Annons:

Alexander Armiento: Demokratin är inte självklar – den måste försvaras

LEDARE2026-09-11

Det senaste året har en debatt om demokratins ställning tagit fart. I omvärlden har vi sett politiska ledare koncentrera makt till sig själva, försvaga myndigheter och oberoende institutioner och motarbeta den politiska oppositionen. Även om demokratin i Sverige i dag står relativt stark hörs larm om oroande tecken också här, vilket Publikt uppmärksammar i detta nummer.

Ett sådant tecken, som många av dem Publikt talat med lyfter fram, är att det tummas på principen att ny lagstiftning ska genomgå en grundlig beredning, där förslagen granskas och möjliga konsekvenser analyseras. I brådskan att nå politiska resultat tycks den prövningen prioriteras ned.

Det finns gott om exempel på hur regeringar av olika färger struntat i Lagrådets synpunkter. Men som Advokatsamfundets ordförande Johan Eriksson noterar har kritiken från Lagrådet blivit allvarligare. ”I förlängningen blir det en fara för demokratin, eftersom vår lagstiftning bygger på en tydlig ordning där man låter experter vara en del av beslutsfattandet”, säger han.

Även expertmyndigheters invändningar ignoreras ofta. Att de dessutom avfärdas som rena åsikter oroar Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi. ”Det är en slirig retorik. Det är en väldig skillnad på kunskap och rent tyckande”, konstaterar hon.

Retoriken skadar förtroendet för statsförvaltningen, framhåller Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap. ”Att undergräva tilliten till våra institutioner är ett sluttande plan. Om inte svensk statsförvaltning och domstolar anses hålla måttet, då vet jag inte vad som gör det”, säger hon.

Fackliga företrädare på myndigheter delar bilden av att expertkunskap ofta väger lätt i beredningsprocesserna. De vittnar dessutom om en långtgående och detaljerad politisk styrning.

En demokratiskt vald regering ska få driva igenom politisk förändring. Men politiken måste grundas på kunskap och följa rättsstatens principer.

Statsvetarna konstaterar också att skyddet för det demokratiska ramverket är relativt svagt i Sverige. Det är inte heller svårt för makthavare att montera ned de myndigheter som bidrar till att bära upp demokratin och få den att fungera.

Skyddet behöver stärkas, så att det demokratiska systemet blir mer robust. Det är positivt att riksdagen efter valet kan anta lagändringar som gör det svårare att ändra grundlagen och stärker skyddet för domstolarnas oberoende.

Men demokratin kan vi också alla värna i praktisk handling, genom att rösta. Några dagar efter att detta nummer av Publikt kommer ut är det val i Sverige. Vi bör alla visa att vi tar demokratin på allvar – och kräva av våra politiker att de gör detsamma.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.