Offentlighet och sekretess

En högt uppsatt jurist vid en hovrätt åtalsanmäls av arbetsgivaren för att ha lämnat ut handlingar som omfattades av förundersökningssekretess till en journalist utan att maskera personuppgifter.

Rättsväsendets myndigheter ska få större möjligheter att kontrollera tilltänkta anställda och uppdragstagare mot belastnings- och misstankeregistret. Syftet är att hindra att kriminella ska kunna påverka rättsprocesser eller på annat sätt utgöra en säkerhetsrisk.

Det ska bli enklare för myndigheter att dela information, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. ”Det är ett viktigt systemskifte för att förebygga brott och motverka fusk och felaktiga utbetalningar”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, förslaget. Samtidigt lägger en utredning fram ytterligare förslag för att undanröja hinder för informationsutbyte.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska granska Lantmäteriets arbete med informationssäkerhet. ”Det har framkommit att det funnits brister i Lantmäteriets arbete med informationssäkerhet och myndighetens hantering av uppgifter som omfattas av sekretess och personuppgifter”, kommenterar infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson, KD, utredningsuppdraget i ett pressmeddelande.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har röjt sekretesskyddade uppgifter när myndigheten använde ett digitalt verktyg som tog bort maskningen av skyddade uppgifter, rapporterar Ekot.

Regeringen vill i sin vårändringsbudget ge Lantmäteriet 30 miljoner kronor i extra anslag i år. Pengarna ska bland annat användas för att anställa 20 personer för att manuellt granska handlingar som ska lämnas ut.

Justitieombudsmannen går inte vidare med den anmälan som gjorts mot Regeringskansliet för att en handling kopplad till säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholms slarv diarieförts sent. ”Eftersom konstitutionsutskottet redan granskar hanteringen och diarieföringen av handlingen är det inte lämpligt att jag utreder samma förhållanden”, förklarar JO Per Lennerbrant i ett pressmeddelande.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har instruerat sina anställda att i sitt arbete prioritera ärenden som uppmärksammats i media och sådant som skulle kunna leda till att myndigheten påverkas negativt, rapporterar Ekot. När Ekot begärt att få ta del av dokumentet ändrade myndigheten formuleringarna innan det lämnades ut.

Socialdemokraterna anmäler Regeringskansliet till Justitieombudsmannen, JO, rapporterar TT. Enligt anmälan dröjde det 673 dagar innan myndigheten diarieförde en handling som upprättades i samband med säkerhetsrådgivarens Henrik Landerholms slarv.

Offentlighets- och sekretesslagen är inget hinder för att lämna ut statligt anställdas namn och lön. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast, sedan två kammarrätter nekat en person som angett personnummer för anställda vid domstolarna att få del av de uppgifterna.

Uppgift om domstolsanställdas personnummer omfattas av sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för den anställde eller någon närstående, fastslår Högsta förvaltningsdomstolen och avslår en begäran om utlämnande.

Svea hovrätt fastställer straffet på ett år och nio månaders fängelse för en domstolshandläggare som läckt uppgifter till gängkriminella. Hon döms även i hovrätten för grovt dataintrång, dataintrång av normalgraden och tre fall av brott mot tystnadsplikt.

En handläggare vid en tingsrätt i södra Sverige avskedas sedan hon olovligen tagit del av sekretesskyddade uppgifter i tre brottmål. Myndighetens personalansvarsnämnd har på arbetsgivarens begäran beslutat om avsked utan att avvakta rättegång.

Södertörns tingsrätt dömer en civil utredare på Polisen till dagsböter för brott mot tystnadsplikten. Kvinnan kan också väntas förlora sin anställning, enligt ett yttrande från Polismyndighetens personalansvarsnämnd.

Malmö tingsrätt vill avskeda den domstolshandläggare som olovligen tagit del av hemlig information om gängmord, skriver Sydsvenskan. Domstolshandläggaren, som är försatt på fri fot i väntan på åtal, är misstänkt för tre fall av dataintrång.