Annons:
Tua ForsströmBild:Cata Portin
Poesi
Kultur
AVLina Kalmteg0 kommentarerTyck till!

Sorgen över barnbarnet blev till poesi

Hon är en av Nordens mest etablerade poeter. Men med nya Anteckningar fick finlandssvenska Tua Forsström börja om från början med skrivandet, berättar hon om diktsamlingen som skildrar sorgen efter ett barn.

Tua Forsström är först lite motvillig, hon vill helst inte låta sig intervjuas. Till sist går hon med på det ändå.

Så läser jag hennes nya diktsamling, Anteckningar – och tror mig förstå. Kanske tvekar hon om vad hon vill avslöja om innehållet? Hon bekräftar i ett mejl att det är så det ligger till, men tillägger: »Jag börjar inse att det inte är så farligt att prata.«

Och när vi nu väl träffas, i hennes lägen­het i utkanten av Helsingfors, betonar hon direkt, innan vi satt oss, att hon ångrar att hon har varit så försiktig i alla texter kring boken, som baksidestexten och i olika kataloger.

– Jag ville inte att det skulle stå vad det egentligen handlade om, säger hon.

I vardagsrummet, där vi slår oss ned, bildar några flyttkartonger ett litet torn. Ute tjuter vad som låter som den första rejäla höststormen. Tua Forsström flyttade hit till lägenheten under vårvintern, men var så uppslukad av det som blev Anteckningar att lådorna har fått stå ouppackade.

Den femtio sidor tunna Anteckningar är en djupt drabbande diktsamling, som skiljer sig från Tua Forsströms tidigare, även om hennes skildringar av djur och natur och precisa formuleringar känns igen. Det framkommer snart att den rör sig kring ett barn, Vanessa, och sorgen efter samma flicka.

»På bordet ligger granna kritor, sax och tejp
När hjärtat är sorgset förvandlas allt
vatten i världen
till tårar«

Det var om det barnets död som Tua Forsström först inte var säker på att hon ville prata. Hon fyller på med kaffe, tar sats, berättar om barnbarnet Vanessa som dog i leukemi, bara 9 år gammal, för tre år sedan.

– Jag var rädd att jag skulle lämna ut mitt barnbarn, att det skulle uppfattas som att jag utnyttjar Vanessas död. Nu känns den här boken som det viktigaste jag har skrivit.

– Efter att den kom ut i Finland önskar jag att jag hade varit modigare och förklarat tydligare från början. Men det handlade ju också om att det gjorde så ont.

Tua Forsström har i många av sina dikter sedan debuten 1972 återkommit till just förluster och förgänglighet. Fast det har varit en tematik i allmännare mening, konstaterar hon.

– Den här gången är det en specifik död och förlust. Det var ett existentiellt helt annat läge. På det viset känns den här så annorlunda allt annat.

Hur ser du på dina tidigare texter nu?

– Just nu är jag ointresserad av dem. De känns irrelevanta.

Tua Forsström var väldigt nära Vanessa, sitt enda barnbarn, och tillbringade mycket tid med henne. När dotterdottern dog förlorade Tua Forsström alla fästen i livet. Hon kunde inte skriva, tänkte att hon aldrig skulle pub­licera något igen, försökte bara över­leva.

– Jag visste inte vad jag skulle göra av mig själv och avskydde hela tanken på att försöka arbeta med språket som förr.

Att som författare inte kunna skriva måste ha varit som ännu en förlust?

– Jo, det var det... Då är man helt utslagen, säger hon och vrider sina händer.

Efter något år började hennes förläggare undra om hon verkligen inte skrev på något. Tua Forsström förnekade det först. Men, hon hade en »jättesolkig« anteckningsbok, som hon klottrade i med en trubbig blyertspenna. Hon beskriver det som »primitiva, banala, schlagerartade« fraser, som »Jag älskar dig!« och »Kom tillbaka!«.

– Det var som små nödrop. Det var det enda språk som fanns kvar, säger hon och kryper upp i sin lilla soffa.

Flera av de där enkla raderna finns med i det som blev Anteckningar, som det desperata »Men vad ska jag göra med dina saker«. För förlusten har inte bara förändrat henne som männi­ska. Hon har också tvingats bli mycket mer ödmjuk i förhållande till språket, och kanske även friare och modigare, berättar hon.

