Annons:
Tua ForsströmBild:Cata Portin
Poesi
Kultur
AVLina Kalmteg0 kommentarerTyck till!

Sorgen över barnbarnet blev till poesi

Hon är en av Nordens mest etablerade poeter. Men med nya Anteckningar fick finlandssvenska Tua Forsström börja om från början med skrivandet, berättar hon om diktsamlingen som skildrar sorgen efter ett barn.

Tua Forsström är först lite motvillig, hon vill helst inte låta sig intervjuas. Till sist går hon med på det ändå.

Så läser jag hennes nya diktsamling, Anteckningar – och tror mig förstå. Kanske tvekar hon om vad hon vill avslöja om innehållet? Hon bekräftar i ett mejl att det är så det ligger till, men tillägger: »Jag börjar inse att det inte är så farligt att prata.«

Och när vi nu väl träffas, i hennes lägen­het i utkanten av Helsingfors, betonar hon direkt, innan vi satt oss, att hon ångrar att hon har varit så försiktig i alla texter kring boken, som baksidestexten och i olika kataloger.

– Jag ville inte att det skulle stå vad det egentligen handlade om, säger hon.

I vardagsrummet, där vi slår oss ned, bildar några flyttkartonger ett litet torn. Ute tjuter vad som låter som den första rejäla höststormen. Tua Forsström flyttade hit till lägenheten under vårvintern, men var så uppslukad av det som blev Anteckningar att lådorna har fått stå ouppackade.

Den femtio sidor tunna Anteckningar är en djupt drabbande diktsamling, som skiljer sig från Tua Forsströms tidigare, även om hennes skildringar av djur och natur och precisa formuleringar känns igen. Det framkommer snart att den rör sig kring ett barn, Vanessa, och sorgen efter samma flicka.

»På bordet ligger granna kritor, sax och tejp
När hjärtat är sorgset förvandlas allt
vatten i världen
till tårar«

Det var om det barnets död som Tua Forsström först inte var säker på att hon ville prata. Hon fyller på med kaffe, tar sats, berättar om barnbarnet Vanessa som dog i leukemi, bara 9 år gammal, för tre år sedan.

– Jag var rädd att jag skulle lämna ut mitt barnbarn, att det skulle uppfattas som att jag utnyttjar Vanessas död. Nu känns den här boken som det viktigaste jag har skrivit.

– Efter att den kom ut i Finland önskar jag att jag hade varit modigare och förklarat tydligare från början. Men det handlade ju också om att det gjorde så ont.

Tua Forsström har i många av sina dikter sedan debuten 1972 återkommit till just förluster och förgänglighet. Fast det har varit en tematik i allmännare mening, konstaterar hon.

– Den här gången är det en specifik död och förlust. Det var ett existentiellt helt annat läge. På det viset känns den här så annorlunda allt annat.

Hur ser du på dina tidigare texter nu?

– Just nu är jag ointresserad av dem. De känns irrelevanta.

Tua Forsström var väldigt nära Vanessa, sitt enda barnbarn, och tillbringade mycket tid med henne. När dotterdottern dog förlorade Tua Forsström alla fästen i livet. Hon kunde inte skriva, tänkte att hon aldrig skulle pub­licera något igen, försökte bara över­leva.

– Jag visste inte vad jag skulle göra av mig själv och avskydde hela tanken på att försöka arbeta med språket som förr.

Att som författare inte kunna skriva måste ha varit som ännu en förlust?

– Jo, det var det... Då är man helt utslagen, säger hon och vrider sina händer.

Efter något år började hennes förläggare undra om hon verkligen inte skrev på något. Tua Forsström förnekade det först. Men, hon hade en »jättesolkig« anteckningsbok, som hon klottrade i med en trubbig blyertspenna. Hon beskriver det som »primitiva, banala, schlagerartade« fraser, som »Jag älskar dig!« och »Kom tillbaka!«.

– Det var som små nödrop. Det var det enda språk som fanns kvar, säger hon och kryper upp i sin lilla soffa.

Flera av de där enkla raderna finns med i det som blev Anteckningar, som det desperata »Men vad ska jag göra med dina saker«. För förlusten har inte bara förändrat henne som männi­ska. Hon har också tvingats bli mycket mer ödmjuk i förhållande till språket, och kanske även friare och modigare, berättar hon.

Eftersom förläggaren insisterade började hon gå igenom anteckningarna. Men hon hade tappat sitt omdöme, kunde inte avgöra om det kunde bli något. Så hon bad en vän och kollega om hjälp, frågade honom om grundläggande saker, som om det skulle vara punkt eller komma.

– Alla språkliga verktyg jag hade haft var så söndriga. Att skriva igen var som att lära sig gå på nytt. Det finns ju en bild av den ensamma poeten. Den nya, fantastiska erfarenheten var att männi­skor kan hjälpa varandra, även med skrivande, säger hon och ler – som lättad – av insikten.

Som alltid i sin poesi är Tua Forsström i Anteckningar i dialog med and­ra författare, som den brittiske poeten W H Auden. Hon citerar det han en gång uttryckte, att dikterna inte kan för­ändra människan, däremot »tillåta oss att umgås med de döda«. Så upplevde hon det själv när hon skrev.

– Jag grät fruktansvärt mycket, men det kändes också som om jag kom närmare den lilla flickan. Den närvaron försvann när boken var klar. Jag hade svårt att lämna manuset ifrån mig.

