Förslaget om utökad sekretess öppnar för mygel

DEBATT: ÖPPENHET2016-04-12

Offentlighetsprincipen är viktig för att journalister ska kunna avslöja miss­förhållanden. Justitiedepartementets förslag till skärpning av sekretessen hotar viktiga granskningar av myndigheters och offentliganställdas agerande, skriver fem representanter för Föreningen grävande journalister.

De största scoopen från förra året belönades nyligen på Guldspadegalan i Göteborg. Avslöjanden om rätts­över­grepp, korruption och omfattande slöseri med våra skattepengar konkurrerade om de prestigefyllda prisen. De nominerades egna arbets­beskrivningar visar att offentlighets­principen har varit en viktig pussel­bit i många avslöjanden. Detta bekräftas av den enkät som vi har skickat ut till de tävlande journalisterna.

I 26 av de 27 nominerade granskningarna har journalisterna använt offentlighetsprincipen som ett verktyg i sitt grävande. I 23 av granskningarna har informationen som journalisterna fått fram på detta sätt varit helt avgörande eller mycket viktig för avslöjandet.

Ett exempel är Aftonbladets Kers­tin Weigl och Kristina Edblom som bland annat läst 200 rättspsykiatriska undersökningar om män som mördat sina kvinnor. Deras granskning visar att många av de mördade kvinnorna hade kunnat vara i livet om myndigheterna tagit varnings­signalerna på allvar.

Offentliga uppgifter i kommunens ekonomisystem spelade en viktig roll när Kina Pohjanen på P4 Uppland följde flödet av pengar från bolaget Svensk kärnbränslehantering till Östhammars kommun. Pengarna visade sig finansiera delar av den kommunala näringslivschefens lön och konferensresor till franska Rivieran för kommunens tjänstemän. Detta under samma tid som Östhammar skulle ta ställning till om bolaget skulle få gräva ner kärnavfall i kommunen.

Granskningarna visar att offent­lighetsprincipen fortfarande är ett effektivt verktyg för att granska myndigheter. Men den fungerar inte lika bra i alla delar av Myndighetssverige. På vissa håll är sekretessen så stark att insynen är lika med noll. Det värsta är att dessa blinda fläckar växer i takt med att ständigt nya sekretessregler införs.

En kartläggning som riksdagens konstitutionsutskott gjorde 2012 visade att Sveriges EU-inträde medfört att sekretessen skärpts vid 65 tillfällen. Till det ska läggas de många sekretessregler som Sverige infört helt på eget initiativ, ofta efter önskemål från våra myndigheter.

I år fyller offentlighetsprincipen 250 år och man kunde tro att den skulle vara fredad åtminstone under jubileet. Men justitiedepartementet har tvärt om slagit till med ett förslag om att införa inte mindre än sju nya sekretessregler (Ds 2016:2). Ett av förslagen är särskilt illa genomtänkt och går ut på att offentlig­anställdas personnummer ska bli hemliga. Det skulle göra det svårare att avslöja tjänstemän som sitter på dubbla stolar, som inte redovisat sina bisysslor, som upphandlat tjänster från närståendes bolag eller ljuger om sina meriter. Den här typen av inskränkningar av insynen kommer självklart att få effekter för möjlig­heterna att bedriva granskande journalistik, vilket borde oroa alla som inte litar blint på myndigheter och makthavare.

»Utan stöd av offentlighetsprincipen hade det här avslöjandet aldrig gått att genomföra«, kommenterar Ali Fegan sin granskning av Sjöfartsverkets hemliga miljardköp av helikoptrar. Ali Fegan och Uppdrag granskning-kollegan Lars-Göran Svensson vann en Guldspade i kategorin riks-tv. Genom att ta strid i domstol lyckades de få ut dokumenten som Sjöfartsverket hade försökt hålla hemliga. Uppdrag granskning kunde visa att myndigheten rundat upphandlingsreglerna och ljugit för regeringen om kostnaderna för affären.

Frågor om offentlighet och sekretess ligger på justitieminister Morgan Johanssons bord. Det är hans departement som nyligen föreslagit en rad nya skärpningar av sekretessen. Mot bakgrund av detta vill vi fråga ministern: Hur mycket mer sekretess tål offentlighetsprincipen? Kan det rent av vara dags att gallra bland befintliga sekretessregler och ge utrymme för fler viktiga avslöjanden?
 

Terje Carlsson
ordförande, föreningen grävande journalister

Julia Wågenberg
ledamot juridiska rådet

Fouad Youcefi
ledamot juridiska rådet

Carl Larsson
ledamot juridiska rådet

Per Hagström
ledamot juridiska rådet

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA