Nytt system stoppas – anställda har fått sluta
Utbetalningsmyndigheten skulle sköta alla utbetalningar från fem statliga myndigheter. Men efter nästan två års arbete och kostnader på mer än 200 miljoner kronor har regeringen nu stoppat planerna. Trettio personer har arbetat med systemet – provanställda, inlånade och konsulter har redan fått sluta. ”Jag har utgått från att det har varit väl förankrat”, säger myndighetens generaldirektör Per Eleblad.
Skrivningen i det så kallade Tidö-avtalet var detaljerad och tydlig: ”En ny myndighet ska ansvara för alla utbetalningar från både kommunal och statlig nivå. För att ge en samlad bild och effektivisera välfärdsutbetalningar ska ett transaktionskonto tas fram och administreras av myndigheten”, står det i det avtal som tecknades i oktober 2022 mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
1 januari 2024 bildades den nya Utbetalningsmyndigheten, med uppdraget att upptäcka, förhindra och förebygga felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Sedan november samma år har myndigheten skickat underrättelser till Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket om avvikelser som upptäckts genom dataanalys och granskning av myndigheternas utbetalningar. Det har resulterat i återkrav på 70 miljoner kronor fram till september i år.
Den andra delen av uppdraget, att ansvara för samtliga utbetalningar genom särskilda transaktionskonton, skulle påbörjas först i januari 2027, alltså om drygt ett år.
Ett trettiotal personer har arbetat med att bygga upp strukturen – åtta tillsvidareanställda, åtta provanställda och resten konsulter.
Planen var att samtliga utbetalningar skulle ske via Utbetalningsmyndighetens konton när systemet var klart. Frågor om systemets omfattning har utretts löpande – bland annat om även kommuner och regioner skulle anslutas.
Men Försäkringskassan, som i dag genomför flest betalningar, och Pensionsmyndigheten, som står för de största beloppen, har haft allvarliga invändningar mot att alla utbetalningar i framtiden skulle hanteras av Utbetalningsmyndigheten.
Källor med insyn uppger för Publikt att transaktionskontona inte skulle ha någon avgörande betydelse för arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar – ett arbete som redan pågår, både inom Utbetalningsmyndigheten och på andra myndigheter. Att låta ett nytt system ersätta ett väl fungerande är en onödig chansning från samhällets sida, menar en källa.
Den 8 augusti i år skickade Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten en gemensam skrivelse till regeringen där de begärde att den lag som reglerar Utbetalningsmyndighetens tänkta transaktionskonton skulle ändras.
Enligt Försäkringskassans presstjänst vill myndigheten inte lämna några ytterligare kommentarer i frågan, utan hänvisar till innehållet i själva skrivelsen. Men i ett mejl till Publikt konstaterar presstjänsten att det ”under arbetet med att verkställa reformen dykt upp ett antal frågor”.
”Med den inriktning som reformarbetet fått kommer systemet enligt vår uppfattning att leda till ökad administration, ökade kostnader samt att uppgifter, roller och ansvar splittras upp mellan olika aktörer. Det riskerar att det arbete som byggts upp på det statliga betalområdet, och som fungerat väl under mycket lång tid, går förlorat. Det innebär i sin tur en ökad risk för att statens betalförmåga på kort tid och lång sikt försämras”, skriver Försäkringskassans presstjänst.
I stället vill Försäkringskassan behålla den nuvarande ordningen:
”Att istället behålla utbetalningarna hos stora resursstarka myndigheter gör att vi framgångsrikt kan fortsätta utbetalningarna till befolkningen, oavsett utveckling i omvärlden. Det minskar sårbarheten, särskilt vid kris och krig”, skriver presstjänsten till Publikt.
Bara några dagar efter att regeringen tagit emot skrivelsen från Försäkringskassan pch Pensionsmyndigheten skickade Utbetalningsmyndigheten en egen skrivelse till regeringen, där myndigheten argumenterade för att transaktionskontona tvärtom skulle stärka statens robusthet.
Utbetalningsmyndighetens uppfattning är att systemet med transaktionskonton innebär en minskad sårbarhet för staten i jämförelse med nuvarande system, där varje myndighet sköter sina egna utbetalningar, eftersom en ensam aktör enklare kan flytta utbetalningar mellan olika tekniska leverantörer vid ett avbrott.
Regeringen valde dock att gå på Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens linje. 15 oktober meddelade regeringen att planerna på transaktionskonton skrotas.
”För att kunna använda myndigheternas resurser på bästa sätt avser regeringen att inleda en process för att renodla Utbetalningsmyndighetens verksamhet. Systemet med transaktionskonto ska därför inte införas”, skrev finansdepartementet i ett pressmeddelande.
På Utbetalningsmyndigheten kom beskedet som en chock, trots att inget formellt beslut ännu fattats.
– Men signalerna har varit väldigt tydliga, säger Per Eleblad, generaldirektör för Utbetalningsmyndigheten.
Han berättar att arbetet med det nya kontosystemet nu är avbrutet. De åtta provanställningarna har avslutats, konsulternas uppdrag har avslutats och personal som varit tjänstledig från andra statliga anställningar har gått tillbaka till sina tidigare arbetsplatser.
– Men innan vi beslutar om verksamhetsförändring måste vi ha ett formellt beslut, säger Per Eleblad, som väntar på ytterligare besked, förmodligen i form av en ändring av myndighetens regleringsbrev.
Idén om en utbetalningsmyndighet och ett statligt transaktionssystem presenterades första gången i juni 2020, då utredaren Ann-Marie Begler lämnade sitt förslag till den dåvarande socialdemokratiska finansministern Magdalena Andersson om att inrätta en ny myndighet för utbetalningskontroll. Myndigheten skulle enligt förslaget administrera ett system med transaktionskonton.
Publikt har bett om en kommentar från den nuvarande finansministern Elisabeth Svantesson, M, vars pressekreterare svarar ”vi avstår den här gången”.
Att regeringen nu bytt uppfattning och överger konceptet med transaktionskonton förvånar Per Eleblad.
– Det har arbetats fram av två regeringar, så jag har utgått från att det har varit väl förankrat.
Per Eleblad beräknar kostnaden för arbetet med de transaktionskonton som nu aldrig kommer att inrättas till cirka 200 miljoner kronor. Därtill kommer kostnaderna för flera offentliga utredningar om myndigheten, som enligt en sammanställning som gjorts av tidningen Altinget uppgår till ytterligare cirka 35 miljoner kronor.
Utöver nästan en kvarts miljard skattekronor i sjön så kostar det på känslomässigt, konstaterar Per Eleblad.
– Det är ett uppdrag som vi har investerat mycket resurser och mycket av vår tid och själ i att genomföra. Jag trodde och tror fortfarande mycket på den här idén. Samtidigt så är mitt uppdrag att genomföra regeringens politik. Nu har den bestämt att göra något annat och då kommer jag att genomföra det, säger han.
För de anställda har beskedet varit påfrestande, berättar Hanna Linnér, avdelningsordförande för ST inom Utbetalningsmyndigheten.
– Det klart att det skapar oro. Det blir ju jättekonstigt för enskilda anställda som först jobbar på i en riktning och sen plötsligt inte ska göra det mer, säger hon till Publikt.
Socialdemokraterna har begärt att riksdagens finansutskott ska kalla till sig finansminister Elisabeth Svantesson för att få svar på varför regeringen har ändrat sig.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
