför behöva planera in möten eller annat arbete under flextiden och då ställa krav på närvaro. - Flextid ska inte förväxlas med övertid
Flextiden är till för att underlätta för dig som anställd – inte för arbetsgivaren. Den ska inte blandas samman med andra arbetstidsregler. Din arbetsgivare kan inte tvinga dig att använda flextid i stället för övertid, som kräver särskilda skäl, beordras av arbetsgivaren och styrs av andra regler. Detsamma gäller även mertid för deltidsanställda, beredskap och jourtid.
Olika regler hos olika statliga arbetsgivare
Det är vanligt att anställda på statliga myndigheter har flextid, men reglerna varierar. De fem myndigheter som besvarat Publikts frågor om sina flextidsregler har alla olika villkor.
Bolagsverket
Tidsram 6–9 samt 15–19, måndag till fredag. Anställda får ha ett flexsaldo på upp till plus 40 timmar och minus 10 timmar.
Försäkringskassan
Tidsram 6–21, även helger. Anställda får ha ett flexsaldo på upp till plus 50 timmar och minus 50 timmar.
Kammarkollegiet
Har inga tidsramar, tillåter arbete under helg. Huvuddelen av arbetet ska förläggas vardagar mellan 8 och 16.30. Anställda får ha ett flexsaldo på upp till plus 50 timmar och minus 10 timmar.
Moderna museet
Tidsram 7–9 samt 15–19, måndag till fredag. Anställda får ha ett flexsaldo på upp till plus 20 timmar och minus 10 timmar.
Statskontoret
Har inga tidsramar, tillåter arbete under helg. Anställda får ha ett flexsaldo på upp till plus 50 timmar och minus 20 timmar.
Uppgifterna bygger på svar från myndigheterna själva. Om det finns olika regler inom samma myndighet redovisas de villkor som gäller för flest anställda.