Annons:
Ida Dalberg på Försäkringskassans kontor på Hisingen i Göteborg anser att ett sätt att minska stressen är att anpassa arbetsuppgifterna till de resurser som finns.Bild:Jerker Andersson
Ohälsa
Fördjupning
AVSusanne Eriksson1 kommentarerTyck till!

Vill anpassa kraven för att minska ohälsan

Sjukfrånvaro på grund av stress och psykiatriska diagnoser har ökat lavinartat. Nyckeln till att minska stressen är att anpassa kraven efter resurserna, tror de anställda på Försäkringskassan i Göteborg. »Man tar aldrig bort några arbetsuppgifter utan lägger bara till«, säger Ida Dalberg, personlig handläggare.

Det var nära att det här reportaget inte blev av. Det har varit svårt att hitta en arbetsplats där STs medlemmar och förtroendevalda har tid att sätta sig ned och prata om stress. De är helt enkelt för stressade.

Som på ett universitet där sjukfrånvaron på pappret är mycket låg, 2,2 procent. Där har ledningen på ett föredömligt sätt arbetat både med arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud, och stresshanteringskurs för de anställda. Ändå tackade STs rep­re­sentanter nej med hänvisning till arbets­belastningen.

Liksom på flera andra arbetsplatser där alla har »så in i vassen fullt upp«, som en ST-företrädare uttrycker det.

Enligt Statskontoret var sjukfrånvaron på de statliga myndigheterna 4,0 procent av den tillgängliga arbetstiden 2017. Men variationerna är stora – både mellan myndigheter och mellan enheter inom myndigheterna.

På arbetsmarknaden som helhet har de psykiatriska diagnoserna ökat lavin­artat. De utgjorde 46 procent av de påbörjade sjukfallen i Sverige 2017. Allra mest ökar diagnoskoden F43, »anpassningsstörningar eller reaktion på svår stress«, där antalet på­gående sjukfall har fördubblats de senaste fem åren.

Hur många statligt anställda som sjukskrivs för just psykisk ohälsa och stress saknas det uppgifter om. I en rapport från Statskontoret uppger dock 96 procent av myndigheterna att de har problem med stress och hög arbets­belastning. Och Försäkrings­kassan konstaterar i en studie från 2014 att risken för psykiat­risk diagnos är större för statligt anställda än för and­ra grupper.

– Det kan handla om utmattningssyndrom efter en längre tids belastning eller akuta stressreaktioner utlösta av en förändring i livet, säger Försäkringskassans analytiker Ulrik Lidwall.

Han konstaterar att de som löper störst risk att drabbas är anställda som möter medborgare i sitt arbete.

En sådan arbetsplats är Försäkringskassan. På kontoret på Hisingen är sjukfrånvaron 6,9 procent. Där har man inte tid att ta emot Publikt.

– Vår områdeschef sade tvärt nej till besök under arbetstid, med hänvisning till att hon inte kan ta medarbetare ur produktion, förklarar Jonas Bengtsson, ledamot i STs sektionsstyrelse.

Men på lunchen, en strålande varm dag i maj, kan några av kontorets anställda och arbetsplatsombud sluta upp på en restaurang för att prata om vad som skapar »sjuka« respektive »friska« arbetsplatser.

De är alla överens om att höga krav i kombination med otillräckliga resurser är en grogrund för stress.

– Man tar aldrig bort några arbetsuppgifter utan lägger bara till, säger arbetsplatsombudet Ida Dalberg, som arbetar som personlig handläggare inom sjukförsäkringen.

De anställda förväntas kunna mycket, göra mycket – och det ska vara rättssäkert, förklarar arbets­plats­ombudet Cecilia Karlsson, även hon personlig handläggare inom sjukförsäkringen.

– Vi ska vara övermänniskor, säger hon.

Ida Dalberg berättar att de ofta får höra att de ska prioritera – och visst, konstaterar hon, det kan vara avstressande om chefen kan hjälpa till med det.

– Problemet är att vi för det mesta redan gör det, för vi vet att vi ska prioritera våra ärenden så att vi inte skapar balanser.

Hon anser att en nyckel till mindre stress på arbetet är att ge medarbetarna större inflytande och att visa dem större tillit.

– Det handlar om att själv kunna lägga upp planeringen av arbetet. Men också att det finns tid för återhämtning. Att tempot tillåter att man exempel­vis kan ta till sig ny kunskap, säger Ida Dalberg.

ST-medlemmen Lena Lindsjö har arbe­tat på Försäkringskassan sedan 1974. Precis som de andra gillar hon verkligen sitt jobb och betonar att hon är van vid att arbeta i team och att kunna prioritera sitt eget arbete. Hon blir själv inte stressad så ofta, säger hon.

– Jag tror det har med ålder och erfaren­het att göra. Men en sak som är stressande är att arbetsgivaren förväntar sig att jag utöver mitt arbete på hundra procent även ska se till att and­ras arbete blir gjort. Ett exempel är vid sommarsemestrar då vi ska täcka upp för alla frånvarande. Vi förväntas också arbeta igenom vår egen korg före semestern så att det underlättar för dem som är på plats. Den tiden finns tyvärr inte och jag tycker inte att jag ska behöva arbeta övertid för att klara av det.

Det är inte bara ett problem i semester­tider. Hon tvingas ofta göra »brandkårsutryckningar« i andras korgar, förklarar hon.

– Det är alltid min egen inkorg som blir eftersatt. Det påverkar mig negativt när jag själv inte kan påverka och planera mitt arbete. När det inte finns den tilliten eller möjligheten för mig.

Att det är svårt att behöva täcka upp för andras frånvaro håller Ida Dalberg med om.

– Det är ingen kritik mot dem som är borta, men det blir en stark press för oss andra. Jag blir splittrad när jag ska göra väldigt mycket samtidigt. Och sedan blir jag stressad av att göra allt halvdant.

På deras kontor på Hisingen arbetar de teambaserat i grupper om åtta till tio personer. Och alltid är det någon som är borta, på grund av möten eller av and­ra skäl.

– Vi ska lösa arbetsbelastningen inom teamen. Men då måste man kunna sänka kraven. Det måste vara en matchning mellan krav och för­utsättningar, säger Jonas Bengtsson, som samtidigt betonar att kontoret nu jobbar mer aktivt med arbetsmiljön.

Ytterligare en svårighet för teamen är den höga personalomsättningen.

– Det blir problem när personer byts ut. Då måste vi återigen gå igenom vår teamkultur, arbetssätt, spelregler och leveranser, och det tar tid att bli samspelta. Det här är något nytt, det har varit mer stabilt personalläge inom Försäkringskassan tidigare i mitt arbets­liv, säger Lena Lindsjö.

Hon tycker att det är sorgligt att se att man inte tar hand om de nyanställda på ett bra sätt.

– De är ofta duktiga på det juridiska, men inte alls förberedda på tempot och den bredd på kunskap som behövs. Efter ett år ser jag hur de blir mer och mer stressade. De behöver få komma in i arbetet. Och som anställd blir man till slut lite trött när det ständigt kommer nya. Vi har ju hela tiden väntat på att vi ska få den avlastning som vi blir lovade.

De erfarenheter som medarbetarna på kontoret på Hisingen delar med sig av stämmer väl överens med vad forskningen säger. Arbetsmiljön har betydelse för diagnoser som är stressrelaterade, som depression och utmattningssyndrom, visar en kunskaps­sammanställning som Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har gjort.

SBU konstaterar att anställda som har en arbetssituation där kraven är höga och möjligheterna att påverka är små över tid utvecklar mer symtom.

Forskningen är samstämmig även när det gäller ledarskapets betydelse för ohälsa på jobbet. De som upplever brist på stöd från chefer och kolleger på jobbet utvecklar också mer symtom på depression och utmattningssyndrom.

Anna Nyberg är forskare vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet. Hennes doktorsavhandling handlar om hur chefers ledarskap påverkar medarbetarnas hälsa.