Eftersom förläggaren insisterade började hon gå igenom anteckningarna. Men hon hade tappat sitt omdöme, kunde inte avgöra om det kunde bli något. Så hon bad en vän och kollega om hjälp, frågade honom om grundläggande saker, som om det skulle vara punkt eller komma.

– Alla språkliga verktyg jag hade haft var så söndriga. Att skriva igen var som att lära sig gå på nytt. Det finns ju en bild av den ensamma poeten. Den nya, fantastiska erfarenheten var att männi­skor kan hjälpa varandra, även med skrivande, säger hon och ler – som lättad – av insikten.

Som alltid i sin poesi är Tua Forsström i Anteckningar i dialog med and­ra författare, som den brittiske poeten W H Auden. Hon citerar det han en gång uttryckte, att dikterna inte kan för­ändra människan, däremot »tillåta oss att umgås med de döda«. Så upplevde hon det själv när hon skrev.

– Jag grät fruktansvärt mycket, men det kändes också som om jag kom närmare den lilla flickan. Den närvaron försvann när boken var klar. Jag hade svårt att lämna manuset ifrån mig.

Samtidigt, säger hon, är det bästa med Anteckningar att hon har kunnat tala om för Vanessa hur enorm kärlek hon har till henne.

– Jag menar »har«, inte »hade«. För även om det var tomt när boken var färdig har jag börjat tänka att vi kan välja hur vi har kvar våra döda i våra liv, det gör att det känns en liten aning ljusare nu. Och all den där kärleken – vi kan försöka ge något av den vidare, på enkla sätt. Finnas till för andra, hjälpa, och vara vänliga.