Samtidigt, säger hon, är det bästa med Anteckningar att hon har kunnat tala om för Vanessa hur enorm kärlek hon har till henne.

– Jag menar »har«, inte »hade«. För även om det var tomt när boken var färdig har jag börjat tänka att vi kan välja hur vi har kvar våra döda i våra liv, det gör att det känns en liten aning ljusare nu. Och all den där kärleken – vi kan försöka ge något av den vidare, på enkla sätt. Finnas till för andra, hjälpa, och vara vänliga.

Tua Forsström
  • Bor: I Helsingfors och i barndomshemmet i Tenala.
  • Verk: Debuterade med diktsamlingen En dikt om kärlek och annat 1972. Några av de senare böckerna: En kväll i oktober rodde jag ut på sjön (2012), Sånger (2006), Efter att ha tillbringat en natt bland hästar (1997), Parkerna (1992), som nominerades till Augustpriset.
  • Priser i urval: Pro Finlandia-medaljen (1991), Nordiska rådets litteraturpris (1998), Bellmanpriset (2003) och De Nios Stora Pris (2007).
  • Aktuell: Med sin tolfte diktsamling, Anteckningar.
Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter har ökat sina lokalytor och hyreskostnader i Stockholmsområdet mellan 2017 och 2018, enligt en analys från Ekonomistyrningsverket, ESV. Ökningen bedöms fortsätta till och med 2020.
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
NattarbeteFördjupningDeras skift börjar när det skymmer och ­slutar när dagen gryr. Ändå tycker de att ­nattpasset på flygplatsen har sina ljusa sidor. Thomas Wikstrand håller koll på säkerheten på Arlanda under dygnets mörka timmar.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.
DISKRIMINERINGNyhetDiskriminering av ”icke-vita” jobbsökande är betydligt större i Sverige och Frankrike än i exempelvis Tyskland och USA. Det visar en studie där forskare från flera länder gått igenom omfattande forskning.
ArbetsvillkorNyhetPå de flesta myndigheter får inte anställda som har en partner som är gravid ledigt med lön för att följa med till mödravården, visar Publikts granskning. ”Det känns förlegat”, säger Peter Aspman på Arbetsförmedlingen i Borlänge, som fick nej på sin ansökan.
NyhetSTs ordförande Britta Lejon är positiv till en hel del av tillitsdelegationens slutsatser. "Men det räcker inte med tankar om tillitsbaserad styrning för att det ska kunna bli verklighet", säger hon till Publikt.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer ett bemanningsföretag inför Arbetsdomstolen, AD, sedan bolaget vägrat en kvinna med funktionsnedsättning anställning på deltid. DO kräver att kvinnan får ett skadestånd om 80 000 kronor.
RiksarkivetNyhetÖkande lokalkostnader är ett av skälen till att Riksarkivets ekonomi är svårt ansträngd, menar riksarkivarie Karin Åström Iko. Under hösten har myndigheten gjort sig av med ett trettiotal tjänster via pensionsavgångar och riktade erbjudanden.
ESTONIAKATASTROFENNyhetTom Johnson, STs andre vice ordförande, var en av de 989 personer som gick ombord på M/S Estonia i Tallinn den ödesdigra dagen för 25 år sedan. 852 av dem kom aldrig fram till Stockholm – bland dem 63 fackligt aktiva i hans ST-sektion. ”När jag frös som mest på morgonen tänkte jag att det tar slut här på flotten”, säger han.
EUNyhetEUs revisorer är fortfarande inte nöjda med EUs ekonomiska redovisning. I årets revisionsrapport uttalar sig revisorerna med reservation för att det finns hög risk inom utgiftsområden som landsbygdsutveckling och sammanhållning.
PolisenNyhetPolisen genomför två åtgärder för att förbättra arbetet mot hedersrelaterade brott, uppger Ekot. Det handlar dels om en bred utbildningsinsats, dels om att införa en rutin för att alltid göra en bedömning av om ett brott är hedersrelaterat.
ArbetsmarknadNyhetDen som har ett nystartsjobb eller någon annan typ av subventionerad anställning har svag ställning på arbetsmarknaden och stor risk för långtidsarbetslöshet, enligt en ny rapport från IFAU.
KRONOFOGDENNyhetEtt antal kvinnor har anmält till arbetsgivaren att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i samband med en konferens inom Kronofogden. ”Arbetsgivaren tar just nu tag i den här händelsen enligt alla riktlinjer”, säger STs avdelningsordförande Malin Almkvist Klaesson till Publikt.
RättsväsendetNyhetRegeringen kräver att myndigheterna inom rättskedjan redovisar sin bedömning av hur de framtida volymerna inom verksamheterna kommer att utvecklas. Enligt regeringen krävs en helhetssyn på resursbehovet.
HögskolanNyhetDe stora regionala skillnaderna när det gäller högskolestudier består. Skillnaderna är stora mellan län och mellan kommuner. I alla län är det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolan, enligt UKÄ.
PolisenNyhetOckså den med civil bakgrund som går polisutbildning ska kunna tjänstgöra som polisaspirant, anser regeringen. Det ska förstärka möjligheterna för polisens civilanställda att få polisiära befogenheter.
InternationelltNyhetJämställdhetsmyndigheten deltar i ett tvåårigt projekt där Sverige tillsammans med andra Östersjöländer ska arbeta för att stoppa människohandel för tvångsarbete.