– Den vanligaste formen av destruktivt ledarskap är att chefen inte finns till hands och leder arbetet och löser konflikter. På samma sätt kan när­varande chefer som är auktoritära eller upplevs som orättvisa också påverka anställdas hälsa på ett negativt sätt, säger hon.

Jonas Bengtsson, Ida Dalberg, Ceci­lia Karlsson och Lena Lindsjö håller med om att det är viktigt att cheferna är närvarande. Men hur chefen bäst kan gå in och stötta är nog individuellt, menar de.

– Men att se varje medarbetare och fråga hur de har det är positivt, säger Cecilia Karlsson.

Även cheferna är stressade och har en utsatt position, konstaterar de fyra samstämmigt.

– Det märks att de har hundra bollar i luften. Ibland går de ut med en sak och så tar de tillbaka den när de hunnit tänka efter, säger Ida Dalberg.

Cecilia Karlsson konstaterar att hon aldrig skulle vilja vara chef.

– De blir så tillplattade från alla håll och har verkligen ett moment 22 att hantera.

I forskningen är bilden tydlig – arbets­miljön har stor betydelse för vår psykiska hälsa. Men det finns också andra faktorer som påverkar. Forskning visar att en anledning till att kvinnor blir mer sjuka är att de tar större ansvar i privatlivet.

– I preliminära data kan vi exempel­vis se att vård av en sjuk anhörig är starkt förknippad med utmattning, säger Anna Nyberg på Stressforskningsinstitutet.

Lena Lindsjö anser att man måste sänka kraven även på det privata planet.

– Kraven och egna måsten gör att stressen ökar både hemma och på arbets­platsen, säger hon.

Lunchen är över och hon och hennes kolleger skyndar sig tillbaka till jobbet. Publikt fortsätter till Försäkrings­kassans kontor i Gårda norra, som har närmare 9 procents sjukfrånvaro. Där arbetar man med föräldraförsäkringen och med att utreda sjukpenninggrundande inkomst, SGI, i ett kontor som fortfarande luktar nytt.

Men känslan av otillräcklighet är ungefär densamma som på Hisingenkontoret.

– Det känns som vi alltid ligger på marginalen. Det tillkommer arbetsuppgifter, men det kompenseras aldrig för dem, säger ST-medlemmen Alma Samuelsson, som handlägger barnbidrag.

Hon berättar att de i början av veckan vet vad de ska prestera, men att det sedan kommer inspel som gör att förutsättningarna ändras.

Arbetsplatsombudet Erika Henriks­son, som arbetar med utrednings­krävande SGI, håller med.

– Det ställs höga produktionskrav och bara siffror räknas.

De lyssnar intresserat när Martin Nowakowski, som är samordnande arbets­miljöombud, berättar att en del av enheterna som jobbar med föräldra­penningen har förändrat sitt arbetssätt. Nu har alla enhetschefer ett möte inför varje vecka där arbetet fördelas utifrån hur mycket kapacitet de sex enheterna har. I mitten av veckan stämmer man av hur många som varit borta och hur det har gått. Finns det behov kan man omfördela arbetet.

– Det här nya systemet tar bättre hänsyn till att folk är frånvarande av olika skäl. Det är viktigt att ha ett system som hänger med i svängarna. Vi har ett bättre läge och en bättre flexibilitet nu, men visst har vi fortfarande utmaningar, säger Martin Nowa­kowski.

Han anser att det viktigaste för att minska sjukfrånvaron och skapa en hälsosam arbetsplats är just att jobba förebyggande med en bra balans mellan krav och resurser.

Ett mer konkret problem på konto­ret i Gårda norra är de aktivitetsbaserade lokalerna. Medarbetarna har inga fasta platser utan alla bär omkring på en portfölj i hårdpapp. Det är vackert designat på sina håll, med inbjudande gröna sittkuddar och konstgjorda blom­arrangemang. Skrivbordsplatserna, däremot, var aldrig planerade för telefoni, berättar medarbetarna. Det uppdraget tillkom efter att kontoret byggts om.

