Annons:
Tua ForsströmBild:Cata Portin
Poesi
Kultur
AVLina Kalmteg0 kommentarerTyck till!

Sorgen över barnbarnet blev till poesi

Hon är en av Nordens mest etablerade poeter. Men med nya Anteckningar fick finlandssvenska Tua Forsström börja om från början med skrivandet, berättar hon om diktsamlingen som skildrar sorgen efter ett barn.

Tua Forsström är först lite motvillig, hon vill helst inte låta sig intervjuas. Till sist går hon med på det ändå.

Så läser jag hennes nya diktsamling, Anteckningar – och tror mig förstå. Kanske tvekar hon om vad hon vill avslöja om innehållet? Hon bekräftar i ett mejl att det är så det ligger till, men tillägger: »Jag börjar inse att det inte är så farligt att prata.«

Och när vi nu väl träffas, i hennes lägen­het i utkanten av Helsingfors, betonar hon direkt, innan vi satt oss, att hon ångrar att hon har varit så försiktig i alla texter kring boken, som baksidestexten och i olika kataloger.

– Jag ville inte att det skulle stå vad det egentligen handlade om, säger hon.

I vardagsrummet, där vi slår oss ned, bildar några flyttkartonger ett litet torn. Ute tjuter vad som låter som den första rejäla höststormen. Tua Forsström flyttade hit till lägenheten under vårvintern, men var så uppslukad av det som blev Anteckningar att lådorna har fått stå ouppackade.

Den femtio sidor tunna Anteckningar är en djupt drabbande diktsamling, som skiljer sig från Tua Forsströms tidigare, även om hennes skildringar av djur och natur och precisa formuleringar känns igen. Det framkommer snart att den rör sig kring ett barn, Vanessa, och sorgen efter samma flicka.

»På bordet ligger granna kritor, sax och tejp
När hjärtat är sorgset förvandlas allt
vatten i världen
till tårar«

Det var om det barnets död som Tua Forsström först inte var säker på att hon ville prata. Hon fyller på med kaffe, tar sats, berättar om barnbarnet Vanessa som dog i leukemi, bara 9 år gammal, för tre år sedan.

– Jag var rädd att jag skulle lämna ut mitt barnbarn, att det skulle uppfattas som att jag utnyttjar Vanessas död. Nu känns den här boken som det viktigaste jag har skrivit.

– Efter att den kom ut i Finland önskar jag att jag hade varit modigare och förklarat tydligare från början. Men det handlade ju också om att det gjorde så ont.

Tua Forsström har i många av sina dikter sedan debuten 1972 återkommit till just förluster och förgänglighet. Fast det har varit en tematik i allmännare mening, konstaterar hon.

– Den här gången är det en specifik död och förlust. Det var ett existentiellt helt annat läge. På det viset känns den här så annorlunda allt annat.

Hur ser du på dina tidigare texter nu?

– Just nu är jag ointresserad av dem. De känns irrelevanta.

Tua Forsström var väldigt nära Vanessa, sitt enda barnbarn, och tillbringade mycket tid med henne. När dotterdottern dog förlorade Tua Forsström alla fästen i livet. Hon kunde inte skriva, tänkte att hon aldrig skulle pub­licera något igen, försökte bara över­leva.

– Jag visste inte vad jag skulle göra av mig själv och avskydde hela tanken på att försöka arbeta med språket som förr.

Att som författare inte kunna skriva måste ha varit som ännu en förlust?

– Jo, det var det... Då är man helt utslagen, säger hon och vrider sina händer.

Efter något år började hennes förläggare undra om hon verkligen inte skrev på något. Tua Forsström förnekade det först. Men, hon hade en »jättesolkig« anteckningsbok, som hon klottrade i med en trubbig blyertspenna. Hon beskriver det som »primitiva, banala, schlagerartade« fraser, som »Jag älskar dig!« och »Kom tillbaka!«.

– Det var som små nödrop. Det var det enda språk som fanns kvar, säger hon och kryper upp i sin lilla soffa.

Flera av de där enkla raderna finns med i det som blev Anteckningar, som det desperata »Men vad ska jag göra med dina saker«. För förlusten har inte bara förändrat henne som männi­ska. Hon har också tvingats bli mycket mer ödmjuk i förhållande till språket, och kanske även friare och modigare, berättar hon.

Eftersom förläggaren insisterade började hon gå igenom anteckningarna. Men hon hade tappat sitt omdöme, kunde inte avgöra om det kunde bli något. Så hon bad en vän och kollega om hjälp, frågade honom om grundläggande saker, som om det skulle vara punkt eller komma.

– Alla språkliga verktyg jag hade haft var så söndriga. Att skriva igen var som att lära sig gå på nytt. Det finns ju en bild av den ensamma poeten. Den nya, fantastiska erfarenheten var att männi­skor kan hjälpa varandra, även med skrivande, säger hon och ler – som lättad – av insikten.

Som alltid i sin poesi är Tua Forsström i Anteckningar i dialog med and­ra författare, som den brittiske poeten W H Auden. Hon citerar det han en gång uttryckte, att dikterna inte kan för­ändra människan, däremot »tillåta oss att umgås med de döda«. Så upplevde hon det själv när hon skrev.

– Jag grät fruktansvärt mycket, men det kändes också som om jag kom närmare den lilla flickan. Den närvaron försvann när boken var klar. Jag hade svårt att lämna manuset ifrån mig.

Samtidigt, säger hon, är det bästa med Anteckningar att hon har kunnat tala om för Vanessa hur enorm kärlek hon har till henne.

– Jag menar »har«, inte »hade«. För även om det var tomt när boken var färdig har jag börjat tänka att vi kan välja hur vi har kvar våra döda i våra liv, det gör att det känns en liten aning ljusare nu. Och all den där kärleken – vi kan försöka ge något av den vidare, på enkla sätt. Finnas till för andra, hjälpa, och vara vänliga.

Tua Forsström
  • Bor: I Helsingfors och i barndomshemmet i Tenala.
  • Verk: Debuterade med diktsamlingen En dikt om kärlek och annat 1972. Några av de senare böckerna: En kväll i oktober rodde jag ut på sjön (2012), Sånger (2006), Efter att ha tillbringat en natt bland hästar (1997), Parkerna (1992), som nominerades till Augustpriset.
  • Priser i urval: Pro Finlandia-medaljen (1991), Nordiska rådets litteraturpris (1998), Bellmanpriset (2003) och De Nios Stora Pris (2007).
  • Aktuell: Med sin tolfte diktsamling, Anteckningar.
Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.