Tua Forsström
  • Bor: I Helsingfors och i barndomshemmet i Tenala.
  • Verk: Debuterade med diktsamlingen En dikt om kärlek och annat 1972. Några av de senare böckerna: En kväll i oktober rodde jag ut på sjön (2012), Sånger (2006), Efter att ha tillbringat en natt bland hästar (1997), Parkerna (1992), som nominerades till Augustpriset.
  • Priser i urval: Pro Finlandia-medaljen (1991), Nordiska rådets litteraturpris (1998), Bellmanpriset (2003) och De Nios Stora Pris (2007).
  • Aktuell: Med sin tolfte diktsamling, Anteckningar.
Bli den första att tycka till!
LÖNNyhetUnder 2018 tjänade kvinnor i genomsnitt 89,3 procent av männens genomsnittslön, visar Medlingsinstitutets årsstatistik. Skillnaden förklaras till största delen av att män har mer välbetalda yrken.
SpårtrafikNyhetFrån och med nästa sommar tar SJ över trafiken på ett antal sträckor i Norge från det norska spårtrafikbolaget Vy.
EnergimyndighetenNyhetEnergimyndigheten riggade en utlysning av stöd till energiomställning, där mottagaren av stödet var bestämd på förhand, skriver Dagens Nyheter. Enligt tidningen var processen med ansökningar bara en konstruktion för att kringgå regler.
Fördjupning: TjänstemannaansvarFördjupningPolitikerna i riksdagen vill att det ska bli lättare att straffa myndighetsanställda som begår fel i tjänsten. Men facken kämpar emot, och forskare är inte övertygade.
StatsförvaltningNyhetRegeringens styrning av statsförvaltningen präglas av motstående tendenser. Samtidigt som regeringen vill minska detaljstyrningen vill den ha mer sammanhållen styrning, konstaterar Statskontoret i en rapport.
OmlokaliseringNyhetEn statlig utredning föreslår att 80 jobb från fem olika statliga myndigheter omlokaliseras från Stockholm till Härnösand. De myndigheter som föreslås flytta tjänster är Kammarkollegiet, Sida, Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen.
ARBETSMILJÖNyhetAdministratörer inom forskarutbildning på tio lärosäten kräver i en skrivelse omfattande förbättringar av högskolans nya stora it-system Ladok 3. Systemet skapar stora arbetsmiljöproblem och risker för doktorandernas rättssäkerhet, sägs det i skrivelsen.
ArbetsmarknadNyhetI en internationell jämförelse är den svenska sysselsättningen hög och trendmässigt ökande. Det beror bland annat på att många kvinnor och äldre deltar i arbetskraften, enligt en rapport från IFAU.
StatsförvaltningNyhetRegeringens strategi för unga som varken arbetar eller studerar, uvas, har saknat strategiskt innehåll och nått få av de berörda. Det kommer Statskontoret fram till efter en granskning.
DigitaliseringNyhetArbetsförmedlingen utnämns av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, till årets e-handelsmyndighet. Bolagsverket blev fjolårets matchningsraket sedan myndigheten drastiskt ökat matchningen av fakturor.
StatsförvaltningNyhetStatens myndigheter borde informera mer om aktuella EU-frågor. Det är Statskontorets slutsats efter en granskning av hur tolv myndigheter sköter information och samråd med civilsamhället.
LÖNERNyhetFör fjärde året i följd toppar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon löneligan för de myndighetschefer som lönesätts av regeringen. En löneförhöjning på 4 600 kronor gör att hon nu tjänar 174 600 kronor i månaden.
KRIMINALVÅRDENNyhetUngdomar som Kriminalvården ska transportera till hem för tvångsvård kan bli sittande flera dagar i polisarrest, enligt en rapport från Justitieombudsmannen, JO. Orsaken är att Kriminalvården inte har tillräcklig kapacitet för uppdraget.
HÖGSKOLANNyhetDet är nödvändigt att bygga ut högskolan, säger Matilda Ernkrans, S, minister för högre utbildning och forskning. Hon vill också att lärosätena ska minska andelen otrygga anställningar.
MIGRATIONSVERKETNyhetI en chefsenkät på Migrationsverket svarar mer än hälften att de inte tycker att myndigheten har en ändamålsenlig styrning och ledning. ”Det är uppseendeväckande”, anser STs Kent Helgesson.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, inleder en tillsyn för att kontrollera att högskolor och universitet följer diskrimineringslagens krav på att aktivt arbeta mot diskriminering.
ArbetsmiljöNyhetPå flera myndigheter har antalet anmälda fall där anställda utsatts för hot och våld ökat, visar Publikts granskning. Erica Zemgals blev misshandlad av en arbetssökande. ”Jag hade inte en chans att larma innan knytnävsslaget kom”, säger hon.
KriminalvårdenNyhetBristen på platser i flera häkten och en allmän platsbrist i landets fängelser har lett till negativa konsekvenser för de intagna, konstaterar JO efter en serie inspektioner.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts i hovrätten till fängelse i 3,5 år för flera fall av våldtäkt mot barn, rapporterar Ekot. Brotten har begåtts på ett ungdomshem där mannen jobbade.
ARBETSMILJÖNyhetAntalet godkända arbetsskador ligger i stort sett stilla, enligt en ny rapport från AFA Försäkring. Detta efter närmast en fördubbling sedan 2007.
JONyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Skåne län, sedan en lantbrukare ännu efter tre år inte fått något besked om en ansökan om jordbruksstöd. Det visar enligt JO en förvånansvärd nonchalans.
SjukförsäkringNyhetKvinnor sjukskrivs i högre grad än män för psykisk ohälsa trots likartad funktionsnedsättning, visar en rapport från Riksrevisionen. "Granskningen visar att sjukförsäkringssystemet inte verkar kunna åstadkomma en likformig bedömning av kvinnor och män", kommenterar riksrevisor Stefan Lundgren rapporten.
Statens servicecenterNyhetStatens servicecenter, SSC, bjuder in fler myndigheter och aktörer att delta i samarbetet vid de lokala servicekontoren. I en debattartikel skriver myndighetens generaldirektör Thomas Pålsson att bibehållen offentlig service kräver nya arbetssätt.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Pensionsmyndigheten för att myndigheten inte haft koll på sin e-post. I närmare tio års tid skickades e-post till en adress som ingen hade till uppgift att kontrollera.
RIKSARKIVETNyhetEn privatperson som begärde ut allmänna uppgifter från Riksarkivet fakturerades för de 15 minuter som det tog att leta fram uppgifterna. Nu kritiseras myndigheten av Justitieombudsmannen.
ARBETSDOMSTOLENNyhetST stämmer ett privat städbolag i Arbetsdomstolen eftersom en anställd ST-medlem inte fått sjuklön för fyra dagars frånvaro. Arbetsgivaren har kollektivavtal med ett annat fackförbund, men det är ingen anledning till att inte driva målet, menar förbundets jurist Veera Littmarck.