– Vi stör varandra när en handlägger och en pratar i telefon, säger Alma Samuelsson.

Liksom kollegerna på Hisingen – och forskarna – konstaterar medarbetarna på kontoret i Gårda norra att det är viktigt att ha en tillgänglig chef.

– Men med ett aktivitetsbaserat kontor är det inte så lätt att veta var chefen är, skrattar Erika Henriksson och viftar menande med händerna runt om i lokalen.

Ytterligare en stressfaktor som lyfts fram i forskningen är otrygga anställningsförhållanden. Det är något som Alma Samuelsson och Erika Henriksson tycker är ett stort problem på arbetsmarknaden, inte minst för unga. De konstaterar att kontoret har haft många visstidsanställda och att det numera är närmast rutin med sex månaders provanställning.

– Det innebär att du börjar anställningen med sex månaders stress, säger Erika Henriksson.

Hon tror att det är viktigt för med­arbetarnas arbetsglädje att känna sig betydelsefulla.

– Men eftersom alla slutar hela tiden får man en känsla av att man är utbytbar.

Barbro Thannlund, arbetsplatsombud för ST och anställd på Försäkringskassan sedan 1974, har sin bild av orsa­ken till den stora personalomsättningen.

– Jag tror att det i alla fall fram till för ett tag sedan handlade om att man presenterade en orealistisk bild av hur det var att jobba på Försäkrings­kassan, att det var så himla fint och handlade om att göra skillnad. I själva verket sitter vi mycket vid datorn. Nu tror jag att man presenterar en mer realistisk bild, säger hon.

Såväl de anställda på kontoret på Hisingen som i Gårda norra lyfter dessutom fram ständiga förändringar som ett problem – både när det gäller poli­tisk styrning, regelförändringar och omorganisationer.

– Det blir aldrig någon arbetsro, säger de.

Arbetar man på kassan måste man »blomma vid förändringar« – men det kan bli för mycket, konstaterar Barbro Thannlund.

– Det som är tråkigt är att man inte utvärderar och tar vara på det som är bra, utan går vidare och förändrar igen inom kort tid.

Områdeschefen Ulrika Delin har jobbat hårt med arbetsmiljöfrågorna sedan hon började för tre år sedan. Hon konstaterar att sjukfrånvaron har minskat från 14 procent till knappa 9 procent.

Kontoret i Gårda norra har också minskat de tidsbegränsade anställningarna och gått över till att tills­vidareanställa i större utsträckning i syfte att skapa större stabilitet.

– Sedan har vi toppar inom föräldraförsäkringen när vi måste vara fler än resten av året, »vabruari« är ju känt i folkmun, säger Ulrika Delin.

Hon har även låtit göra en undersökning där de som slutat, de som börjar och de som jobbat länge fått svara på frågor, för att försöka reda ut varför medarbetare lämnar Försäkrings­kassan – eller varför man stannar kvar. Resultatet visade att det fanns ett högt förtroende för kontorets enhetschefer, men att kontoret behöver sträva mot en mer jämn arbetsbelastning över året.

– En viktig grundförutsättning är att vi får rätt resurser – kanske lite mer pengar än i dag. Då skulle jag i mitt uppdrag kunna skapa en än mer hållbar arbetssituation, det finns bara vinster med det, säger Ulrika Delin.


Läs också: ST satsar för att motverka stress

400 000 kronor

400 000 kronor kostar det när en anställd går in i väggen, i form av minskad produktion, sjuklön och rekrytering och inskolning av vikarie, enligt en beräkning från Arbets­miljöverket 2014. 

