Fördjupning

I teorin ska alla högskolelärare ha möjlighet att forska. Men i praktiken är det svårt att få tiden att räcka till. Därför behövs mer pengar till högskolorna, menar STs ombudsman Inger Ehn Knobblock.

De anställda vid försäkringskassorna är relativt sett sjukast i landet. Ann-Britt Lidbeck på Värmlandskassan är dock ett lysande undantag.

På Södertörns högskola är forskarnas verksamhet till över 90 procent finansierad av offentliga och privata sponsorer. Nu drar sig den näst största bidragsgivaren ur, och området naturvetenskap måste skära ned.

– Nuvarande system för forskningsfinansiering är ett stressystem som gör folk mer enkelspåriga. Men det var inte heller bättre förr. Det anser Kerstin Norén, språkforskare och prorektor vid Göteborgs universitet.

– Vi passar inte in i någon av de traditionella disciplinerna. Därför har vi extra svårt att få finansiärer, säger Hans Glimell, som förestår en tvärvetenskaplig avdelning vid Göteborgs Universitet.

Svensk forskning på universitet och högskolor blir alltmer beroende av pengar från utomstående finansiärer. Den akademiska friheten är i riskzonen, menar kritikerna.

Janna Valik flydde från Tjeckoslovakien när hon var 13 år gammal. Nu, 36 år senare blir hon ny generaldirektör för Migrationsverket i Norrköping.

Lunchen, åtminstone vintertid, är en lämplig tidpunkt för lite styrketräning, resonerar ST-medlemmen Birgitta Skager. Hon brukar gå ned till länsstyrelsens gym några gånger i veckan.

Som huvudskyddsombud blir Gunilla Rolf inte mycket inblandad i rehabiliteringsarbetet, men hon tycker att ledningen och cheferna idag hanterar dessa frågor på ett professionellt sätt. Positivt är också den nya satsningen på friskvård.

Med tiden har samarbetet mellan Per Granath, Johan Larsson och Per Jernstedt blivit allt mer informellt.

Alla förändringar och nedskärningar i den offentliga sektorn, t ex i skolan och äldrevården, har drabbat människor även privat. Därför är skälen till den ökande ohälsan mer komplexa än tidigare och även svårare att göra något åt, förklarar Per Jernstedt, beteendevetare på Previa.

Trots goda resultat känner personalchef Per Granath att man hittills endast ”krattat i manegen”. Man har t ex ännu inte gjort några nämnvärda friskvårdsinsatser.

Det går visst att minska ohälsan. Men det kräver ett genomtänkt program för rehabilitering och ett nära samarbete med andra aktörer. Helst också eldsjälar.

Före avregleringen fanns i stort sett bara SJ. Nu finns ett 20-tal bolag som bedriver spårtrafik i Sverige.