Fördjupning

Lena Hasselström är till vardags ekonom vid Luleå universitet och ST-medlem. Men ibland tar hon på sig sina träningskläder och förvandlas till en av Sveriges bästa multisportare. Nu senast var hon i Kina.

– Jag trivs med att vara lokförare. Arbetet är omväxlande och jag har bra lön och förmåner jämfört med många andra yrkesgrupper i Indien.

Einar Kollberg är STs äldste medlem, en vital hundraåring som pensionerades 1967. Nu fyller han dagen med att läsa, laga mat och städa i bostaden i Stockholm.

De anställda vid Bilregistret i Arjeplog har problem med belastningsskador och stress. Ett partsgemensamt arbetsmiljöprojekt har börjat ge vissa resultat.

Det började som ett glesbygdsprojekt i Stockholms skärgård. I dag är polisens anmälningscentral en dominerande arbetsplats på tre öar. Ett 40-tal skärgårdsbor, mest kvinnor, har fått jobb och polisen har fått en högeffektiv serviceinrättning.

Efter 13 år som chef på STs regionkontor i Umeå har Kuno Morén blivit stockholmare. Från 1 oktober basar han över regionkontoret i Stockholm. Han ser en utmaning i att           tampas med tuffa arbetsgivare och bångstyriga ombudsmän i storstaden.

l ST-medlemmen Anna-Lena Zackrisson är laboratorieingenjör. I hennes värld är enzymer, mutationer och metabolism dagliga inslag. Ett stipendium från ST gav henne chansen att åka på konferensen Benzon Symposium i Köpenhamn.

Peter arbetar på en statlig institution som ligger i en liten ort i glesbygden. Där har han varit i ungefär tio år och älskar sitt jobb. En kvinnlig arbetskamrat har anklagat honom för sexuellt ofredande.

Sextrakasserier på jobbet är svåra och att hantera. Anställd ställs mot anställd, få arbetsgivare vill ”ta i” frågan. Även ST-medlem kan stå mot ST-medlem, vilket gör fackets roll svår. Vi berättar vad som hänt ett offer och en anklagad förövare.

– Jag lever med rädslan, men tillåter mig inte att tänka efter. Yaneth Meneses är 29 år. Hela hennes ungdom och vuxna liv har präglats av det våld och den terror som håller hennes land i ett järngrepp.

I Colombia har kvinnor inte bara anledning att organisera sig som kvinnor, utan också som bönder och etniska minoriteter.

– Vi har viktiga synpunkter att tillföra fredsprocessen i Colombia, säger Patricia Buriticá, ordförande för kvinnokommittén inom den colombianska landsorganisationen CUT.
– Vi är i högsta grad påverkade av kriget. Vi blir änkor och flyktingar, vi blir hotade, våldtagna och dödade.

– Efter mörkret i Bosnien kom jag till ljuset här. Jag fick känslan: Tänk att man kan leva så! säger Aida Puksec.

Av 350 anställda har idag 27 personer utomnordisk bakgrund på Kriminalvårdsmyndigheten i Göteborg.