Lägre sjukfråvaro där det finns många chefer
  • En psykiatrisk diagnos är sedan 2014 den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. 
  • Sjukskrivningar vid psykiatriska diagnoser är längre än andra sjuk­skrivningar.
  • Enligt forskningen är gott ledarskap, balans mellan krav och kontroll i arbetet samt mellan ansträngning och belöning friskfaktorer på en arbetsplats.
  • Osäkerhet i anställningen är också en riskfaktor för ohälsa.
  • Kännetecknande för myndigheter med låg sjukfrånvaro är hög chefstäthet, enligt en studie från Statskontoret.
  • 37 procent av myndigheterna i en studie från Statskontoret uppgav att de saknade utvecklade system eller arbetssätt för att tidigt upptäcka ohälsa.
Inlagt av Oskari tis, 06/19/2018 - 00:36
Tack för en intressant djupdykning. Mycket läsvärt
Göteborgs universitetNyhetPolisen har sprängt den misstänkta bomb som hittades utanför Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet i morse. "Det är rädsla, oro, sorg och ilska", säger sekretariatets föreståndare Maria Gröönros till Publikt.
NaturvårdsverketNyhetDen nya budgeten som riksdagen röstade igenom förra veckan får stora konsekvenser för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Det är första gången jag är med om en så här stor neddragning på miljöområdet." säger Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger, till tidningen Altinget.
Göteborgs universitetNyhetEn misstänkt bomb har hittats vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Ett stort område är avspärrat och en hög smäll har hörts, rapporterar Expressen.
JulklapparNyhetSomliga ger en julklapp värd flera hundra kronor, andra inget alls. Synen på julgåvor delar statliga arbetsgivare. Forskaren Stefan Tengblad tror att julgåvor kan ha betydelse för anställdas lojalitet och engagemang.
JämställdhetNyhetDen svenska integrationspolitiken saknar jämställdhetsperspektiv, visar en granskning från Riksrevisionen. Tydligast märks det när det gäller förankring på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor och män.
LÖNERNyhetFöreningen Lönelotsarna och dess grundare och frontfigurer Anita Harriman, Lena Johansson och Marie Trollvik tilldelas STs arbetslivspris 2018. "Det här priset är en enorm kick för oss, och hedrande", säger Marie Trollvik, som är föreningens ordförande.
DiskrimineringNyhetEn tolkförmedling för döva och hörselskadade stäms i Arbetsdomstolen, AD, sedan en döv sökande till en tjänst som receptionist inte ens kallats till intervju, uppger Arbetet.
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETENNyhetSom väntat har riksdagens arbetsmarknadsutskott föreslagit att Jämställdhetsmyndighetens anslag avvecklas med sikte på nedläggning i december 2019. ”Medarbetarna är arga, ledsna och oroliga”, säger STs avdelningsordförande Lena Bjurving.
HälsaNyhetVar fjärde kvinna med anställning uppger att hon har sömnbesvär ofta eller mycket ofta jämfört med 16 procent av männen, visar en undersökning från Avonova. Minst sömnproblem har de som är under 30 år.
SjukskrivningarNyhetRiksrevisionen söker svaret på varför kvinnor är mer sjukskrivna än män och ska undersöka om män och kvinnor bedöms olika i sjukskrivningsprocessen. I dag vet vi väldigt lite om vårdgivarnas roll, kommenterar Pathric Hägglund, projektledare på Riksrevisionen.
ArbetsmiljöverketNyhetTiden från skyddsombudets larm till Arbetsmiljöverkets inspektion blir allt längre, visar en granskning som Arbetet gjort. För hälften av alla anmälningar som kom in 2017 dröjde det mer än 33 dagar till inspektion.
HögskolanNyhetStudenternas prestationer i högskolan blir allt bättre, enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Unga kvinnliga studenter som läser på ett program presterar bäst.
Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremismNyhetStatens satsning mot våldsbejakande extremism har fått ett bra genomslag. Det är Statskontorets slutsats i en utvärdering av arbetet kring den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Kungliga MyntkabinettetNyhetEn före detta anställd vid Kungliga Myntkabinettet åtalas för grovt häleri. Han misstänks ha sålt stulna mynt från sin förra arbetsplats till ett värde av fyra miljoner kronor, rapporterar SVT.
