Rättsväsendet

Ett femtiotal brott föreslås få skärpta straff i en omfattande reform av straffsystemet. Regeringens utredare Petra Lundh föreslår bland annat att gängrelaterade brott ska kunna leda till dubbelt så långa straff.

Rättsväsendets myndigheter ska få större möjligheter att kontrollera tilltänkta anställda och uppdragstagare mot belastnings- och misstankeregistret. Syftet är att hindra att kriminella ska kunna påverka rättsprocesser eller på annat sätt utgöra en säkerhetsrisk.

Regeringen föreslår att det ska bli svårare att ändra i grundlagarna och att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende ska stärkas. Förslaget bygger på grundlagskommitténs betänkande från 2023.

I en lagrådsremiss föreslår regeringen en ny preskriptionslagstiftning. Trots förväntade högre kostnader för rättsväsendet föreslås inga nya pengar till myndigheterna.

Regeringens utredare Stefan Strömberg överväger att föreslå en nedläggning av Ekobrottsmyndigheten, EBM. Det rapporterar Dagens Industri, och lokala fackliga företrädare bekräftar uppgiften. ”Men det finns inget färdigt förslag, så vi har is i magen”, säger STs avdelningsordförande Karin Hallström Norberg.

Regeringen vill permanenta den tillfälliga lagen om hemlig dataavläsning vid allvarliga brott. I en lagrådsremiss föreslås att lagen, med vissa justeringar, ska gälla utan tidsbegränsningar. ”De brottsbekämpande myndigheterna behöver effektiva verktyg för att komma åt den allvarliga och organiserade brottsligheten”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, förslaget.

Regeringen föreslår i en proposition att biometriska metoder som fingeravtryck, ansiktsigenkänning och DNA ska få användas i högre utsträckning i brottsbekämpningen. ”Möjligheten att använda biometriska data är särskilt viktig när vittnen och brottsoffer inte vill medverka i brottsutredningar, något som tyvärr förekommer alltför ofta”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, lagförslaget.

Regeringen går vidare med förslaget att möjliggöra anonyma vittnen i rättsprocessen. Enligt ett pressmeddelande är syftet att stärka vittnesskyddet, bryta tystnadskulturen och utreda och klara upp fler brott.

En tidigare passhandläggare på Polismyndigheten har åtalats för att ha framställt falska pass, rapporterar Dagens Juridik. Ytterligare två personer, som inte varit anställda vid myndigheten, har också åtalats för sin inblandning i framställandet av passen.

Domstolsverket, Kriminalvården och Polismyndigheten har fått regeringens uppdrag att gemensamt ta fram nya metoder för att hindra att myndigheter hyr lokaler av kriminella.

Domstolsverket föreslår att regeringen inför ett krav på prövningstillstånd för att en tingsrättsdom i brottmål ska prövas i hovrätt. Domar där den åtalade dömts till två års fängelse eller mer ska enligt förslaget vara undantagna från kravet.

En åklagare i Stockholmsområdet har åtalats för brott mot tystnadsplikten i två fall. Den åtalade är släkt med en ledande gängkriminell och har enligt åtalet vidarebefordrat sekretessbelagda uppgifter.

Regeringen har tagit Sverige ett steg närmare Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, genom att anmäla det svenska deltagandet till EU-kommissionen och ministerrådet. Enligt justitieminister Gunnar Strömmer, M, är detta det sista formella steget från svensk sida.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor i syfte att stärka domstolarnas och domarnas oberoende. ”Oberoende domstolar med oberoende domare är grundläggande i en demokratisk rättsstat”, betonar justitieminister Gunnar Strömmer, M.

Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten att Kriminalvården får 1,38 miljarder kronor extra i år. Det är närmare en miljard kronor mindre än vad myndigheten begärt.