SkatteverketNyhetSkatteverket stoppar flera interna it-system sedan anonyma anmälare påtalat att de kan vara olagliga, rapporterar Expressen. I ett av systemen ska kontoutdrag från privatpersoner ha sparats och gjorts sökbara.
ArbetsmarknadNyhetArbetsförmedlingen skriver upp prognosen för tillväxten av nya jobb, Den svenska arbetsmarknaden utvecklas mycket starkt, och antalet jobb kommer enligt prognosen att öka med sammanlagt 111 000 under 2019 och 2020.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket går in i ett partnerskap med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Samarbetet omfattar bland annat kompetensutveckling och kontakt med forskare och studenter.
STATSBUDGETENNyhetDen M-KD-budget som riksdagen nu antagit innebär stora neddragningar inom Arbetsförmedlingen och avskaffad avdragsrätt för fackavgiften. Dessutom kan en nedläggning av den nya Jämställdhetsmyndigheten vänta.
ArbetsförmedlingenNyhet4 500 personer – så många kan behöva sägas upp, skrev Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg i en kommentar till budgeten redan innan den antogs av riksdagen. STs avdelningsordförande Fredrik Andersson säger att det är katastrofalt: "Ett hårt slag i magen”.
Migra­tions­verketNyhetEtt skyddsombud på Migra­tions­verket stängdes av från arbetsplatsen utan förhandling med facket. Han blev senare utköpt. »Arbetsgivaren har begått allvarliga fel«, säger STs Sanna Norblad, som misstänker att man ville bli av med en person som ställde krav på bättre arbetsmiljö.
ArbetsmiljöNyhetEnligt en ny rapport från Afa Försäkring orsakas mer än vart tionde olycksfall i arbetet av hot och våld i samband med jobbet. Många av dem som råkat ut för allvarliga arbetsolycksfall har utsatts för rån.
FörsäkringskassanNyhetAllt fler medarbetare vänder sig till Försäkringskassans jourtelefon för att de upplever hot, våld eller obehag i samband med sin yrkesutövning. Det är en spegling av medarbetarnas verklighet. Antalet incidenter som rör de anställdas person­säkerhet har ökat kraftigt sedan 2012.
SocialförsäkringarNyhetEn mamma som cyklade från jobbet till hemmet för att ta hand om sin dotter som skadat sig har inte rätt till livränta för arbetsskada. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast i en dom.
DigitaliseringNyhetStatens servicecenter har beslutat att avbryta upphandlingen ett myndighetsgemensamt e-arkiv på grund av bristande konkurrens och ett för högt pris. Alltför få leverantörer har visat intresse.
PolisenNyhetPolis­myndigheten godkände till sist Linda Håkanssons planer på att arbeta som volontär på en brottsofferjour. »Jag blev jätteglad«, säger hon.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens avtal med det omstridda konsultföretaget Gaia löpte ut 24 juni. Men sedan dess har bolaget fortsatt att leverera tjänster och fakturerat över en miljon kronor. »Vi trodde samarbetet var avslutat«, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
HögskolanNyhetÅklagaren yrkar på långa fängelsestraff för ligan bakom det omfattande högskolefusk som avslöjades i fjol. De tre männen som åtalades riskerar fängelse i 4,5 – 6 år, uppger Ekot.
UpphandlingNyhetHögsta förvaltningsdomstolen har upphävt ett beslut från Konkurrensverket om upphandling. Enligt domstolen har myndigheten agerat utanför sin kompetens när den stoppat kommuners upphandling av avfall.
LIKABEHANDLINGNyhetPå uppdrag av regeringen har Försäkringskassan startat sajten Lika rättigheter. Den är tänkt att uppmuntra diskussioner på myndigheterna om hur man bemöter medborgarna på ett mer likvärdigt sätt.
Södertörns högskolaNyhetAnställda på Södertörns högskola var involverade i kulturföreningen Forum i sådan omfattning att det borde anmälts som bisyssla.
StatsförvaltningNyhetDet finns en rad överväganden att göra innan en myndighet inför en visselblåsartjänst. Vad är syftet? Vem ska använda den? Vem ska sköta den? För att underlätta det arbetet har Statskontoret tagit fram en handbok om visselblåsarfunktioner.